På första parkett

Av , , 2 kommentarer 21

På första parkett inför gryningen. Klarvaken trots sovmorgon.
Det dova mörka grå där ute förändras med ens då penseln fylls med ljust turkost och med ett enda penseldrag förändras scenen. Över fjällkammen framträder en hoppfull lysande rand som välkomnar den nya dagen
Tittar på bilden av isen. Isflaken talar alltid till mig. De tilltalar mig.

Se noga efter på de brutna isflaken i ett synbart kaos, misslyckade lite vid sidan av strömmarna som för att hämta ny kraft att klara sitt uppdrag. Om du böjer dig ned kan du se att vart och ett av dem har ett lysande stråk av ljus av hopp och glittrande möjligheter.
Inget har egentligen förändrats. Vattnet är oföränderligt kraftfullt och levande, om än till synes brutet. Det är bara temperaturen, de hårda vindarna och förutsättningarna som inte är optimala i denna tid.

Tålamod, tålamod. Tids nog är allt sin ordning igen

2 kommentarer

Den bästa känslan

Av , , Bli först att kommentera 25


Att få lägga till i en lugn hamn efter en lång färd eller en intensiv dag är som att komma hem.
Den bästa känslan – att komma hem – är inte alla förunnat.
När skymningen faller, när temperaturen sjunker och man är frusen i själ och hjärta hägrar hemmets härd.
Jag är en av de lyckligt lottade i trygghet. Påminner mig själv om att aldrig upphöra att vara tacksam

Bli först att kommentera

I vinterns rike

Av , , Bli först att kommentera 17


I natt har isen lagt sitt skimrande täcke och Mittisjön har tystnat. -6 och gryningsfärgerna är ljuvliga. Nu har jag utspisat Guds lilla bevingade barnaskara med frukost ute på altanen. Det blir en fin dag i vinterns rike.

Bli först att kommentera

Från den första vinterdagens palett

Av , , Bli först att kommentera 20


Solen dalar en stund tidigare för var dag som går och gör sorti bakom fjällkammen. Temperaturen sjunker och skymningen bereder rum för frost och snö.
När ridån nästa morgon går upp visar den hur de torra fröställningarna prytts med den gnistrande utsmyckning som ligger helt rätt i tiden. Årstiden
Vintervitt, gyllene, transparent och kontrast. Så målar naturen från den första vinterdagens palett. Ackompanjerad av stilla tystnad och själens jubel.

Bli först att kommentera

Du lilla älv

Av , , Bli först att kommentera 20

Du lilla älv, som så enträget porlar din väg fram. Från jordens inre till avlägsna hav. Kantad av den vitaste snö och den klaraste is rinner du fram och låter dig inte stoppas av grå dagar eller sinande entusiasm.

Och jag är outsägligt tacksam att få leva och vistas nära dina rena källflöden. Att kunna få dricka direkt ur min kupade hand av ditt friska kalla vatten. Att få stå vid din sida en strålande dag som denna, se din skönhet och känna att jag lever.

Snart tystnar du i vintersömn under isens täcke. Men vi vet att du lever och fortsätter. Påminner mig om att inte ge upp. Om att fortsätta porla i det fördolda – i väntan på vårens ankomst och nya friska flöden.

Bli först att kommentera