Simskola i vårflod – igen

Av , , 6 kommentarer 36

. Kabblekan blommar – nu får man äntligen gå barfota!

Drar mig till minnes mina allra första skälvande försök att trotsa sjunkkraften i den svinkalla flottningsleden Vindelälven under försommarens vårflod.

Simskola. Anslaget med svarta bokstäver mot vit botten var uppsatt med vita häftstift på den aprikosfärgade eterniten som pryder den numera nedlagda lanthandeln i Vindelgransele. Affären, bensinmacken och posten – allt fanns på samma gård och utgjorde den lilla byns centrum.
 
Där satt man på broräcket efter skolan och suktade efter godis och kärlek, åtminstone ett ögonkast från någon av de lätt räknade killarna i byn. Egentligen kan man kan sammanfatta dom med ett enda namn – Dan Ö – länge föremålet för min obesvarade barndomskärlek.
 
Givetvis anmälde man sig till simskolan på Lappvallheden som var byns badstrand dit man cyklade. Simskolan genomfördes årligen trots att det ännu var försommar, högvatten och flottningen pågick.
 
Ryktet gick strax efter skolavslutningen att det var ”kokhett däre Skolavan”. Fröken Ingeborg hade dock inpräntat i oss bondepraktikans regel – att man inte fick gå barfota innan Kabblekan hade blommat. Nu var det dock inte så att Kabblekor växte alltför tätt i byn så man fick helt enkelt chansa.

 
Det var mangrann uppslutning av byns barn vid Lappvallhedens badplats. Alla hade vi medhavda påsar med essenssaft i glas eller sirapsflaska, limpsmörgås med prickig korv, ost eller bulle. I min påse låg även den ärvda baddräkten tillverkad av ett extremt segtorkade materiel samt en handduk.
 
Simlärarinnan Wilhelmsson utrustade alla oss bleksiktiga magra ungar med otympliga korkbälten och vi fick öva enträget på bentagen bland brämsar, barr och timmerkusar i den ljusa sanden.
 
Vattentemperaturen kunde ligga runt 14 grader och det var med underlivet som insats som man dödsföraktande doppade sig efter lång och gruvsam tvekan.
 
Ett två tre, på det fjärde ska det ske, på det femte gäller det, på det sjätte smäller det! I samma ögonblick som man bröt vattenytan isades blodet och krampen lurade bakom bryggkanten.
 
Den andra sommaren lyckades jag ta simmärket Grodan, som innebar att man klarat 25m bröstsim i kraftig medström bland timmerstockarna och vårfloden. Jag minns än de blårutiga benen och hackande tänderna när man försökte byta om, hoppandes på ett ben, noggrannt inlindad i handduken.
 
Detta kanske kan förklara varför jag fick mitt egentliga simgenombrott först vid 14 års ålder, och då på det exklusiva badhuset i Malå.
 
Nu däremot skulle det nog krävas både mycket och hårt jobb för en händig karl att lyckas dränka mig, då jag under åren har begåvats med mycket flytkraft och värmande underhudsfett.

Mitt hjärtas trädgård

Av , , 4 kommentarer 32

Hittade härom dagen en gammal sångtext som jag skrev 1985. Den handlar om mitt Vindelgransele, min barndoms hemby och om mina "ställen". Om den där magiska strandsträckan, ett par hundra meter lång där jag kände varje sten, varje träd, varje fiske och varje bärställe. Där hade man sina gömställen sina skatter och de flesta minnen från barndomen utspelar sig där. Jag tror att många av oss – speciellt i sommar och semestertider, gärna återvänder till hembygden. Ibland  har tiden stått förunderligt stilla, och ibland har både naturen och människorna förändrats. Åkrar har växt igen, ängar blivit skogar och människor gått ur tiden. Vemod, nostalgi, igenkännande, återupprättelse, bokslut och ibland helt nya minnen som poppar fram.

