Bäverholmen beach!

Ca en halvtimmes båtfärd uppströms från stugan i Gautosjö ligger ett riktigt fint smultronställe – Bäverholmen beach. När man passerat Yraftdeltats sandkantade slåtterängar, de små grå ladorna i skuggan av Tjäktas skiftande sluttningar och glider vidare uppefter Laisans avsmalnande lopp mot Bäverholmens värdshus i väglöst land, kommer man efter en skarp krök fram till detta fjällandskaps egen playa, Bäverholmen beach – som vi kallar den. En lång sandstrand övergår i grönt kristallklart vatten som hyser skygga öringar och ett spännande djurliv där även Bäver ingår i faunan, precis som namnet antyder. Som fond ser man Ferras snöklädda toppar. Här härskar stillheten, storheten. Otoligt vackert och naturskönt mitt i vildmarken.

Hit styr vi färden flera gånger varje sommar för sol, bad och trevlig samvaro. Våra gäster brukar hänföras av platsen och för barnen är detta ett eldorado. Detta är den enda strand jag lyckats få med min badpojke R till. Han hurves annars åt badliv och är inte alls avundsjuk inför mitt stundande Thailandsäventyr.

Där – på Bäverholmens sand – brukar han sträcka ut sig på filten, kavla upp grönbyxen en decimeter, hänga tjocksockarna på vädring över stövelskaften och rulla upp rutigskjortärmarna en bit. Hans oskuldsfullt vita fötter avtecknar sig mot den fina sanden, och inom loppet av en minut brukar man höra hans karakteristiska sovljud. Denne man – han kan konsten att vila, slappna av och njuta av stunden. Fler borde lära av honom…