Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Umeåregionen

Vem ska göra AF:s jobb?

Av , , 2 kommentarer 6


Det drar ihop sig till storm på arbetsmarknadsområdet, efter en tids stiltje på vissa områden.

Vi får fler äldre äldre med ökande behov av vård och omsorg och har litet tillflöde i arbetsföra åldrar. I många kommuner minskar befolkning och arbetskraft. Färre arbetande skattebetalare. En stor del utrikesfödda arbetar, men många i etableringen är på väg in i JOB, andra till försörjningsstöd. Flera kommuner måste minska vux-utbildningen och studerande får läsa på distans. Inte bäst för alla.

M/KD—budgeten drog ner 5 % på AF:s förvaltningsanslag, 10 nästa år, och 50 % drogs ner på AF:s programanslag. Pengar till arbetsmarknadsutbildningar, aktivitetsstöd och lönesubventioner m.m. Regeringsbildningen och Jök:en medförde full privatisering av matchningen av arbetssökande. Allt sker momentant, rakt av. Det finns medarbetare även inom AF som tror att det som helhet är rätt åtgärder, men takten ger svåra problem.

Då ser väl morgondagens AF-aktörer, bolag och folkhögskolor, ljust på framtiden? Inte direkt. Några av bolagen har upphört, dragit ner, slagits ihop eller konkursat. Några försöker lämna igen sina upphandlade uppdrag. De flesta har få deltagare och blöder kraftigt.

Folkhögskolor som på regeringsuppdrag samarbetar med AF i särskilda utbildningar upplever en tvärbromsning. Dels naturligt på grund av lägre inflöde av utrikesfödda, dels för att AF sagt upp viss utbildning och inte orkar/hinner anvisa svensk- och utrikesfödda till arbetsmarknadskurser eller ”kortare reguljära” utbildningar – ofta mot vård och omsorg. Nödvändiga utbildningar som inte kostar kommuner eller AF regionalt några pengar.

Nu bromsar konjunkturen, många kommer tillbaka från extratjänsterna samtidigt som insatser och resurser som kan lindra används inte. Det gläder att det högt i AF förs diskussioner om fler folkhögskoleinsatser, men nu skickar skolorna tillbaka anvisade pengar. Många arbetssökande går istället hemma utan utbildning medan folkhögskolor måste lägga ner arbete och enheter som absolut behövs i morgon. Vem ska då göra jobbet?

Att kommunerna vill bygga ut sin verksamhet och konkurrera med aktörerna om matchningen är förståeligt, men också oroande. Alla kommuner kommer inte att ha aktörer, särskilt inte när de etablerade nu svälts ihjäl. Att vi i kommunerna blir både beställare, utförare och kanske kontrollanter är inte bra. Jag ser växande administration, ökade kommunala kostnader och än förre utförare då få vågar lita på att kommunal verksamhet inte favoriseras.

En mörk bild? Jag har försökt teckna den som jag ser den, utan alltför mycket partiskhet.
Vad måste göras?

Arbetsförmedlingen lokalt: Mitt i krutröken måste AF ändå fokusera på att flytta sina inskrivna framåt. Människor måste in i utbildning och matchas vidare till jobb där de behövs. Utrikesfödda får inte gå hemma och tappa språk, motivation och fart. De måste aktivt föras vidare i trappan mot arbete och integration. Det finns lämpliga påverkansbara utbildningar, folkhögskolans behöver AF inte betala för.
Förs människor inte vidare knäcks de kommunala ekonomierna då många hamnar i försörjningsstöd istället för förvärvsarbete.

Arbetsförmedlingen centralt: Huvuduppgiften måste få fokus ner genom organisationen. Omorganisation får inte ta all tid. Avtal måste nyttjas, nya måste till. För folkhögskolan måste det snabbt fram kurser med svenska, samhällsinformation och arbetsmarknadsinsatser för dem som gått från etableringsprogrammet till Jobb- och utvecklingsgarantin. Utrikesfödda som varit här några år, men inte kommit längre än de i etableringen. Det behövs även mer aktivering för svenskfödda som av olika anledningar blivit långtidsarbetslösa.
Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar måste också komma tillbaka.

