Etikett: Melissa

Bad house eller, bad…

Av , , Bli först att kommentera 13

I Umeå cruising gruppen på FaceBook, efterlystes bilder med årtal, tagna under Wheels Nat Norr, och jag har ju några stycken så jag grävde lite i arkivet (ovanligt, not).
Och i grävandet ramlade jag över följande, lätt roliga händelse, under just en Wheels dag, i juli, 2011.

”Dagen på Nolia måste ha gjort sitt för min del. Nicco åkte hem med mig i Camaron, jag gick och handlade lite till middagen (Nailheads bjöd på middag men vi kändes oss slut i skallen så därför skippade vi den) och när jag sedan höll på att laga till den så sms:ade jag till Nicco.
Middag om femton minuter, du får kyckling och potatisklyftor. Hon svarar: Yeaay

Melissa frågar om Nicco är hemma, nono, säger jag, she could be in the city or wherever. Sedan frågar Åke vart hon är och jag säger samma sak, men nu på svenska  :-)
När sedan middagen står på bordet kommer Theresé, även hon undrar över Nicco, då har dessutom den där kvarten blivit tjugofem minuter, så jag känner mig lite lite smått irriterad över att hon inte pallrat sig hem…än. Ja säger jag, och gestikulerar med armen,  hon är väl på stan eller med någon kompis, hon skulle ha varit hemma för tio minuter sedan, i alla fall.

Sedan, från ingenstans, så dyker hon upp, sätter sig vid bordet och börjar äta. Jag hade tänkt fråga vart hon smugit sig in för vi såg henne inte i fönstret, men frågar istället vart hon har varit. Hon sneglar under lugg på mig och säger: Hemma?!!!

Vadå hemma säger jag, har du varit hemma hela tiden? Ja, vart annars, hur skulle jag ha hunnit fara någonstans? Och då kommer jag plötsligt ihåg att hon åkte med mig hem…snacka om att känna sig lite skum i huvudet.” Slut grävt

Melissa var ju en tjej som Theresé och Anders hade som barnflicka till Sally, och hon följde med upp hit för att fira både midsommar, vilket vi gjorde i Malå:

bloggen 004(1) bloggen 007(1)Sallys 1 års dag, här hemma:

bloggen 013(3) bloggen 006(3) bloggen 046(1)

En sväng  på Gammlia:

bloggen 022(3)Och lite språkförbistringar fanns det också och jag citerar: ”Så mycket folk och bilar, och vilket kanonväder. Vi gjorde ett varv på stan också och vinkade till Lisbet. Melissa åkte med oss och Åke pekade ut det gamla badhuset, hm…hon förstod inte riktigt, vadå bad – hus, ni vet ju vad bad betyder på engelska.” Slutcitat

Samt Wheels:

wheels 052 wheels 050 wheels 029(1) wheels 027(1)Idag blir det ”sista minuten” ärenden, ska fixa ”tantskor” som jag kallar dom, till min nyårs stass. Då jag sa stass till Nicco, fattade hon ingenting, då sa jag nyårs bussarong, apropå något som hoppade ur munnen på Mats Jonsson, en nyårsafton, long time ago, och vi började klura på vad bussarong var :D , så förstod hon.

Kanske vore bra att ordna lite julmat, eller så gör jag det imorgon, hm. Jaja, vi får se vad jag hinner med. Måste susa förbi på jobbet, jag ”glömde” att lämna något där, igår. Vad mitt minne ibland, kan ställa till det :D

Ha en underbar dag, allihop!
48375531_10156801957521585_7888172734386012160_n

Risken kan bli överhängande för ett…

Av , , 2 kommentarer 14

Nicco hade en ledig dag igår, dom jobbar in varannan fredag. Så vi åkte på Avion, där hon skulle prova ut skyddsglasögon som behövs till arbetet. Jag hade i uppdrag att hitta mig en parfym, som jag ska få till julklapp av mamma. Sen shoppade vi loss på det här lilla mathaket:

25550551_10155906100351585_8703680822208744904_nNågonting som nu ligger i frysen och ruvar…det ska upp på julbordet imorgon :D

Och givetvis, hann det bli lunchdags, och man ska ju aldrig sätta sig i bilen och köra på tom mage, risken kan ju vara överhängande att man råkar i ett ”ickematkoma” och tuppar av någonstans, mitt ute på Tegsbron…obra!

