Etikett: centrum

Centralt, nanting!

Av , , 3 kommentarer 9

Nu händer det saker på Västerslätt, skyltning på att vi har ett centrum, fast jag tänkte direkt på någon centralstation då jag såg C:et, vet inte varför, men detta kanske är den mest centrala platsen i världen, vem vet 😀 Hade varit cool om det nu kunde göras en tilläggsskylt på en restaurang/pizzeria med rättigheter, även fast vi vet att det funnits och tydligen inte gick så bra. Men det byggs ju nya stora hus här ute så det finns fler att locka.

Foto1386

Jag tog några bilder då jag och Winstone var ute igår, jag älskar träden som står vid vägen, då man går mot Rödäng, och med snön som fallit dagen innan, så infann sig en viss julkänsla ändå:

Foto1392 Foto1393 Foto1395 Foto1396 Foto1397

Sen fick jag ett meddelande, från Jerry i staterna, dom skulle fixa svenska köttbullar på sitt julbord i år och undrade om jag hade ett recept på goda sådana. Ja, jag var ju inte rätt människa att fråga, men jag letade rätt på ett recept och frågade sedan min chef, samt ringde min mamma och undrade om det var någon speciell krydda som används just för julen, och jag fick samma svar från henne som från chefen, kryddpeppar.

Jag frågade om dom hade rödbetssallad over there, men det visste han inte vad det var, så jag försökte mig på att förklara, han berättade att dom på sitt julbord, hade haft lutfisk, men enbart för hans pappas skull, idag kör dom stående, pig in a blanket, och det är alltså kåldolmar :D, inlagd sill och hans frus pappa gjorde på sin tid, kalvsylta. Roligt att höra vad andra pysslar med, till jul.

Foto1402

Hoppas på en fin dag, för er alla!

 

Varenda människa kan väl det?

Av , , 2 kommentarer 9

Vi fyllde arbetsdagen igår med, utan att behöva fundera på vad som skulle göras. Chefen hade en bokad tid på lasarettet så vi tog en promenad dit och efteråt så gick vi bort på centrum där jag bjöd henne på lussefika, dagen till ära.

Det blev flåtkusar och kaffe, dock inte morsans flåtkusar, dom går nog inte att jämföra. Nu pratar jag om anisbröd doppad i socker, och detta bröd har säkert många namn. Flåt, kommer ju från flottet dom är friterade i, och kusar… antagligen för att dom urspungliga hade 4 ben och skulle väl föreställa en häst… min teori 🙂

Inga lucior såg vi dock, det är nog helt ute att vara och lussa, det är flera år sedan någon plingade på dörren och bjöd på någon skönsång.

Apropå sång, så kommer jag nu att osökt komma in på… just sång, och skola, och betygsättning. Vet att när jag gick i skolan så ingick det i provet på musiken, att sjunga. Det gör det än idag, och läraren vill höra att man KAN sjunga, hm… undrar vad dom menar med det egentligen?

Varenda människa i världen, förutom en som är stum, kan väl sjunga, om det däremot låter bra är väl en annan femma. Men alla är ju inte födda med takt och att kunna hålla en stämma, ska dom då få ett sämre betyg, än alla dom som sjunger ”vackert”?

Samma sak gäller ämnet bild, slöjd och gymnastik. En viss tumme med sakerna bör man ha för at klara det snyggt, men jag tycker att så länge viljan att lära, finns, så ska även det räknas med i ett betyg. Det ska säkert vara så också, men tillåt mig tvivla på att det alltid efterföljs.

Nåja, jag är glad att jag numer slipper skolan och får hädanefter, istället för betyg, tillgodoräkna mig livserfarenheter, och det är alla gånger värt, minst lika mycket, om inte mer, för här snackar vi verkliga livet, och inget man läser om i en bok eller på nätet 🙂

Nog nu om detta, nu ska jag koka några ägg så vi kan få oss frukost, innan jag knallar ut i minusgraderna med Winstone. Önskar er alla en fin lördag!