Kommunerna: Vi måste bryta ryggmärgsreflexen att vilja göra mest möjligt själva. Vilka samarbeten kan vi få till? Med andra kommuner, folkhögskolor och andra. Ibland behövs delande av kostnader, med folkhögskolor blir utbildningen oftast gratis fast man kan resonera sig fram till utformningen utifrån förutsättningarna. Kanske till och med samarbeta om lärare.
Människor i försörjningsstödet måste kunna studera till vissa kortutbildningsjobb. Personer i svårigheter av olika slag kan få en start mot studier i Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF. Upp till 6 månaders utbildning utan kostnad för kommunen. Till exempel.

Politiken lokalt: Vi måste uppmuntra och initiera samarbeten innan vi ”bygger ut”. Fundera på vad vi ska driva själva och inte.

Politiken centralt: Utan att fastna i vems fel det ena och det andra var och är måste politiken få fram verktygen att få fler av arbetskraftsreserven i arbete. Människor långt ifrån arbetsmarknaden måste komma närmare – få bli behövda och självförsörjande.
”The perfect storm” måste undvikas.

Det är förståeligt att många i myndigheter och verksamheter mår mindre bra idag, men om vi inte får jobbet gjort nu mår vi ännu sämre i morgon.

Du vinner inte på walk-over

Av , , Bli först att kommentera 6


Idag är första dagen du kan rösta till EP, Europaparlamentet.

Kasta inte bort din röst, oavsett vad du tyckt eller tycker om EU. Vi är en del av Europa, många saker måste formas gemensamt och även vi som ser fler problem än andra gör har ett medborgaransvar att påverka. En fin bisak med att rösta är att man har moralisk rätt att lufta sitt missnöje sen. Hur kan man med rätta göra det om man lämnar walk-over, inte gör vad man själv kan?

Vi behöver ett mer rationellt EU och EP där man i hyfsad mån begriper de stora skillnaderna mellan Europas storstadsområden och t.ex. Västerbotten. Där man även förstår att lämna rätt beslut till länderna själva.
Själv skulle jag inte rösta på ett parti som vill ge EU rätt att beskatta oss. Det vill i alla fall S och L. Var tror Du att det slutar om de får som de vill?

Rösta, för din och framtidens skull. I Sverige är det så fint ordnat att man röstar som man vill. Jag röstar på Moderaterna.

För övrigt låter Vännäsmoderaterna bli att sätta upp några valaffischer. Kommunen blir mindre förfulad, det blir väldigt mycket mindre bilmil för tillverkning, uppsättning, reparation och nedplockning. Och du röstar som du kommer fram till ändå.
Räkna oss det till godo! 🙂

Många bor utanför Södermalm

Av , , 2 kommentarer 11


Förra helgen hade Moderaterna länsförbundsstämma i Skellefteå. Jag hade skrivit tre av motionerna som också antogs av stämman. Tänkte sätta ut dem här, alla med nationell inriktning. Den första med särskilt stor betydelse för vår del av landet. Alla bor inte på Södermalm.
Inte minst i tider av ökande arbetskraftsbrist behövs flexibilitet. Särskilt människor som bor långt ifrån jobbkompatibel kollektivtrafik behöver ha råd att ta jobb som finns där de finns:

”Motion om höjd nivå på skattefri reseersättning och bilersättning i jobbet

Den nuvarande nivån på reseavdraget för resor till arbetet och den skattefria ersättningen för resor med egen bil i tjänsten har sedan 2007 legat på 18:50. Den summa som dras av från framräknat ersättningsbelopp har höjts eftersom och ligger nu på 11 000 kronor.
För alla arbetande med behov av bilen för resor till och från jobbet och för dem med behov av egen bil i arbetet är dessa ersättningar oacceptabelt låga. Nivåerna är till exempel mer än dubbelt så höga i Norge och Danmark. Tillsammans med automatiserade skattehöjningar på bränsle och det införda bonus malussystemet utgör de eftersläpande nivåerna närmast ett hån mot Sveriges bilister, främst dem som bor och verkar i vår lands- och glesbygd med långa avstånd.

Med anledning av ovanstående föreslår jag länsförbundsstämman:

att verka för att de skattefria ersättningsnivåerna utreds och höjs i paritet med kostnadsutvecklingen sedan 2007

att beloppet med vilket ersättningen automatiskt sänks utreds och minskas

att motionen antas

att motionen sänds vidare till partistämman”

Även Sjöstedt tog avstånd

Av , , Bli först att kommentera 9


Våra lokala tidningar skriver inget än, men Aftonbladet och andra berättar. Både att V i Umeå demonstrerar med våldsbejakande antidemokrater och att Jonas Sjöstedt tar avstånd från det och säger att det var ett misstag att göra detta.