Så med det scenariot i åtanke, tog vi rulltrappan upp till Finas och käkade en lunchmacka, ja ni ser ju, Nicco hann ta en powernap innan mackan stod på bordet:

25551829_10155903868551585_8275463848301054213_nPå väg hem ringde mobilen, det var ett blomsterbud som undrade om jag var hemma, nej, svarade jag, men på tio minuter, och adressen, stämmer men inte siffran på huset, och du, sa jag, det sitter ett skelett på bron. Tystnad i luren, nån sekund, sedan ett litet eko i luren…ett SKELETT? Hahaa…folk må ju tro att vi är lite som vi vart, men det vet vi ju redan att vi är :D

Den här julbuketten fick jag, och överraskad blev jag också, avsändaren var VD:n för Lystra, som skrev att han blev så glad över mitt blogginlägg som jag delade med er i förrgår, kul att få sådan respons.

25627367_10155904062206585_668970268_nOch utan att avslöja för mycket (det kommer sedan, jag lovar) så har jag på sätt och vis, nu, sålt en bit av mitt skinn till Lystra…klura på den ni :D

Det fanns även en julhälsning från Ulla i Örebro, och med kortet en liten dekoration, som numer får bli ett årligt häng i julgranen.

25508181_10155906103766585_7598547783968787015_nVi har ju en till, som hängt med sedan 2011, denna lilla glasspinne dekoration, som Melissa, Sallys au pair, gjorde till oss som minne från henne:

25508133_10155906104311585_5207139954200055017_nIdag ska jag griljera skinka, kanske koka lite knäck, städa huset, åka förbi på jobbet en tvärsväng och sedan lämna av nåt paket eller två, hos några som bor på Tomtebo (gillar namnet den här årstiden :D ). Det området, borde verkligen satsa på utsmyckning, julmarknader och annat i december, som hör julen till.

Hoppas på en fin dag före dag, för er alla!

Snart är vi där…och sen var det över

En månad kvar innan midsommarafton, jo, det trodde man inte för en månad sedan att det skulle rulla på så här. Eller…jo, det vet man vid det här laget, tjopp tjopp, så var vi där, och ännu mer tjopp så hade det passerat. Frysa tiden har man aldrig kunnat göra. Fast ibland önskade man att man kunde sakta ner den, lite, åtminstone.

Vi har inga planer ännu, för midsommar, egentligen min jobbarhelg men jag tog ut semester då. Midsommar som alltid firades uppe i Malå, med midsommarstångs tillverkning och allt som hörde till. Tror att Theresé var runt 5-6 år, sista svängen vi var däruppe. Sedan ändrades seden till nåt annat.

Ja, vi var i Malå för några år sedan, 2011, då följde Melissa med, hon var Sallys nanny, som kom från Amerika, för att ta hand om henne på dagarna. Hon blev imponerad av vårt långfil, och önskade att hon kunde ta med ett paket hem :D

Vi åkte en sväng till Jockmock (mammas födelseplats) på andra sidan sjön. Ja, inte det riktiga Jockmock, då, fast vad är riktigt och riktigt, detta heter också Jockmock på kartan.

bloggen 007(1) bloggen 011(2) bloggen 022 bloggen 027Vi får se vad det blir i år…vi hitt säkert på nå :D

Nu undrar jag vart den där otroliga värmen tog vägen som utlovats under flera dagar…gällde då inte här i Umeå, i alla fall, osis, fast det är väl också som vanligt, inget man rår över och man får se från dag till dag, hur det ser ut.

Vi hann då vara ute en stund igår och Sally plockade stenar från gräsmattan, tänkte att morfar kanske skulle kunna ge henne en slant för det. Stenarna följer med från snöskottningen och landar på gräset, vi har fått bort mycket, men det ligger ändå stenar lite varstans om man går och tittar. Winstone sprang efter Sally i tron att det var godis hon plockade upp, men inte då:

2016-05-23 11.36.00 2016-05-23 11.36.04 2016-05-23 11.36.13Idag blir det besök hos gammelmormor, Theresé och Sally åker hem ikväll, kanske man skulle ha fixat någon mors dag present, vi är ju inte hemma på söndag. Blommor lär jag då inte köpa, vet ju att hennes lägenhet redan svämmar över från alla blommor hon fick då hon fyllde år. Jag får komma på nåt annat.

