Jag besinnar mig, och slår mig på fingrarna!

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 januari 2020 kl 09:13, Bli först att kommentera

Den här filmsnutten kom som ett minne på FB, och jag taggade givetvis Theresé i den, eftersom deras Evert, går på toaletten:

Jag fick dock till svar att Evert sköter sig exemplariskt, och inväntar att nån ska komma och spola efter honom. Toarullen har han ännu inte kommit på att leka med, tur för dom 😀 Här fotade Theresé då han övar balansgång i deras uterum:

Apropå katter och toalett, så gillade vår Eloise, att ligga i handfatet:

Skruva man på vattnet då hon låg där, så kikade hon bara över skuldran och kollade då svansen försvann i djupet, hon var obrydd.

Och Enya kunde trippa runt badkarskanten då Nicco låg i badet, hon var intresserad men antagligen, aningens för divig för att blöta ner sig, lill Enya:

Det var ju världens finaste katter, men jädrar vad dom kunde ställa till det, och tyvärr var dom billiga, rätt så ofta…busarna! Eller ja, vadå tyvärr, det var ju knappast så man annonserade bort dom ändå, fast man var sugen 😀

Det här har jag skrivit om förut, men till er som glömt bort eller inte läst, så kan jag tala om en av gångerna dom var så där JÄTTE billiga.

Jag hade bråttom och hade varit ut nånstans, skulle hem och hämta nåt och möts av denna syn, trodde inte mina ögon:

Vi bodde i lägenhet på den tiden, och mot balkongväggen, satt det ett långt element, kanske 2 meter styvt, och hur dom lyckades få ner denna jättetunga kruka, det vet jag inte, men dom där kunde ju förflytta berg, ibland.

Och när krukan landade så föll den mot elementet, som hoppade lös från ena sidan så den låg på golvet. Detta hade alltså kunnat bli så mycket värre, om vridningen hade gjort så att det börjat strila vatten. Jag kommer ihåg känslan, då jag såg förödelsen, och jag vet att jag sa HÖGT, att jag hoppades att nån katt skulle ligga därunder (ja jag kan låta så ibland, men menar det inte, bokstavligt, så grym är jag inte, jag lovar 🙂 ).

Jo, katterna, var inte synliga, så man kunde ju fundera om dom inte låg där. Fast dom visste säkert att dom ställt till det och hade gömt sig nånstans. Jaja, det var bara att städa upp och se glad ut 😀

Är ju väldigt sugen på katt idag, men jag slår mig på händerna, varje gång tanken dyker upp, sen hjälper det också att blogga om det, Enya och Eloise var ju inte dom som låg på latsidan och kurrade stillsamt i nåns knä. Dom första 7-8 åren var dom som vildar. Och nej, jag tänker att det får räcka med mopsen vi har nu, Winstone kan vara en handfull, han med…alldeles ensam.

Önskar er alla en fin onsdag!

Det var oväntat!

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 januari 2020 kl 08:54, Bli först att kommentera

Så blev det broddar på, igen, ingen ordning alls. Nån skrev i Umeå tipsgrupp, att det var den halkigaste morgonen ever. Fast, hm, is och sedan vatten på det, kan väl inte bli halkigare, än is och vatten på det, just saying.

Har redan varit ute och testat halkigheten och det kändes precis likadant som förra gången då det snöat, sedan töat och regnat och frusit och regnat igen. Nå, det är ju tur att man vet om det i alla fall, inte som cyklisten vi fick bakom oss, på morgonpromenaden.

Det såg rangligt ut, och då killen passerade, satt han inte på cykeln utan använde den som stöd och åkte som skridskor vid sidan om. Han kan ju inte ha räknat med ogrusad halkbana, eller så var det precis det han gjort. Och har han tur kanske han kan sitta på cykeln då han ska hem.

Jag tror då inte att jag kommer att se någon skidåkare nere på strandpromenaden idag, det gjorde jag nämligen igår, och det var då första gången:

Gick där vid sidan om och hörde ett ljud som jag faktiskt kände igen, men det var som malplacerat. Så kommer den där mannen på sina skidor, det var ljudet från skidor och stavar som jag hörde, skrattade till då jag såg honom, verkligen oväntat, men han hade då hittat av precis rätt tillfälle.

Vit och ren snö, och inga spår alls, där han åkte, nu blev han dock tvungen att byta sida då han passerade, men han gjorde då inga inbromsningar för det 🙂

Tänkte på Niccos gamla kille som var här och hälsade på, han bor och bodde i Stockholm och hade väl inte vistats så mycket norröver. Satt vid vårat köksbord då det plötsligt cyklade förbi en människa här utanför, så snopet, det var ju snö, för tusan.