 

min vrå av världen står tiden still

och allting andas en ljuvlig harmoni

Men tystnaden skrämmer mig inte.

Här lever jag – i fullkomlighet,

och oron, oron når inte hit in.

 

Mitt hjärtas trädgård

där sällhetens frukter finns att plocka

– du är min plats på jorden.

Och aldrig någonsin, nej aldrig någonsin

kan någon ta dig ifrån mig.

 

Bron som går över vattnet….

min symbol för trygghet,

den slutar där regnbågen tar vid.

Där bortom finns världen,

dit jag en gång längtade,

som jag nu söker min tillflykt ifrån –

Tillbaka till mig själv.

 

När orons skuggor sprider mörker i mitt bröst

återvänder jag

Min kärlek till dig ska alltid leva

 

När dimman lättar…

Av , , Bli först att kommentera 27

När dimman väl lättade så kom solen, värmen och den somriga känslan. Kanonväder och en dag som gjord för somriga rätter som ugnspannkaka och hemgjord blåbärskräm, en glass och lite småprat i skuggan. Sixten njuter av tillvaron och överväger att bli delsbo hos farmor. Vi gungar i hängfåtöljen, spelar harpa på snörena, tittar på älgar och flugor och småpussas lite mellan varven.

In i dimman…

Av , , Bli först att kommentera 19

Här ligger dimman tung över nejden. Ett stilla duggregn har fuktat blommor och blader. På vädersajten utlovas det fint väder så det är väl bara att vänta och se när solen behagar uppenbara sig. Väntar med spänning på att få en fiskerapport av sonen som varit ute med flugspöet inatt. På skorstenen sitter Herr Knipa och rekar. Jag tror att det snart är dags för ungarna att hoppa ur holken. Det vill jag inte missa. Rödstjärtens ungar är redan ute.

I ögonvrån…..

Av , , Bli först att kommentera 29

I ögonvrån ser jag rödingstimmet passera förbi nere på sjön. Själv sitter jag fjättrad vid beställningen och väntar på att säljaren från Axfood ska ringa mig. Veckans vanliga rutin. Idag lyser solen från klarblå himmel, det är nästan vindstilla och jag hoppas vi kan göra en liten utflykt med D&B&S.  Det lär dröja alldeles för länge innan jag får träffa lillkillen igen. Några fina minnen och bilder blir bra att plocka fram när man börjar längta för mycket. Hoppas även att min ungdomsvän Ann  med bror o fam får en härlig fjälldag. Nog vore det väl rackarns om de inte skulle få sig lite fisk innan de återvänder söderut.

Sommarmorgon i vykortet

Av , , Bli först att kommentera 31

Efter en riktigt mysig kväll med gourmetmiddag i kåtan, trevligt sällskap och avslutningsvis en nattlig fisketur, gryr ännu en sommarmorgon här i vykortet. Filfrukost i glashuset. Sixtenmys och avskedskaffetår med vännerna M&S som återvände till vardagens förpliktelser. En bra början på dagen. Solsken svag vind och förberedelser för ungdomsvännen Ann som med bror och fam kommer ikväll för att stanna ett par dagar.  Det ska bli riktigt trevligt!

Herr Ögonfransson och rödingen

Av , , Bli först att kommentera 30

En härlig midsommardag rullar på. Varvar blomplantering med butikskunder, småprat med gäster och köksarbete. Just nu förbereds en mycket liten middag till en alldeles speciell liten person. Det vankas pressad mandelpotatis/morotsmos kokt röding och en smarrig smörklick. Till detta serveras givetvis plockbitar av mandelpotatis. En liten gourmet  – Herr Ögonfransson och hans föräldrar kan nu komma hem från dagens fjällvandring. Själva tänker vi äta lite senare, något mera påvert: Grillad renfilé och kycklingfile med klyftpotatis, Daniels mumsiga tsatziki och en fräsch sallad till. Med Björntoppen i solljus som fond bänkar vi oss och ämnar njuta av livet. Men först lite mera arbete!!