Hoppas ni får en trevlig tisdag, allihop! Avrundar med en liten rolig historia :D
13076694_10154099215204362_4715320086673622034_n

Bbbee, nä, Chh…nä…

Av , , 2 kommentarer 4

 

Bbbbbettty, nä… Ccch… nä, det är nåt på C, säger Åke, nä, säger jag,  jag tror att det är D, och det är kort. *lägger pannan i djupa veck* men inget poppar upp. Så här är det precis varje gång då vi ser Bette Middler på tv. Vi vet vad hon heter, även fast det började nog med att vi inte visste det utan hade två namn att välja mellan, den andra, som vi blandar ihop med henne, visste vi bara hur hon såg ut, men inget namn.
Sen får vi sitta så där i någon timme, ibland ger jag upp och letar på datorn och någon gång, om än ytterst sällan, så kommer någon av oss på det. Igår kväll var det Åke som fick briljera efter en timmes, hög tankeverksamhet. Han gick ut på bron för att röka och öppnade dörren efter en sekund och ropade: Barbara Streisand!
Nå, det började inte på Ch, inte heller på D men jag hade varit inne på det där med B men fick det inte att gå ihop med ett kort namn, vilket hon inte heller har. Det roliga är dessutom att sist, vi inte kom på vad hon hette och tog reda på det, så sa vi, att det där kommer vi aldrig att glömma nästa gång. Men oh ja, det var inte svårt att göra, men visst är det konstigt att vi, bägge två, ska drabbas av denna minnesförlust? Om och om igen.
Idag kommer bastugänget hit på fika, så jag ska väl städa lite och putsa upp kaffekopparna… nä där överdrev jag allt, lite. Jag har i alla fall bakat en kaka som jag kan bjuda på sen blir det nog dom sedvanliga pepparkakorna som serveras från höger till vänster under denna månad. Fast jag kan bjuda på dom med en liten tvist, man rör ner någon matsked lingonsylt i Philadelphia ost och sedan brer man det på pepparkakorna, gott så det förslår.
Theresé skickade en bild på hamburgarbordsdammsugaren som Melissa skickat till dom och dom fick mer i paketet, nämligen en senap och ketchup flaska med ögon som blundar om man lägger ner flaskorna:
Det finns då allt… men inte den där hunden jag skrev om igår :-)
Önskar er alla en fin dag!

Tillfälligt hjärnsläpp

 

Dagen på Nolia måste ha gjort sitt för min del. Nicco åkte hem med mig i Camaron, jag gick och handlade lite till middagen (Nailheads bjöd på middag men vi kändes oss slut i skallen så därför skippade vi den) och när jag sedan höll på att laga till den så sms:ade jag till Nicco.
Middag om femton minuter, du får kyckling och potatisklyftor. Hon svarar: Yeaay
Melissa frågar om Nicco är hemma, nono, säger jag, she could be in the city or wherever. Sedan frågar Åke vart hon är och jag säger samma sak, men nu på svenska  :-)
När sedan middagen står på bordet kommer Theresé, även hon undrar över Nicco, då har dessutom den där kvarten blivit tjugofem minuter, så jag känner mig lite lite smått irriterad över att hon inte pallrat sig hem…än. Ja säger jag, och gestikulerar med armen,  hon är väl på stan eller med någon kompis, hon skulle ha varit hemma för tio minuter sedan, i alla fall.
Sedan, från ingenstans, så dyker hon upp, sätter sig vid bordet och börjar äta. Jag hade tänkt fråga vart hon smugit sig in för vi såg henne inte i fönstret, men frågar istället vart hon har varit. Hon sneglar under lugg på mig och säger: Hemma?!!!
Vadå hemma säger jag, har du varit hemma hela tiden? Ja, vart annars, hur skulle jag ha hunnit fara någonstans? Och då kommer jag plötsligt ihåg att hon åkte med mig hem…snacka om att känna sig lite skum i huvudet.
Hon hade tyckt att jag var knäppt som sms:ade, dessutom femton minuter innan maten, då jag annars, då hon är hemma, bara ropar i trappen, men vad visste jag…ingenting :-)
Jag och Åke körde varsitt varv på stan, vid sjutiden. Sedan åkte vi hem och njöt av att bara få sitta och vara. Gick en sväng på klubben och köpte en öl, och under den lilla tiden vi var borta, hade vi tydligen haft celebert besök, en jan A, men han missade oss med några minuter.
När vi kom tillbaka så for Theresé och Anders med Brälla, Lena och Hanno, vi tog över barnpassningen då Melissa gick i säng. Det var Wheels helgen det, lugnt och fridfullt. Ifjol bjöd vi Jan A, Inge-Gerd, Sören och Gun-Britt på en irish coffée ute på vår ”gamla” gård, innan Ricky kom och hämtade oss för en crusing sväng. Och nu är det ett år kvar innan nästa gång. Ni får ha en fin söndag, allihop!

