Mina tankar går till alla drabbade i Trollhättan, de dödades nära och kära, de skadade, de rädda barnen och ungdomarna. Vilket trauma! Det kommer att ta tid att komma tillbaka till en trygg vardag.

Jag har suttit hela kvällen framför TV-n och följt rapporteringarna och debatt i SVT1. Samtidigt har jag multitaskat och hjälpt Ronja med en skoluppgift via sms. Så kul att jag ibland kan hjälpa till.

Det blev vårdcentralen för mig i dag och lite vimmelkantig verkade jag vara om man ska döma av kortet jag tog.

Det blev ingen sömn i natt. Naproxen hjälpte inte ett dugg och jag vågade inte kombinera med något annat. Jag är jättedålig på att smärtlindra mig. På morgonen ringde jag till vårdcentralen och fick komma på en jourtid.
Jag har neuropatisk smärta från den stora ansiktsnerven som går från örat upp i pannan, in mot näsvingen och längs underkäken ner mot hakan. En smärta som plötsligt hugger till och varar i 15-20 minuter. Den kommer när jag rör käken… pratar, äter… eller bara om bussen skakar lite för mycket. Antagligen kommer den från en bihåleinflammation som jag inte fått hjälp med. Eller inte. Nu blir det CT röntgen och öron-näsa-hals mottagningen på sjukhuset. Men inte i morgon och så är det ju helg… och jag som skulle åka till Stockholm. Nu får jag bedöva mig med värktabletter i stället.

Så onödigt, kan man ju tycka och är lite bitter över att jag nekats röntgen på bihålorna tidigare när jag bett om det. Kanske kunde detta ha undvikits.

God Natt <3

I kväll var det kreativ kurs med magkompisarna. Vi träffade en Hälsopedagog, Christina Strömberg, som guidade oss i olika hälso- och rörelserelaterade kurser. Just nu utbildar hon sig till instruktör i Medicinsk yoga och vårt intresse väcktes att få gå en sån kurs nästa höst.

Vi fick prova på medveten andning, avslappning och mindfulness. Vi masserade varandras axlar och funderade kring stress och hälsa. Det var intensivt, men verkligen trevligt att sitta runt bordet och delge varandra våra erfarenheter. Vanligtvis pysslar vi med något, som bokvikningen senast, och då blir det inte så mycket tid att prata om oss själva.

Vi fick lära oss en viktig sak… att om tankarna kommer när man andas eller slappnar av, så ska man låta dem komma, men inte lägga någon energi på dem. Ett knep är att visualisera en punkt i pannan mellan ögonen som lär vara en chakrapunkt och på så sätt slappna av och bli tom på tankar. Det fungerar… när vi gjorde avslappningsövningen försökte jag känna vad jag tänkte på och jag hade inga tankar i huvudet. Det var så skönt tomt. Strax innan, när vi hade gjort andningsövningen, hade jag känt av tand/käkvärken jag haft hela dagen och börjat tänka katastroftankar om vad det kunde vara.

Vi gjorde en yogaövning också, även den en andningsövning. Jag la mig inte ner på mattan, utan valde att göra övningen sittande på en stol. Om jag lägger mig på golvet, kommer jag inte upp på egen hand och jag känner inte de här människorna tillräckligt bra för att jag skulle låta dem lyfta upp mig. Låter kanske fånigt, men så kändes det.

I går var jag på möte med skrivargruppen. Ingen hade något att läsa upp, så jag läste de tre första kapitlena i ’Den långa resan’. Jag har läst andra delar tidigare. Sen pratade vi om dagens flyktingsituation och jämförde med att nästan en halv miljon flyktingar kom från Karelen till Finland under kriget, finska flyktingar kom till norra Sverige med bohag och kor och 65000 finska krigsbarn kom till Sverige. Då var det aldrig tal om att stänga några gränser.