Och i nästa ögonblick kommer det faktiskt en skidåkare och åker förbi, hahaa…snacka om ytterligheter, endast i Norrland, kan man väl nästan säga om den. Och det tyckte jag även då jag fotade den här skylten, mitt i sommaren, uppe i Arvidsjaur:

Avslutar med lite visdomsord, igen, men nu handlar det om hundar, och vad vi kan lära oss om dom. Ha en fin dag och kom ihåg, det ÄR halkigt, idag med!

Var det, eller, nä, det var väl, hm, nej…

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 januari 2020 kl 09:50, 2 kommentarer

Idag är det lösenordsbytardagen, så därför tänker jag då att jag ger er mitt lösenord till, hm, till min bank, ja, HuckelBerries2378. Och nu kan nån ge mig, sitt lösen, eller?
Haha, nejdå, jag skämtar, visst är det som jag skrev, lösenordsbytardagen, men syftet är som det skrivs på sidan temadag.se

”Den 20 januari varje år firar vi Lösenordsbytardagen som instiftades av PC för Alla som är Sveriges största och mest lästa datortidning år 2010. Huvudsyftet med dagen är att informera och påminna alla om att det är viktigt att byta ut och ändra sina lösenord, samt att du skall ha ett säkert lösenord. Du bör byta ut samtliga dina lösenord minst en gång per år för att undvika att det kommer i orätta händer.”

Visst är det bra att byta ut sina lösen, men jobbigt som tusan innan man lärt sig och kommer ihåg alla jäkla lösen man har till olika saker. Det bästa hade ju varit om man kunde behålla dom man haft i flera år.

Jag kör med nya varianter, men det är fortfarande lika jobbigt, och då är det ju tur att man oftast kan be om nytt lösen, då man kört fast och försöker komma ihåg ordningen på ordet och vilka siffror man tog sist 😀

Har drömt jätteknasiga drömmar i natt, bland annat att Sally hade dragit ner en tesked i lungan, men det var jag som fick göra undersökningen hos läkaren, alltså på mig och fick konstaterat att skeden var kvar så min uppgift blev att informera Theresé om detta.

Och igår var det mamma som ringde för att tala om vad hon drömt. Det lustiga var att jag funderade på detta med drömmar, för några dagar sedan.

Ok, vi vet ju att man ofta drömmer om saker man sett eller pratat om, i en salig blandning. Men det jag funderade på var, hur drömmen alltid är så korrekt, men sen då man ska berätta om den så blir det: Ja det var ju du, fast egentligen var det inte det. Och vi bodde ju i det här huset, men det var inte här utan i Afrika, och huset såg inte ut som vårat. Och du var 7 år, fast i drömmen var du ändå 25. Ehhh, ok?

Och jag vet, att det inte bara är jag, som drömmer så där, but why? Är det just för att det är ett hopkok av allt man går igenom eller är det nåt vi inte kan få svar på, månntro 😀

Nu ska ni få se något riktigt drömlikt, apropå drömmar, fast bilden är sann och tagen av Lars Nisson som lagt ut den i gruppen, ”Vi som älskar Norrland”. Visst ser den hel tuff ut, i love it! <3

Då jag frågade om jag fick låna bilden så kommenterade Håkan Lundgren med denna bild:

Haha, vet dock inte vart han hittat den, men likheten var nästan slående, eller vad tycker ni?

Avslutar detta inlägg med visdomsord som dök upp i mitt flöde, det var Mary från Amerika som delade detta, och det är ju så sant som det står skrivet. Ha en fin dag, allihop!

Det gick med lite våld!

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 januari 2020 kl 10:58, Bli först att kommentera

Frågade om Nicco ville träffas på stor Coop´n igår eftermiddag, och det skulle gå bra. Höll inte på att gå bra, då jag inte fick upp bildörren. Den hade frusit fast och jag hade missat totalt, att det faktiskt regnade ute.

Nå, man är aldrig dummare än man gör sig och bakdörren fick jag upp, så jag knixade in mig där och fick tag i dörrhandtaget på förarsidan och kunde utöva lite våld på dörren så den gick upp.

