Fin Olds arton papp!

Jag var nyss ute och kollade på min överdjävulskt blanka bíl som Britt varit och gnussat. Vintern verkar inte ha lämnat minsta spår, det känns som lackbehandlingen 07 fortfarande betalar sig. Men jag började fundera på alla andra bilar jag haft och kan konstatera att det var enklare att göra en bra affär förr i världen. Mina första 20 -25 bilar var bra affärer allihopa. Problemen började när bilarna blev så pass nya att man kunde slå i prislistor. Min nuvarande Megane Touring som har all utrustning, är superbra servad och har gått 3500 mil har nog tappat 100 000 sen jag tog ut den midsommar 06.

Annat var det till exempel med Granada Ghian. Gav 6 000 och fick lätt det dubbla efter kanske 5 000 mil utan problem. Och min favorit genom tiderna, en Oldsmobile 98 -72 gav jag 18 000 för och fick runt 20 000 efter tre år. Och som ni får se på bild härovan om tekniken funkar.

Hm…Firebirden plus minus noll gav och fick 18 000. Men då hände nästan ingenting i driftstörningsväg på 4 000 mil!

Jag hade en Volvo 244 som hade gått 36 000 mil, som jag köpte av en norrman som var på väg att flytta hem. På 1 500 mil bytte jag chokewire och den kostade 50 spänn på skroten.

Tyvärr måste jag nog säga att den enda bil som inte var så bra var den Buick Electra jag ägde mellan 1999 och 2003. Den hade mycket fyr för sig men var helt underbar när allt lirade. Den baktände en gång under mina startförsök så allt djurliv i skogen mellan Bäsksele och Vilhelmina utrotades! Och tappade fördelarvacum och stannade när jag bromsade p g a ventiltrassel i bromsservon.  Men den brann i alla fall inte upp regelbundet som min Le Mans. Det var snudd på en kär tradition att en bibba kablar skulle smälta när jag startade den på våren.

Nu svävade jag ut lite, det skulle ju handla om pengar.

Hi, hade en oerhört fräch Volvo 264 1985. Då jag sålde den fick jag 26 000 bokstavligen direkt i fickan på jeansjackan. Och gick rakt in på en bilfirma och hyrde värsta sortens Audi för att bara tokbränna en helg. Man var väl inte ledsen eller extremt ekonomisk på den tiden?…Har jag blivit det med tiden??? Man kan ju alltid hoppas.

4 kommentarer

  1. Maria Lundmark Hällsten

    Ha, apropå Buick, vi var intresserade av att köpa en för en sisådär 4 år sedan. Jag hade då kontakt med en kille i staterna som jag lärt genom ett misstag han gjorde då han skulle maila sin fru, nå, jag skev till honom och bad om hans bedöming av denna Buick. Hans svar var att det var en jättebra och fin bil om den inte började trassla med det elektriska. Så vi struntade i den affären och köpte cheven istället. Tydligen ett vanligt fel då det gäller Buick. Snopen blev han då han fick veta att vi hade en AMC hornet, han trodde att alla hade rostat upp 🙂

  2. Tom Sterner

    SUCK, dessa bilar….min gamla 940 från -93 är den billigaste och bästa bil jag haft, MEN jag drömmer om en Cuda, eller kanske en Shelby GT 500 eller varför inte en sån som Tom Cruise och Dustin Hoffman hade i Rain Man…en Buick Roadmaster Cab 1948 tror jag det var? Det vore en bil som inte sjönk i värde inte….

  3. Tom Sterner

    Jo just det….jag har nog också åkt en och annan, Opel Admiral, Buick Electra både 1976 och 1959 mellan Vilhelmina och Bäsksjö…och andra finfina kärror…men det var i en annan tid…för länge sedan….

  4. Sören Fjellstedt

    Härligt att jänkejärnen inte bara uppskattas av Du Ingo utan även dina läsare!

    Bästa bilen är den jag drömmer om för i drömmen är den helt otroligt bra vacker och trevlig! Men alla bilar jag ägt och kört med har alla på ett eller annat sätt gett mig glädje. Nu senast en mörkGrön Pontiac Catalina från 1965 som jag brukade i 8 sommrar och ca 17000 mil…tut tut rullar nu i Vilhelmina igen

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.