 

En j-kla bromsskärm, blev det

Av , , Bli först att kommentera 5

Ja, det var precis som jag förstod, inte kändes det nåt speciellt att börja jobba igen. Det var som om man aldrig varit därifrån. Jag hann bli absolut plaskblöt, bara genom att gå 50 meter från bilen in på jobbet. Jättemysigt!!!

Sen gick vi ut med hunden, då var det lugnt, men så hörde jag nåt mullrande i fjärran och sa till chefen att jag kunde sätta en slant på att vi skulle hamna i värsta regnskuren när vi sedan skulle upp på centrum… hon skrattade bara.

Vill du ta med en jacka, om utifall att, frågade jag henne då vi lämnade hunden därhemma. Näpp, sa hon, det är så varmt. Jamen det kan ju bryta lös nåt regn, sa jag, men hon ville inte. Nu tog jag ett paraply som hängde där innanför dörren så vandrade vi iväg

Nå, hur ser det ut då vi ska hem… det störtregnar, givetvis. Och min tygjacka står inte emot några större droppar regn, inte. Hon fick ta paraplyet, jag skyddade skallen så gott jag kunde så spurtade vi iväg.

Halvvägs hem slutade det att regna, jag skulle fälla ihop paraplyet och det gick ju JÄTTEBRA, tjopp så hade pinnen åkt rakt igenom paraplyet och det gick icket att fälla ihop, så där fick jag gå med en bromsskärm resten av vägen hem. Men lite roligt var det ju 🙂

Sen var jag evinnerligt tacksam att jag inte plockade fram penseln innan jag åkte på jobbet, och fortsatte med staketet, det hade ju varit lika ogjort i så fall. Jag gick en sväng med Winstone på förmiddagen och passerade Näckrosvägen, där vi bodde förut, och där höll dom på att måla vid garagen, därför tänkte jag att det kanske var läge att måla… men jag tror att dom misstog sig, för deras färg kan väl inte vara bättre än någon annans, eller?

Idag fyller Theresé år, Grattis på dig och det var ju inte bara paketet du fick hem igår, som var presenten, du har ju en Emma fåtölj härnere i källaren också, den får åka med nästa gång vi kommer ner till er.

bloggen 020

Bilden är från ett annat kalas, men det gör ju inget 🙂

Önskar er alla en fin fredag!

Spännande, spännande

Av , , 2 kommentarer 10

 

Sent omsider sitter jag nu här igen, vid datorn. Man skulle ju då kunna tänka sig att jag haft sovmorgon, men det stämde då ingenstans. Jag klev upp kvart i sju, matade Winstone, gick ut med honom, tvättade håret, fixade upp Nicco ur sängen (och det vill inte säga lite det), bakade muffins som hon tog med sig på jobbarsvängen, lagade middag till Åke och fixade hans lunchlåda till imorgon.
Och inte nog med det, sedan har jag också hunnit skjutsa upp Nicco och Winstone till Schenker, så sparade dom in lite tid som det annars tar att köra ner hit och sedan fortsätta till Vindeln. Kokat kaffe har jag också…mm.
Det var bastu igår och för första gången sedan vi införde bastu med triss, så gick vi plus. 25kr kostar ju lotten och vi fick ihop 36:- på oss var, efter skrapningen. Kerstin hade vinst igen… tror hon har vunnit alla gånger, och Birgitta drog också in 60:-, jodå.
När bastandet är över för denna säsongen har vi tänkt gå på typ, Mammas och äta. Och då är det ju upp till var och en vad man använder sina pengar till, en korv utan bröd, om man bara ska handla upp vad vi vunnit, eller så kostar man på, men då får man ta ur sina egna besparingar 🙂
Apropå besparingar… så är det väl det dom måste hålla på med däruppe på Ålidhem, där jag jobbar. Det är så fruktansvärt mycket vatten på gångbanorna, så för att vi ska ta oss upp på centrum, så är det bara planering som gäller, eller planering och planering, vi får ju ta det vart efter vi kommer och går.
Skulle vara kul att veta hur mycket längre, vi faktiskt får gå, för att ta oss fram, torrskodda och med chefen kvar i rullstolen. Jag sa på skämt, att det känns som om vi skulle kunna knyta fast en uppblåsbar båt, och sätta fast bakom elstolen, sedan skulle vi även ha med en livboj, för ingen vet ju hur det ser ut under vattennivån, är det en halvmeter djupt, är det ett hål någonstans som vi inte ser, och kommer elstolen i så fall att ta sig upp därifrån om man åker ner, många frågor och spännande är det.
Ännu mer spännande vore det också att få veta vad som rör sig i huvudet på folk som parkerar sina bilar framför ingångarna till husen… varför ställer man precis mitt i, så man varken kan gå förbi på höger eller vänster sida, betänk också att en el stol, tar lite mer plats.
Tror dom att dom är dom enda som är ute, det finns ingen som kan komma och ska förbi, deras tid betyder mer än någon annans, eller tänker dom bara inte? Retfullt är de då i alla fall.
Nåja, nog om detta, eftersom jag jobbar i eftermiddag så får jag med andra ord en spännande sådan. Och jag önskar er alla andra en fin tisdag!