Verkligen skillnad på vädret idag, då solen skiner och det är cirka -5 grader:

Vi tog en kaffe på Coop fiket och surrade bort en timme. Jag har tipsat om en svensk serie från 2016 som jag nu fastnat för på C More, ”finaste familjen”, och där drivs det med det mesta:

Visst ska man ha en speciell humor för att gilla den, men det vet jag att jag har, sitter och skrattar för mig själv, till morgonkaffet 😀

Sedan gick vi in och shoppade loss. 5 kronor för en påse Ahlgrens bilgranar (samma som bilar men annorlunda utseende), och med ett utgångsdatum i september, så kostade jag på mig att köpa 4 påsar.

Hade siktat in mig på julmusten dom annonserat om, men dom med plastflaskor hittade jag inte, bara glasflaskor i back, och den iddes jag inte kånka med mig hem.

I övrigt gjorde jag inte så mycket. Åke och Winstone gick till klubben 3 eller 4 gånger, han lånade hem nåt verktyg för att fixa med motorcykel projektet, men det blev fel och han fick gå tillbaka. Tur det är nära och Winstone opponerade sig inte heller.

Det är väl som dom skrev för några år sedan…att vara ute och sniffa runt i snöhögarna är för en hund, som det är för oss att surfa runt på Facebook eller andra sociala medier. Dom får checka av vad andra djur har gjort 😀

Hoppas på en fin söndag för er alla!

Svårt, det här, hm!

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 januari 2020 kl 10:51, Bli först att kommentera

Är nu med i en grupp som heter svåra föremål. Och där läggs det upp diverse, svåra saker, såna där grejer man kan ha svårt att fatta. Konstiga porslinsfigurer, tavlor, leksaker, ja, allt.

Jag la upp den här texten, från en barnbok, för jag upplever ju den som aningens svår:

Ja, skönt att höra, då man läser kommentarerna, att jag inte är ensam om att grubbla över texten. Nån skrev att man, typ, bara skulle följa med i orden och jag kontrade med, ett aha, ungefär som att man inte ska försöka tolka sångtexter.

Och då var det nån annan som la ut en visa av Povel Ramel. Hahaa…jo den där har man hört. Här har ni den texten:

”Bluff och Spark och Tork och Kvark
voro sex små dvärgar.

En var ful och en var glad
och en var dum i huvet.

”Hej”, sa Tork till lille Kvark.
”Känner du igelkotten Pilt?
Han som har varit i Paris.”
Ja, det gjorde Ivar.

Hör du hans lilla runda tass
där som han trippar på sitt pass
Tripp och trapp och trypa.
Se hans lilla faster!

Tomtefar i skogens brus
sitter som ett päron.
Han har inget eget hus
allt i sin stora näsa.

Söt och blöt är skogens fe’.
Trollen är bjudna dit på te’.
Det lilla trollet! Pass för de’!
Nu ska mormor bada.

Väva och spinna natten lång.
Prinsen är här i fjorton språng.
Hipp och hopp och häppla.
Hästen heter Sverker!

Stora slottet Rummeldim
ligger bortom fjärran.
Dit får ingen komma in
som ej kan baka struvor.

Gyllenkrull och Sockertipp.
Kom ska vi dansa Häxan våt!
Vill du mej här, så har du nåt.
Sov du lilla tryne.

Kungen är full av stock och sten.
Skogen är full av lingonben.
Pär är full av tomtar. Hur ska Lillan orka?”

Han hade ju lätt kunnat skriva den barnboken, man fattar ju nada 😀

Fixade till gardinerna som jag satte upp i teverummet, mjo, det får duga, det blev dock too much med dom orangea panelerna inåt rummet, så dom får lysa på utsidan istället:

Kommer dock att spana efter tofsar eller nåt man hänger i fönstret, med orange färg, har googlat lite men det närmsta den färgen jag kommer är guld eller röd. Så jag bidar min tid, har jag bestämt orange, ska det vara orange.

Sen bakade jag en ny Skogaholm limpa, och då den jäst klart, kom jag ihåg vad jag sa förra gången att jag skulle göra, men det gjorde jag ju inte.

Tanken var 1½ sats med deg, och 2 limpor, jag gjorde 1 sats och 1 limpa…den blev liiite stor, och lite plattare än en ”vanlig” limpa. Nåja, jag delade den på mitten och smaken är det absolut inget fel på, så, det får bli ett nytt försök, framöver, kanske att jag provar med en brödform 😀

Ni får ha en fin lördag, allihop! Här en bild på Evert som tagit plats bland alla hockeyprylar, Theresé fotade:

Vad gör man en ledig fredag…jo!