Ett dödligt vapen

 

Igår brakade det lös ordentligt, någon öppnade himlen och det tog inte lång stund innan man var genomblöt, paraplyet till trots. Det haglade dessutom.
Mitt i detta så åkte vi iväg till Jokkmokk, min mammas barndomshem, men inte det Jokkmokk som ni nu kanske tänker på, nä, Jokkmokk, på andra sidan sjön, härifrån Lainejaur udden räknat. Där, in the middle of nowhere, är hon uppvuxen, ingen el och inget rinnande vatten. Så när hon sedan var 14 år och dom flyttade hit, till Udden, så var det ett mindre paradis, vatten och toalett. Bilder på ingenmanslandet kommer sen, då vi är hemma igen. Här går det tydligen inte att ladda upp bilder.
Niccolina upptäckte en myrstack däruppe, vid en tjärn, någon hade kört ner ett metallrör i stacken, nu råkar jag ha fått veta anledningen till varför folk gör så där, när vintern kommer så leds nämligen kyla ner i stacken och den dör ut, grymt men sant. Vad gör myror som är så farligt, ja jag vet inte jag ja.
Sen efter middagen åkte vi till min morbror Matts och hans fru Ingmarie, dom bor bara en tre kilometer härifrån. Vi blev bjuden på torkat renkött och finsk kaffeost, inte illa, och Melissa som blev så fascinerad av renarna fick ett renhorn, som sitter på en träplatta, att ta med hem till Amerika, undrar bara hur, på planet vet i sjutton, det kan ju räknas som ett dödligt vapen och sen tror Theresé att dom inte  vill ha in uppstoppade saker i landet, det kan ju  föra med sig ohyra trots att det är över fyrtio år sedan, den mötte sin baneman. Jaja, hon blev då jätteglad över det och det får väl lösa sig på ett sätt eller annat.
Vi fick också med oss souvas, rökt renkött och Ingmaries välkända, hemkoke lingondrickan, det tackar vi för.
Idag packar vi ihop och drar hemåt, vi blir i Umeå en vecka nu och sedan åker vi tillbaka hit. Vi har suttit dom fina dagarna, på altanen och blickat ut över sjön och sagt att det hade nog inte varit semester om vi inte hade fått suttit här. Kanske vi avslutar denna Malå visit med fika på Dungers, ett måste om man är här. Och med det så önskar jag er alla en fin dag!  

Vi lever…och mår

Vi överlevde midsommaraftonen, mycket fint väder, det kom bara några små droppar då vi skulle äta men vad gjorde väl det, vi hade ju över 50 kvadrat markis, att sitta under :-)

Idag är det Åkes födelsedag, grattis grattis säger jag, till min käre make, presenten hade han ju redan fått, den där hängmattan, jag köpte på Jula. Sen har vi haft kaffe besök, min moster, hennes man, och mina två kusiner.

Melissa, Theresé och Anders barnflicka, har sprungit och promenerat över en mil idag, inte illa, må jag säga. Hon berättade förövrigt en sann hiostoria igår. Hon är ju från amerika och detta var då hennes pappa var ung och pojkarna skulle tas ut i värvning och skickas till Vietnam.

Hennes pappas vän,eller om det nu bara var en kille som var där, ville inte åka, så han hade tagit en snickers (godiset) och stopppat upp därbak, vid hälsoundersökningen hade han stoppat dit fingret, fått med sig av chokladen på fingertoppen och sedan stoppat in det i munnen, smackat ljudligt och sagt att det där var gott.

Han som gjorde undersökningen hade sagt med hög stämma, we don´t need you here, get out!

Han trodde ju naturligtvis att det var en riktig knäppgök dom fått på halsen, och killen slapp åka iväg till Vietnam.

Nog om detta, nu ska jag leta upp ett recept på äppelpaj, jag gjorde ju nämligen en tårta idag, dagen till ära, men vid marsankräms görandet, missade jag att det var kräm jag skulle ha och gjorde sås, så nu har vi 6dl vaniljsås som står i kylskåpet. Men den kommer förmodligen att gå åt innan kvällen är slut :-)

Ha en trevlig lördagskväll!

En hög med knäppgökar

Av , , 6 kommentarer 5

 