Undrar om det blivit någon större reaktion i media om någon på högersidan gått med partier som uppmanat till vapenvåld mot dem som vill hålla fast vid demokratin? Hoppas och tror det. Att det nästan inte syns något nu får även en gammelmediavän att fundera.

Att så många ändå var villiga att gå med dem som kan tänka sig att använda vapen mot oss andra, det lämnar en skugga efter sig. Jag har i stort sett aldrig upplevt några hot för politiskt engagemang, men vid nästa politikerenkät om hot och våld får man kanske bifoga kommunistiska partiets och organisationen Revolutions program.

Där står det latenta hotet rött på svart.

Sorgligt inslag på 1 maj

Av , , 2 kommentarer 23


Jag förstår inte hur V i Umeå på sin högtidsdag kan demonstrera tillsammans med Kommunistiska partiet och organisationen Revolution. Grupper fast och uttryckligt beslutna att använda vapen. Mot mig och många som kommer att stå i vägen för våldsamt införande av diktatur. (All diktatur – vare sig nazistisk, islamistisk eller kommunistisk) Partier som anser att sovjetdiktaturen är den hittills högsta formen av demokrati som världen skådat. (Kommunistiska partiets hemsida)

Nyss avslöjades en vänsterextremist med denna inriktning som arbetat inom försvaret. Han hade med andra bl.a. samlat på sig vitala delar till sex automatvapen, två kompletta, och fått tag i och gömt undan ett antal polisuniformer. Den väpnade revolutionen är inte bara vimsig nostalgi och tomt prat. (Mar)Drömmen odlas ännu i smala korridorer till höger och vänster. De borde få hålla sig där.

Problemen finns inte bara lokalt. På V:s EP-valsaffischer ståtar en ung man med AFA:s tröja bredvid Jonas Sjöstedt. AFA är också en revolutionär och våldsbejakande organisation inom autonoma vänstern som tagit på sig både misshandel och mordbränder. Affischen har inte dragits tillbaka.

Jag känner stor oro för SD:s arv och många sympatisörers inriktning och skrivningar, men med vad ska man jämföra dessa som V ska demonstrera med? De som bejakar vapenvåld och uppmanar medlemmarna att förbereda sig på ”striden”.

Om man vill avskaffa demokratin med vapen och hyllar kommunismens värsta mördare, hur stor skillnad är det då i praktiken mot NMR och andra våldsbenägna nazistgrupper från avgrunden? Medlen är desamma och historien visar att dödligheten över tid var ungefär densamma. Kommunismen kunde hålla på längre och lyckades döda fler.

Jag är förvånad och sorgsen över att så många tycks ta det så lugnt.
Sen finns de som gläds. Alla som ur olika perspektiv önskar ökad polarisering. Jämfört med våldsbejakande revolutionärer tycker många kanske att andra faror inte verkar så farliga, ändå.

Har du inte gått med i ett demokratiskt parti än så är det hög tid. Demokratin är definitivt inte självklar. Själv valde jag Moderaterna.

Ett möte för framtiden

Av , , 7 kommentarer 6


Ikväll är Vännäsmoderaterna samlade för att diskutera budgetförutsättningarna de närmaste åren. Det är ett livaktigt samtal.
Det finns saker politiken skulle vilja prioritera, men kostnadstillväxten är betydande på flera områden, skatteintäkterna bromsar in.

Det är inte lätt att pedagogiskt förklara att kommunen har betydande ekonomiska problem att hantera när överskotten de senaste åren ser stora ut i allmänhetens ögon, även om det inte är mycket i procent. Här ligger t.ex. att vi sålt egendom – intäkter som inte upprepas – och vi har fått en del i oväntade statliga engångsbidrag.

Mycket görs och har gjorts rätt i Vännäs även om vi har ett högt kostnadsläge. Vi har många mycket bra verksamheter och har fonderat överskotten från flyktingmottagandet, har använt möjligheten att bokföringsmässigt sätta undan överskott och har sparat extra till pensionsskulden till personal som arbetade innan 1998. Hade Moderaterna fått bestämma hade vi även fonderat miljonerna vi fick tillbaka på AFA-försäkringarna. Allt för att jämna ut för sämre tider.

Det närmaste årtiondet har vi som sagt stora kostnadsökningar för tillväxten bland både unga och gamla. Bristen på arbetskraft drar upp kostnaderna och ställer till mycket.
De närmaste åren blir spännande.