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 januari 2020 kl 12:13, Bli först att kommentera

Vad gör man då man har en ledig dag, jo, man ställer väckaren på lagom tid, så man hinner borsta håret och fixa till sig, lite så där hastigt:

För att sedan åka och sätta sig och köa för att få komma in på provtagningen. Det blev inte så lång väntan, vanligt folk, roar sig säkert med annat, så där, en fredag, tänker jag.

Det var dags för den årliga hälsoundersökningen, så nu är det bara att invänta domen. Haha, det skriver jag alltid och hittills har väl allt varit rätt så bra eller det har varit saker som inte går att åtgärda.

Mest nyfiken är jag på järnbrist och B12, som jag haft några år nu. Jag har försökt äta järnrikt, och det är väl det jag får se nu, om det hjälpt något. Kan ju inte påstå att jag känner mig piggare, dessutom har jag läst att mina kalla fingrar, kan även bero på just B12 eller järnbrist…så det köper jag, direkt.

”Vitamin B12 behövs för nybildningen av de flesta celler och röda blodkroppar. B12-brist kan därför ge symptom från nästan alla organ i kroppen. Om man misstänker att de kalla fingrarna beror på vitamin B12-brist kan man göra ett enkelt blodprov, varefter det kan bli aktuellt att äta tillskott.
Blodbrist, eller anemi som det också kallas, har symptomen, yrsel, huvudvärk, trötthet, blek hy – och kalla händer. Även järnbrist är en vanlig orsak – och då kan tillskott hjälpa omgående.”

Jojo, men tillskottet äter jag ju redan, så vad mer kan jag då göra, månntro. Nå, jag ska invänta provsvaren och se om det är på Västerslätt intet nytt, eller bara nyheter.

Hade en trevlig kaffedejt med Ina på Ullas igår. Vi stannade såpass att vi hade kunnat bli utkörda därifrån, hahaa, men vi hann ut innan dörren bommades igen.

Vi snackade om allt möjligt, bland annat inredning, och jag gillar sånt. Dom har tydligen svart och rött i deras kök, lite avis, är jag allt, men jag gillar även orange och svart…nähää, säger ni nog nu, alla som känner mig…eller inte 😀

Och som projekt idag, kommer jag att plocka fram symaskinen, för jag har nämligen fått hem ett par panelgardiner i den utsökt fina färgen orange, och dom ska upp jämte mina svarta panelgardiner i teverummet. Tror det blir bra, vi får se 😀

Avrundade gårdagskvällen med bastugängsträff hemma hos bastulösa Monika. Ingen trissvinst och vi bestämde oss för att bara köra triss, lite random, när vi känner för det. Eller så ger vi upp skrapandet bara för att inte ge bort pengarna till Svenska spel. Jodåsåatt…

Nu hoppas jag att ni alla får en fin och trevlig fredag. Jag ska sy och jag ska fixa, jag ska baka limpa och jag ska trixa…lalalalalalalalaaa.. Apropå baka, så gjorde Sally chokladbollar häromdagen, mamma Theresé fotade Sally samt assistenten Evert, och den bilden får avsluta inlägget:

Luften är fri, eller?

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 januari 2020 kl 10:13, Bli först att kommentera

Jag vet att jag kan vara tjatig ibland men alltså… Beställde ett torkarblad och ett litet blinkersrelä till Audin. Då det kommer ser det ut så här:

Och jag lovar, det hade rymts 10 torkarblad och 20 relän i kartongen, men men men….varför???

HUR kan man manipulera gurkorna, så det blir en mindre böj på dom för att dom ska bli lättare att frakta, då det ska kunna skickas fler gurkor på samma gång. Men det är tillåtet att använda en kartong som är 5 gånger större än nödvändigt.

Och om alla kartonger ute på vägarna, nu är fyllda med en fjärdedel, om ens det, så innebär det att det skickas luft genom Sverige och det betalar vi för, det betalar arbetsgivarna för och det betalar även vår moder jord för, i slutänden.

Visst, det är jättebra att vi kan hålla sysselsättningsgraden uppe, men ändå, jag blir seriöst jättearg. Och jag hade god lust att skicka tillbaka reläet, i samma jävla kartong, bara för att.

Jodå, hornen kan växa ibland 😀

Sen är det alltid lika kul då man inte haft tid att hämta ut paketet samma dag, och dagen efter, får man ett sms om att det vore hyggligt om man kunde hämta ut sin leverans för det finns inte hur stor plats som helst på utlämningsställena…nä, tror f-n det. Det är väl fler företag som skickar en massa luft.