Så kan det gå!

Av , , 4 kommentarer 14

Vi, jag och chefen skulle upp på centrum nu på förmiddagen, vi var först ute med hunden, gick hem och lämnade honom, jag gjorde ett svep inne i köket och då…

Blev det tvärnit! Min rem i jackan lindade sig ett varv runt kaveln hon har liggandes under mikron, och den högg tag i mig och tyckte att jag skulle stå kvar där.

Jaha du sa jag till chefen, som skrattade, då skulle du sett mig i morse också, då jag gick ut och satte på motorvärmaren, kommer in genom dörren, slår igen den och har då tänkt fortsätta gå, men samma sak igen, det blev tvärstopp, och denna gången berodde det på att skosnöret klämdes fast i dörren. Jojo, så kan det gå… eller stå stilla 🙂

Dissad och osynlig

Av , , 2 kommentarer 17

 

Jag färdigställde en smörgåstårta igår, på jobbet, och vi hade som en lugnare dag med lite pyssel hemma, ja, förutom en snabb sväng upp på centrum då, men…
När jag lagat middagen skickade jag ett sms till Nicco och undrade om hon skulle äta hemma eller, och i så fall vilken tid. Det gick två minuter så fick jag till svar: Jag är hemma!
Ehhh, ok, jag kunde inte annat än skratta, att jag missat att hon var hemma, jag hann säga till Åke att nu känner hon sig nog både dissad och osynlig, så fick jag ett till sms, innehållande följande figur  🙁
Jaja, jag tyckte nog ändå att det var värre då jag skjutsade hem henne i Camaron, från Wheels, för 1 år sedan, samma sak då, jag lagade middag och skickade ett sms och undrade vart tusan hon höll hus… samma svar då: Jag är hemma… ju. Och då hade jag ju ändå haft henne i bilen hem 🙂
Hehee… ja inte har det med åldern att göra, eller… mjae.
Satt uppe hos pappa igår kväll och det är fortfarande samma misär, då det gäller ljudnivån, dom borrar fram till halvsju på kvällarna, och han får ligga och ha hörselproppar på sig.
Han är en kämpe, vår pappa, och dom på avdelningen håller med, för dom förstår inte heller att han fortfarande är med oss. Utan vatten, dropp och mat i nio dagar och han fortsätter oförtrutet att ticka på. Han hade en väldigt god fysik, efter att ha jobbat i skogen sedan han var 18 år, och det är säkerligen av den anledningen han fortfarande hänger med.
Så tråkigt att det blev så här, och jag VET, helt säkert, och det sa jag också efter vi fått höra om alla skador han ådrog sig, att han kommer att fixa det här, helt säkert. Jag kunde inte se att han inte skulle klara sig, men det var innan, dom kom fram till att han har omfattande hjärnskador, som följd av hjärtstillestånden han fick då dom hämtade honom från olycksplatsen.
Sammalagt 45 minuter… och då förstår man vilka skador han nu inte kommer att överleva. Det är anledningen till varför det blev som det blev. Fruktansvärt orättvist och svårt att ta till sig, men det är fortfarande som det är, en del av livet, vissa drabbas, andra inte.
Uppe på NIVA är det då i alla fall underbar personal som gör allt för att han ska ha det så bra som möjligt, och det är fler av dom som NUS behöver, seriöst. Engagerade människor som bryr sig och som har hjärtat på rätt ställe… tack till er alla som lägger ner er själ i det ni gör!
Nu måste jag snabba på om jag ska ha frukost innan jobbet. Önskar er en fin fredag.