Skattehöjning är uteslutet för en kommun som ligger nära pallplats i landet. Något vi bl.a. behöver är fler företag och arbetsplatser som ökar våra skatteintäkter på sunt och hållbart sätt.

Bra gjort Nordmaling!

Av , , Bli först att kommentera 13

Väldigt roligt att se integrationsresultaten i Nordmaling. Det finns många goda exempel här i Västerbotten, men Nordmaling har jobbat riktigt målmedvetet med att få utrikesfödda i arbete inom vård och omsorg.
Vi har definitivt många kommuner där vi är helt beroende av våra utrikesfödda för att äldreomsorgen ska fungera. Vi behöver flytta fler närmare jobben, var det nu än är. Det är olika lång väg beroende på startläge, personliga förutsättningar och yrkesmål.

B28DB9BB-E1E9-44E5-AC3F-DE2CA17A56B7

Bild och artikel kommer från Västerbottningen.

Vem ska vårda din mamma?

Av , , 2 kommentarer 7


Länge har jag utgått ifrån uppgiften att att Umeåregionen inklusive Övik behöver totalt 4 000 undersköterskor till 2025. Det är värre, enligt vad Dalkarlsås vårdlärare och jag fick höra under tisdagen.

Bara i Umeå kommun, utan kransen och Övik och med landstingets/regionens verksamheter oräknade, beräknas 4 500 undersköterskor och vårdbiträden behövas till 2028. Utbildningstakten är nu 100-120 st per år om man räknar ihop samtliga gymnasie- och vuxutbildningar i kommunen. Hoppas man räknat in att de ”äldre äldre”, över 80, ökar med 40 % på ungefär samma tid.

Digitaliseringen kan i den bästa av världar kapa personalbehovet med 30 %. Då behövs kanske bara 3000 fler vårdanställda i kommunen till 2028. (NUS och primärvården behöver några också) Hela Umeås alla utbildningar får med nuvarande takt fram drygt 1000 nya till dess. Hur många utbildas för Övik, Nordmaling, Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Lycksele m.fl. kommuner?

Den enda arbetskraftsreserv vi har nu är de utrikesfödda och svenskfödda som av olika skäl hamnat utanför utbildning och arbetsmarknad. Domen kommer att bli stenhård över politiker, profession, fack och utbildare om vi inte snabbt och resolut börjar flytta så många som möjligt mot framtid inom vården. För de flesta i arbetskraftsreserven behöver det ske i flera steg. Man går inte från SFI till en vårdutbildning på gymnasienivå.

Nyss har en utbildningsväg stängts då Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar stoppats. En ny väg där grupper av utrikesfödda har kunnat utbildas med teori och praktik till tidsbegränsade anställningar, skaffa sig branscherfarenhet och fackspråkkunskaper så att man framöver också kan klara ”betygsutbildning” till vårdbiträde, undersköterska och sen kanske sjuksköterska. Utbildningsvägen har varit ett oerhört mycket bättre alternativ än att ta in totalt outbildade i verksamheterna. Som man tyvärr måste göra allt oftare.

Det är sannerligen inte lätt att ta fram fler vägar till vårdutbildning på passande nivåer. Ofta tycks det intressantare att bevaka principiella ståndpunkter, hävda olika intressen och orealistiska målsättningar eller att söka formella hinder. Tyvärr kommer det framöver en salt nota på det som inte blir gjort. Jag ser framför mig bilder från en drastiskt försämrad vård och mediadrevens frågor varför vi lät tiden gå när arbetskraftsbristen varit känd så länge.
Att många som kunnat bidra hamnar i försörjningsstöd istället för i förvärvsarbete för vår handlingsförlamnings skull dränerar oss dessutom på ekonomiska resurser.

Allt är inte bara svart. Det händer positiva saker här och där, på komvux, folkhögskolor, yrkeshögskolor och vissa gymnasier där man har fler sökande än tidigare. Det snickras på kreativa initiativ, men vi är ändå milsvitt från behoven. Det behövs mer.

Vi måste få ändan ur vagnen!