Kallt ute idag, -6 enligt vår termometer, real feel for me… -20.

Ska kaffedejta på Ullas i eftermiddag och ikväll är det bastugängsträff, hos Monika. Måste fixa en Trisslott också.

Avslutar med denna lilla fina bild, som cirkulerar på FB, och ja, läs texten, det var precis min första tanke, vad tusan har hänt med hennes ben 😀 Ha det gott allihop!

Full Rulle!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 januari 2020 kl 10:16, Bli först att kommentera

När Theresé var liten så fick hon vara med i nåt som hette kassettklubben. En gång var tredje vecka (tror jag att det var) så fick hon hem ett kassettband med nån saga/historia. Många Lucky Luke band, Bumbibjörnarna och sånt där.

Ja, det var på den tiden, ni vet, före CD skivorna kom in i bilden:

Vi hade en massa band, jag och Åke också. Men där snackar vi musik, och ett och annat plojband, som till exempel det med Sven Melanders ”Rulle”.

Hon lyssnade på dessa band lite när som, men även vid sänggående. En kväll då hon gått och lagt sig så sitter jag och Åke i godan ro, efter en dag fylld med arbete och annat. Så hör vi plötsligt fnitter och skratt, inifrån Theresé rum.

Hm…detta fortsätter och vi blir nyfiken på vad det är som är så roligt. Så vi tjuvlyssnar lite utanför dörren, och jodå, vi fattar, för vi hör nämligen Sven Melanders röst.
Hon var förbjuden att lyssna på detta band då det inte var riktigt rumsrent för en 5-6 åring. Men nu hade hon lagt beslag på det, gömt det i ett annat fodral, för att hon inte skulle bli påkommen, men, haha, då skulle hon ha försökt hålla sig för skratt 😀

Nicco var också intresserad av saker som kanske barn överlag, inte alls bryr sig om eller visar intresse för. Nicco älskade reklam på teven, Martin Timells byggen och farserna dom visade från Vallarnas friluftsteater.

Jamen det var ju roliga saker, fast Nicco var ju bara 2-3 år, så jag fattar inte riktigt varför hon fastnade för det där?

Nu nämnde hon för några dagar sedan att hon dessutom hade blivit uppväxt med Plankan filmen, ingen annan i hennes generation vet ens vad Plankan var för nåt. Harry Potter fick hon då hon var 6 år, alltså hallå, vad var vi för föräldrar? :O

Ungen blev förstörd redan som liten, kunde man ju tro, men det har ju gått så bra för henne som vi bara hade kunnat önska, så jag undrar om vi inte gjorde henne en riktig tjänst 😀

Samma sak, faktiskt, med Theresé, så…whats the problem, for real? 😀

Det dök upp ett 5 års minne idag, jag delade ett urklipp från VK, på en sida från och med Malå. Det var ett reportage om min pappa och min ingifte morbror Sams, specialbygge:

Lon, som vi kallar stugan står fortfarande kvar och min mamma bor där på somrarna. Den andra delen av stugan, ägs av mina kusiner. Jag har dock inga bra bilder inifrån och det är ju insidan som räknas, eller hur, men jag får se till att fota och dokumentera till sommaren 😀

Idag är det tydligen tulpanernas dag, och jag vet att h*n jag jobbar hos, älskar tulpaner så jag kanske ska köpa med mig en bukett, bara så där, för att jag kan. Efter kvällens pass är jag ledig till måndag, härligt! Nu önskar jag er alla en fin onsdag och avslutar med en bild på mina tulpaner, dom som är kvar från den där jättefina buketten jag fick, för 8 dagar sedan.

Inte så genomtänkt, precis som vi!

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 januari 2020 kl 09:53, Bli först att kommentera

Ojoj…inte så genomtänkt!

Varför tänker jag ändå på att det där kunde ha varit jag… eller vi? :O

Mja kanske för att vi oftast gör saker med goda intentioner, men sen går det åt skogen ändå. Här lite bilder på sånt:. Julafton 2010, 2 kilometer kvar till Åmsele -35 grader och bilen kokade:

Åke förbereder bussen, 2009, inför tävling i Fällfors. ”Här var det pulversläckaren som gjorde en trippel volt och landade på Åkes fot och utlöstes. Allt försvann i ett vitt pulver moln, även Åke. Jag har aldrig sett en sån i aktion, men nu fick jag det och det måste absolut vara effektivt när det väl gäller.”

