På min lilla utflykt förra veckan hänfördes jag av senhöstens rimfrostiga skönhet längs min färd. Här några bilder från Vindelälvsvägen. Svindlande vacker, men även här vemodigt ödslig. När jag ser de raka tallstammarna på de sandiga åsarna så är mitt hjärta på hemväg. Hedarna, forsarna, rullstensåsarna, skogarna och flyttblocken. Allt sammantaget symboliserar de mitt hjärtas hembygd. En känsla av höst präglar både naturen och byarna. Vemodigt.
Har du en rulle eller någon våd av denna tapet som ligger oanvänd. Den såldes på Rusta för något år sedan. Om du har det så vore det kanon om vi kunde få köpa den av dig. Robert befinner sig just nu i Umeå och skulle kunna hämta upp den. Slå isåfall en signal på 070-6940670
Min kära dott Bella kallade alltid badrock/morgonrocken för ”hårdrocken” när hon var liten. Ikväll är en typisk kväll när man kurat i den framför teven där jag sovit mig igenom ett antal filmer. Den här mörka oktobernatten blir ju extra lång, och jag sänder en tanke till alla nattjobbare som får ett extra långt skift. Jag minns med fasa hur dryga dessa nattimmar blev dessa nätter.
Igår stod det Hastbullar på fikaprogrammet. Det gäller att variera sitt fika och måltiderna för att hålla gubbarna på gott humör. Har via gamla och nya bekanta på facebook fått allehanda alternativa namn på detta kära bakverk från så vitt skilda språkmetropoler som Rökå, Vormsele, Bjurholm och Lycksele. Kanske du kan ändå fler än dessa: Krödden, Plyppen, Smötten, Plöfsen, Luffarfälen och Pöfsen.
Om man snurrar på jordgloben, rund och grann, och följer Silvervägen norrut, sätter fingret strax norr om polcirkeln så är man med ens hemma hos oss. Mitt i prick på allt det runda. Om man sedan söker fram sin gamla trogna passare från skoltiden, slickar lite på rödpennan och gör en cirkel så ser man att inom en radie av ca en timmes färdtid så kan man välja mellan havsfiske i Atlanten, trolla i Hornavan, laxfiska i Norska älvar, flugfiska harr i Laisan eller parkera sin stillhetsträngtande själ i en båt på Tjaktjaure och njuta av ett fint rödingfiske. Allt enligt tycke och smak. Att sitta här på naturens första parkett en helt vanlig onsdagskväll och smaska nyfångade räkor som den värsta göteborgare gör att man verkligen tycks befinna sig i händelsernas centrum. Bioduken som fyller himlavalvet med årets stora norrskenspremiär är underhållning de luxe. I den här gallerian kan man stöta på verkliga celebriteter – stora och världskända stjärnor.
Färdades härom dagen längs inlandets vackra och vemodiga vägar på väg till mamma i Vindelgransele. Detta landskap med sin karga skönhet, sina igenväxta åkrar och igenbommade hus. Där en gång barn lekt och man mödosamt brutit åkermark. Där morgonelden en gång rykt ur skorstenen, där barnaskratt hörts och där ladugårdarna varit fulla med boskap. Där sorg och glädje, möda och vila vandrat tillsammans genom århundraden.
Morgontimmarna denna oktobermorgon präglades av ett trolskt ljus när solen kämpade sig upp ovanför grantopparna och skickade långa frostiga skuggor i landskapet. På något märkligt sätt kändes världen svartvit och färggrann på en och samma gång. Gång efter annan fick jag lov att stanna för att fotografera och för att försöka fånga den silvriga frosten i det halmgula gräset vid vägrenen, rimfrosten i björkarna och kontrasten mot den kraftfulla grönskan i barrträden, den dramatiska effekten mot blå himmel och spegelblanka vatten, där is och vatten kämpade om övertaget. Tystnaden i den friska luften bröts av ett märkligt sjungande ljud av is som lagt sin första sårbara hinna över vattenspegeln. Klirrande, sjungande toner som i en saga eller dröm. Bara isdrottningen saknades. Väl hemma i Sandviken igen, efter ett par innehållsrika dagar, var det spännande att se om kamerans innehåll på något sätt kunde återge allt det som ögat och själen fångat. För en tafflig amatörfotograf är det inte lätt och jag knäpper hejvilt utan att kunna något alls om slutarinställningar och fototermer. Här ett axplock av de bilder jag tog från Slagnäsvägen. Hoppas att de kan ge en glimt, och tillsammans med mina ord ge dig en aning om vad jag fick se och känna.
Äntligen hemma igen efter en mardrömsbilfärd från Vilhelmina ikväll. Tjock dimma obefintlig sikt och snorhalka. Skönt när jag äntligen svängde ned på gården här hemma. Dagens föreläsning gick bra, och som vanligt fick man träffa inspirerade och trevliga människor. Det är nog 30 år sedan jag passerade Vilhelmina senast. Otroligt vackra höstbilder har jag i kameran, men orkar inte dela dem ikväll. Bjuder på ett collage imorgon istället. Välkomnades hem med färska räkor, ciabatta och idel glada grabbar. Inte dumt alls!
För varje dag kryper solen ned allt tidigare bakom fjällkammen. Mörkret smyger sig på successivt. Snart är det vintertid – i alla bemärkelser. Men tänk….om inte mörkret kom…hur skulle vi då kunna glädja oss åt ljuset när det återvänder.
Dagens vyer från köksfönstret respektive hundpromenaden längs Silvervägen. Vackert så man nästan gråter.
En helg är till ända. En helg av jobb, halkiga hundpromenader och av marktjänst. Ikväll har jag hägringar efter ett badkar. Tänk att få sänka ned den värkande gammkroppen i ett vamt bad. Vilken otrolig lyx. Men ett fotbad får duga. Ser fram emot en ny vecka, att att få fortsätta se bygget ta form. En heldag hos mor, klippa och permanenta henne, få prata och rå om henne ska bli jättemysigt. Därefter bär det av mot Vilhelmina för Tankeväckaren. Skönt med lite luftombyte.
Välkommen hit!
Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen".
Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.
Jag är: Västerbottning i exil, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Egenföretagare/Föreläsare. LyckosmedjanAB, Demenssjuksköterska .
Bloggar mest om: Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Fjällvärlden, Äldreomsorgen och demensvården
Vill bjuda dig på: En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.
Värdesätter: Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar
Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare"
Planerar att skriva en bok
Gör helst: Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.
Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.
Skriv gärna till: [email protected]
De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!
Välkommen åter!
Senaste kommentarerna