Har man tur, har man en…

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Det var inte tvärenkelt att åka på jobbet igår, när jag hade en bil som inte ville starta. Vad gör man då? Har man tur har man en man som man kan ringa, jag ringde Åke och frågade hur långt han hade kommit, han var redan uppe på sitt jobb men fick ta Jeepen och komma hem igen, kabla igång Buicken och sedan gjorde vi ett bilbyte, då han kan ha bilen på laddning under dagen vilket inte jag kan.
Jag blev bara 7 minuter sen, så det var ju ändå ganska snyggt jobbat tycker jag. Men jag har också funderat på hur jag ska göra den dagen bilen vägrar. Bussen går härifrån, en gång i timmen…och den åker tio minuter innan jag far på jobbet.
Taxi blir dyrt, är det på eftermiddagen jag jobbar kan man ju ha tur att hitta av och ringa till någon gammal granne som kan ha bilen startklar… men det gör jag inte kvart i sju på morgonen. Jaja, vi får hoppas att det inte händer igen.
Gårdagens arbete blev då lättsamt, då jag åkte från jobbet klockan elva för lunch ute på Scandic syd. Där fick vi lära känna våra arbetsgivare lite mer, och det small bara till så var klockan två. Hann hem 1½ timme och sedan var det bara att åka ut på jobbet igen för vidare promenad upp på centrum där vi gästade den lokala pizzerian som hade mer än bara pizza att bjuda på.
Men valet mellan entrecote, oxfilé, lasagne, sallader eller pastarätter, kändes inte lika lockande som en het, nybakad pizza. För hur ofta får man annars tillfälle att äta den så där, direkt från ugnen… inte ofta om du frågar mig. Det är hämtpizza som hunnit kallna rejält innan man är hemma och det är inte riktigt samma sak.
Lite rolig läsning var det i menyn också, där en av pizzorna innehöll hot sås, hm…ja sa jag då mina ögon föll på den, undrar just vad som hotar med den såsen. Ja, vi vet, man ska inte blanda engelska och svenska så där, det kan lätt missuppfattas, naturligtvis skulle det ha stått, hot sauce eller het sås, eller hur 🙂
Vi var klara vid halvsex så det gick ändå en hel dag till allt detta, så det är ju tur att man slutar två idag då. Önskar er alla en fin dag!

Kung fu fighting

Av , , 4 kommentarer 9

 

Men var det då fredag… igen, jo, det var det. Min bästa dag, i veckan, fråga mig inte varför. Kan ju ha att göra med att man klarat av ytterligare en vecka och att man snart gör helg.
Vi tog det bara lugnt på jobbet igår, med en promenad upp på centrum, det kändes fullt tillräckligt med tanke på hur det är i min hals, fy tusan, (skrev hon och kraxade våldsamt).
Jag har bokat in Åke på en hälsoundersökning, något han måste göra för att få behålla behörigheten på hans lastbils körkort. Jag vet inte hur ofta dom gör detta men säkert med några få års mellanrum, och det kan ju vara bra. Jag skrev specifikt och bad om en tid, sent på dagen eftersom han kör till Vindeln varje dag…
Det funkade ju jättebra, han fick en tid klockan 13.00. Undrar just varför man kan skriva in saker under övrigt, då det ändå aldrig görs som man vill? Dessutom skulle dom ha 750:-/halvtimme, har ni hört va. Och vad händer om undersökningen är klar på 20 minuter, blir det billigare då, och om det drar över fem minuter, hm. Ja, med den erfarenhet vi nu har av vad vi alltid åker på, så tillåt mig tvivla på att det blir billigare.
Just nu spelas ”Everybody was kung fu fighting” på radio Umeå, jag har alltid gillat den här låten, men den får mig också att se en svartklädd ninja som ramlar ner från ett träd, platt på magen, i en park i England någonstans, ett par som är ute och går, stannar upp och tittar på ninjan som plötsligt reser sig upp och springer och gömmer sig bakom ett träd samtidigt som han vevar på med sina armar.
 