Så hade man bara tio arbetstimmar kvar innan ledigheten, det känns faktiskt ganska så skönt. Om man däremot räknar upp vad vi ska göra så tycks tiden bara komma att försvinna, tjopp tjopp så var fyra veckor gjorda.
Vi åker väl upp till Malå imorgon, om allt går som vi vill. Theresé, Anders, Sally och Melissa, kommer upp på midsommarafton, sen åker vi hem igen, senast måndag för på tisdag ska Eloise till veterinären.
Efter det är vi hemma till wheels och när den helgen passerat åker vi upp igen…till stugan, hinner vara där några dagar sedan är det dags för midnight sun, i Piteå, tävling i tillbaka till stugan sedan tävling i Fällfors och vet ni vad, sen är semestern slut…huvva. Fast å andra sidan, sommaren är ju inte slut, inte heller alla helger, och tiden man är ledig är precis lika lång som den alltid varit.
Vet att jag skrivit om detta tidigare men jag håller på att tycka att det är rent ut sagt skrämmande. Alla konstiga människor som passerar trafiklyset här utanför och som inte kan ha gått på alla körlektioner med tanke på hur dom kör. Vi ser bilar och EU moppar som kör mot rött, varenda dag.
I förrgår blev jag vittne till något så korkat så jag satt här och såg förmodligen ut som en fågelholk. Det var en mamma och hennes, gissningsvis 3 åriga dotter. Flickan hade den minsta modellen av cykel och stödhjul på den. Mamman satt kvar på sin cykel, tryckte på knappen och började sedan gaffla om att dottern skulle kliva av sin cykel. Dottern i sin tur vägrade, när mamman tjatat tillräckligt (fortfarande sittandes på sin egen cykel) så klev dottern av och då blev det rött för dom och bilarna började köra.
Sen ropar hon åt barnet att dom skulle cykla, då kommer bussen så dottern pinnar på allt hon har så hon hinner över, mamma kommer lite på efterkälken och bussen får bromsa för henne. Snacka om att lära barnen rätt och fel…eller bara fel. Och vem fasen är hon att tala om för barnet att hon ska stiga av cykeln då hon inte gör det själv? Nä, knäppare gök får man leta efter.
Eller egentligen, man behöver inte leta så länge efter gökarna, dom passerar ju här, varje dag. Igår kväll då vi satt härute kom en bil och rundade kyrkan med skrikande däck, inte körde han femtio inte, jag satt bara och väntade på att få höra tjutet från bromsarna och sedan en smäll, som tur var kom den inte.
Nu önskar jag er alla en fin dag!

Upp på bakhjulet

Av , , 2 kommentarer 5

 

Vi fick oss en inbjudan för några veckor sedan:
 
Det är lillasyster som ska ställa ut sina tavlor på Norrbyskär i sommar. Mer om det hittar ni på hennes hemsida: emmastavlor.com/
 
Vi har tänkt åka dit när Theresé, Anders, Sally och Melissa (deras barnflicka) kommer upp, Brälla och Lena skulle nog också haka på dit. Enligt säkra källor har hon redan fått sälja en av sina alster och det var ju inte dåligt, så vi får gratulera till det och hoppas att det fortsätter i samma takt.
 
Pratade om dessa EU moppar som finns överallt, jag sa att jag hade svårt att se Nicco på en sådan, (nu är det ju två år kvar, men ändå) och tycker att det ser så vådligt ut då många av dom sitter och kör. Vissa vrider inte ens på huvudet och 25% av alla som passerar härute, kör mot rött, helt otroligt.
 
Sen sa jag, hur kul är det med en sån där egentligen, då? Jag har inte sett en enda som suttit och spunnit runt i lösgruset eller försökt få up den på bakhjulet, det var bland det första man försökte sig på. Nu menar jag inte att man ska köra på bakhjulet ute i trafiken, men om man får leka lite så tror jag också att man lär sig att hantera den på ett annat sätt.
 
När jag sa de så skrattade Åke och fick upp bilden i huvudet på den där reklamen om snubben som sitter i grustaget och försöker spinna lite, ni vet, Norrlands Guld, då man bara vill vara sig själv ett tag :-)
 
Japp, precis så ska det vara, inga krusiduller. Jag fick kämpa länge innan jag fick upp mopeden på bakhjulet, men det gick till slut. Att jag sedan inte var mer än tretton år, är inget jag rekommenderar men tar för givet att det är preskriberat vid det här laget. Sen körde jag ju inte runt här i stan utan fick hålla mig i stugan, med omnejd…ja jag vet, det där med omnejd kan vara ganska så vitt och brett, men ni fattar vad jag menar.
 
Ikväll kommer Mattias hit, en av våra gamla grannar i samma trapphus som numer bor några hus längre nedför gatan, hit och ska hjälpa oss att få igång nätet, nu ska det bara vara att knappa in ip nummer osv., sånt där som jag inte begriper mig på, så det var ju tur att han kunde fixa det för en kaffe eller nåt sånt, annars hade jag väl blivit hårlös på kuppen.
 
Ni får ha en bra dag, tänker jag försöka mig på, jobbar idag och imorgon är jag faktiskt ledig, ska på Niccos avslutning samt tandläkaren, hm…det förstnämnda är ju en trevlig sak men det andra vet jag inte, det får gå under onödigt ont.