Ja till kärnkraften också

Av , , 4 kommentarer 8


Vid tisdagens KSAU i Vännäs röstade jag nej till ett protestupprop mot kärnkraftverket i Pyhäjoki i Finland. Med blandade känslor, ska erkännas. Det finns modernare kärnteknik att tillgå. Fjärde generationens kärnaggregat skulle kunna köra ofattligt länge bara på det hittillsvarande kärnavfallet, utan ny uranbrytning. Samtidigt skulle halveringstiden kortas dramatiskt på det avfall som kommer ut i andra änden. Det känns inte heller bra med rysk kärnteknik under rysk kontroll. Där förstår jag inte hur de ansvariga tänkte.

Att jag röstade nej är främst en principiell fråga. Man kan inte vara övertygad om att också vi i Norden behöver kärnkraft som bas- och motkraft, men säga nej till att den byggs i närheten. Det behövs energikällor som går i ur och skur och balanserar fluktuationer i vind, sol och bioenergi – som vi också behöver. Om vi nu inte ska sluta vara ett industriland och välja muskeldrivet istället för ottomotor- och eldrivet.

FN:s klimatpanel lyfte i december fram kärnkraftsutbyggnad som en väg att slippa mer miljöbelastande kolkraft. Man talar om en nödvändig ökning på mellan drygt 100 % och knappt 200. Om vi nu tänker oss begränsa utsläppen. Man är bekymrade över den låga utbyggnadstakten.
Det upprop som en förening nu uppmanar Norrlandskommunerna att skriva under går rakt emot detta, avskriver och tar avstånd från kärnkraften som energikälla. Något sådant kan jag inte skriva under, trots medvetandet om dess faror och baksidor.

Några tusen kolkraftverk byggs och planeras i världen. Kina satsar mycket på förnyelsebart, men då motkraft behövs måste det till mängder med stabil energi. Kol eller kärnkraft. Alla har inte tillgång till älvar i vår omfattning.
De senaste veckorna har Finland och Sverige importerat mycket el. Vi behövde importera kolkraft även i somras när hettan låg på och älvarna var låga. I delar av södra och mellersta Sverige kan man inte längre ge tillstånd till vilka industrietableringar som helst. Det saknas tillräcklig regional elkraft och struktur att få fram den utifrån.
När vi stängt ner ännu fler kärnkraftverk blir det ännu mer import. Tysklands energiförsörjning är till två tredjedelar fossil. Danmark där man har extremt mycket vindkraft har ca 20 % fossil kraft.

Jag ser inte annat än att en betydande del av lösningen heter kärnkraft. Därför kan jag inte skriva på upprop emot den.

PS. Jag värmer huset med vindkraft. (När det blåser)

Näthandla eller närhandla?

Av , , 2 kommentarer 12


Igår språkade jag över nätet med en känd Umeåhandlare om hur det har tunnats ut i hans bransch. Han hade en förtrolig gissning kring vilka butiker som försvinner härnäst. Inom något år.
Jag tycker att butiksdöden är en trist företeelse och tror den kan påverka oss mer och på fler sätt än väntat.

Närhandla eller näthandla? Jag har i stort sett gjort mitt val. Till övervägande delen försöker jag handla i fysiska butiker. Så gott som helt faktiskt. Det ena behöver förstås inte utesluta det andra, men jag handlar hellre mindre och mer sällan än att sitta hemma och göra kap. Allt enligt en trend som i förlängningen ger oss halvdöda centrum, köpcentra, samhällen och stadskärnor. Sen gillar jag ju att klämma på sakerna.

En annan sida av myntet är det här med våra stora köpcentra. Jag fattar inte att så många planeringsansvariga missat signalerna de senaste decenniet och fortfarande förbereder fler. Ursäkta grannar och politikervänner, men jag tror ni bör besinna er. Få saker är så nedslående och ”kommersiellt” avtändande som halvdöda köpcentrum. Något som drar folk till en ort kan snabbt vändas till sin motsats om det börjar utstråla kris. Jag tror att överetablering kan påskynda butiksdöden. Var försiktiga och gör vad ni kan för att hålla uppe intresset för era befintliga butiksområden. Jag tror det är långsiktigt nyttigt och kvalitetsuppehållande med viss lokalbrist.

En god portion närodlat är bra och bidrar till levande landsbygd och bättre beredskap. Jag tror övertänkt och bra fördelning mellan närhandlat och näthandlat också är eftersträvansvärt. Närhandling ger så mycket trevligare samhällen och städer och i förlängningen gissningsvis en sundare samhällsekonomi. De enorma handelshusen långt borta som varken lyser upp, anställer eller skattar här klarar sig nog ändå.