I dag har det regnat, men i går morse när jag stod på Vasaplan mellan två bussar såg jag hur solen förvandlade björkarnas gula löv till guld. ’Lyfter man blicken finns inga gränser.’

God natt mina vänner <3

Jag trodde att jag skulle få ett par lugna dagar, men surfplattan har visslat efter mig både i går kväll och i förmiddags. Jag blev ofrivilligt inblandad i en konstig tvist mellan två andra personer och blev tvungen att säga ifrån eftersom jag var beroende av ett underskrivet protokoll. Jag har mailat fram och tillbaka med tre personer och rett ut saker och ting, blev kränkt av en persons sätt att tilltala mig och var tvungen att säga ifrån där med. Nu är det utrett, jag kan göra mitt jobb, men har inte fått någon ursäkt. Det är som det är.

I kväll har vi firat Mag- och tarmdagen, eller World IBD Day. Den uppmärksammas i ca 35 länder med föreläsningar och andra evenemang. Det kändes lite mäktigt när vår ordförande i sin inledning påpekade att just nu håller man föreläsningar över hela världen… Ja, med en viss tidsskillnad blir det väl under en 8-10 timmars period som vi hade ’gemensamma’ aktiviteter.

Årets tema för Mag- och tarmförbundet är ’Livskvalitet och unga’, så vi hade en barnläkare från NUS, Torbjörn Lind, som föreläste om barn/unga och IBD (Inflammatory Bowel Disease).
Före honom pratade Pontus Karling från Gastroenheten allmänt om IBD. Båda föreläsningarna var väl förberedda och intressanta.

Så var det fika och jag fick en god macka med glutenfritt bröd som fastnade i tänderna.

I morgon ska min magkompis och jag gå till ABF och förbereda en kurs i IBS som vi ska dra i höst. Vi gick den själva för ett antal år sedan, då Fråga Doktorn var och intervjuade oss och även var hemma hos mig på Vargvägen för ett inslag.

Bakom min rygg skriker TV ut schlager. Är det final på lördag?

Ha en lugn onsdagsnatt <3

Mammografiapparaten var rosa och inte turkos som jag påstod. Det finns en till och den är limegrön, fick jag veta.

Jag kunde inte låta bli att fråga om jag fick fotografera den och sköterskan log och sa att jag var den andra i dag som hade frågat. Det känns faktiskt lite roligare att få brösten klämda i en rosa maskin, som dessutom heter Inspiration.

Det är bara när jag blir kallad till mammografin som jag besöker Dragonens Hälsocentrum och det var alltså två år sen sist. Det är en bit att gå från närmsta busshållplats och lyckligtvis var jag ute i god tid, för jag höll på att gå vilse i det nybyggda området.
Först gick jag rakt på en glaskub, som stod på tvären vid infarten till stadshusområdet.

Det gamla stadshuset var utbyggt med först en bunker, sedan en glasgång och så detta glashus. Så många olika stilar… hur tänkte man här? Här sitter alltså kommunens politiker och tjänstemän och beslutar om viktiga frågor. I denna röriga miljö?

Tanken slog mig att de gamla stallarna som tillhörde det forna K4 var borta? Var de redan rivna? Där tillbringade Johanna och jag många lördagar när ridskolan fortfarande huserade i de lokalerna.
Bakom glashuset fanns de ju. Gamla och slitna och rivningshotade.

Jag gick också förbi det gamla Sadelmakeriet, som var min arbetsplats under några år när Invandrarbyrån fanns där. Det var en mysig lokal.

Sen irrade jag in mellan alla nybyggda hus och mysiga gårdar, avvek från gatan och valde en vindlande grusväg, tänkte att jag skulle gena och tappade förstås orienteringen. Jag blev tvungen att fråga en kvinna om jag skulle till höger eller vänster. Typiskt mig.

Jag skulle ha följt Olof Palmes Gata som jag brukar göra.

God Natt mina vänner <3