Det var ett sånt där ”dolda” kameran program som det där visades i. Haha… faktiskt rätt så kul, och jag undrar mest vad det där paret tänkte.
Och med dom orden lämnar jag er åt era fredags nöjen och hoppas dom blir lika roliga som ni hade tänkt er.

Vilken linslus

Av , , 2 kommentarer 6

 

Ja det var ju så klart, enda gången man inte satt klistrad vid tv:n då halv åtta hemma hos mig, skulle börja, utan jag missade dom första fem minuterna, då visades ju en kändis upp, eller möjligtvis en linslus 🙂
Jag var ju hem till morsan igår och hon undrade om jag inte sett vem som var med i början på programmet. Nä, sa jag, jag missade början. Ja, Emma ringde då och undrade om du redan hade hunnit ringt, jag var nämligen där… på tv. Men jag vet inte vart det var eller när det skulle ha varit, så jag trodde inte riktigt på henne men Emma var påstridig, du stod där som ett fån, sa hon och du var den enda som hade den där röda jackan på dig. Jojo, det ord och inga visor det.
Sen hade morsan pratat med hennes kusin Eivor, och hon hade också sett henne, hon ville veta vem hon stod där och hängde med, på vasaplan. För det hade dom noterat att det var platsen för brottet. Mamma har fortfarande ingen aning, men så mycket vet hon, hon känner inte dom som stod bredvid, och det var bussen hon väntade på, sen hade hon aldrig sett till någon kamera, men vad gör väl det. Här står hon då, i sin röda jacka:
Jag kollade nämligen på tv4.se och hittade igen henne. Inte kunde man ta miste på att det var hon inte. Texten under var ju lite små lustig, dessutom ser det ut som om hon håller i en systemkasch, men där går hon fri, det vet jag nämligen att hon inte gör 🙂
Idag blir det en liten träff med Helena uppe på centrum… Ålidhem, och då ska jag sedan passa på att köpa vårrulls degen däruppe, min är nämligen förbrukad, och inte bara det, jag fick ju ett nytt tips igår, på vad man kan göra med den. Rulla in potatismos i den och fritera den (steka i olja) och sedan servera den till kött eller dylikt. Kan ju vara kul att prova på något nytt någon gång.
Näpp, nu ska jag ta mig en frukost och sedan får vi se vad det blir, och om det blir något innan jag åker iväg. Önskar er alla en riktigt trevlig fredag!

Brrrr…

Av , , 2 kommentarer 6

 

Jag hade inte ens noterat hur kallt det var ute igår, mamma ringde och efter ett tag nämnde hon att dom hade 17 minusgrader, då vaknade jag till och gick och kikade, 18 hade vi. Men vad var då det, jämfört med dagens -22. Åke hade då kallare i alla fall, igår, med -26 på vissa ställen, vilken tur att vintern snart är slut.
Jag blev bjuden på lunch igår, hos Helena, lika trevligt som alltid och vi har så mycket att prata om. Tiden flög fram och det kändes som en halvtimme hade passerat då jag var tvungen att åka på jobbet.
Där blev det promenad upp på centrum där det skulle handlas ingredienser till dagens bullbak, nu jobbar ju inte jag idag, så det faller på någon annans lott att göra.
Nu ska jag återgälda det där spegelvända brevet jag fick, jag har skrivit ett svar… spegelvänt:
Konstigt i alla fall, att det faller sig snudd på, mer naturligt att skriva den där vägen än åt det rätta hållet. Det flyter på mycket bättre, och framför allt… då slipper man också dra ut bläcket med hela handen 🙂
Idag vet jag inte vad det blir, vi får se ” sa blinda Sara”, så såg hon. Önskar er alla en bra dag!
 
Maria Lundmark Hällsten