Ett år senare…lastning av Camaro, men nåt är det som inte stämmer:

En resa till Järlåsa, 2009:

Planka genom golvet på bussen:

Oktber 2012: ”Åke tog hem ”gammbussen” igår, den skulle laddas upp och sedan hade han tänkt besikta om den.
Det blev en dyrsmäll det, då ena batteriet (stort som ett hus och kostade 5000kr) exploderade. Jojomensan… heter vi Hällsten/Lundmark här eller gör vi inte.

Tur var väl att inget eller ingen stod i vägen, för trots att det ligger ett stort lock ovanpå batterierna, så hjälpte dom föga då det flög upp och ut kastades diverse småsaker.
Han frågade sedan Nicco om hon hört smällen, och det hade hon, men hon hade trott att det kom från Sandåkern, mm.”

3 gånger (minst) har vi kört fast våra olika bussar i gräsmattor så vi varit tvungna att ta traktor till hjälp. Folkabussen har suttit fast i nåt dynghål uppe i Hallbäck, efter ett midsommarfirande med Hallbäckarn (Mats Boström) med fru Hafdis Boström. Och för att få loss den krävdes det en väghyvel, en traktor och en STOR JÄVLA Traktor, det var tider det 😀 Haha… roligt hade vi alla fall 😀

Nå, denna lista kan jag förlänga med en meter, men det är ingen som ids läsa så jag ger mig för denna gång 😀

Och sen tänker jag att man kan ändå inte göra annat än att skratta åt eländet. Och skratt, är som bekant, väldigt smittsamt, eller…kan ni hålla er då ni ser detta

Dom här bilderna togs för exakt 3 år sedan, och vi är långt ifrån, all den snö vi hade då:

Här en bild tagen igår morse:

Och den här tagen för snart 2 timmar sedan:

Och den sista tog jag igår kväll och med den, önskar jag er alla en fin tisdag!

Spriiing, jag tar tid!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 januari 2020 kl 08:32, Bli först att kommentera

Glömde ju skriva om min vinst på dagens dubbel, i lördags:

Vi firade med lingonsylt till söndagsmiddagen, som fick bli löksoppeköttfärslimpa, med potatis och gräddsås. Jag menar, med 88 kronor så hade vi ju råd med en STOR burk lingonsylt, eller hur 😀

Såg den här bilden i ett flöde på FB:

Visst är det lustigt, det där har man nog fått höra som barn, och sagt till sina barn, alternativet var ju, spring och gör det…jag tar tid!

Men när i vuxen ålder, säger någon det åt dig? Haha, skulle ju låta lagom korkat.

Jag säger det till min kollega: -Springer du ner och bokar tvättstugan….så får vi se hur snabba tofflor du har!

Eller, springer du ner med soporna, jag tar tid! Alltså, det är ju nästan så man får lust, bara för att se reaktionen. Fast risken är överhängande att man blir stämplad som översittare och inte bara det, knäppskalle skulle man nog också få som stämpel 😀

Men det är helt ok att säga till barn…asså, ja, jag vet inte, jag. Men samtidigt vet jag också att barn hellre skulle se det som en utmaning, och vilja prestera, eller visa upp sina nya pjucks, så, det kanske inte är helt fel, men man får bara säga så, upp till en viss ålder 😀

Apropå barn så hade jag och Sally ett djupare samtal då dom var hemma i julas. Jag kommer inte ihåg vart vi började, men jag skulle i alla fall förklara för henne att vuxna, ofta ställer frågor till barn, men sen så svarar dom vuxna med det svar dom vill ha. Och det är jätte fel, men jag tror inte att vi tänker på det.

Tog som exempel då Nicco gick på förskolan, och jag skulle hämta hem henne. Från början sa jag ju alltid, ska vi gå hem då. Och Nicco kunde svara nej, jag vill inte. Och jag kontrar med, jo, men nu ska vi hem.

Och då undrar jag ju varför jag ens ställde frågan, om jag ändå tänkt att det är hem vi ska gå. Och hur många gör inte så idag. Och jag vill då säga till dom, ställ inte en fråga om du redan har svaret, eller om du inte vill ha ett ja eller ett nej.

Jag läste om just detta, då, back in the days, och kom på hur idiotiskt det var. Dom gånger jag kom på mig själv med att ställa frågan, och Nicco svarade nej, så fick jag böja mig för henne och säga, ok, då stannar vi xx minuter men sen ska vi gå hem. Och det gick alltid bra. Hon fick som hon ville och jag behövde inte offra nån större tid på mitt egna misstag. Win win!

Ha en fin måndag, allihop!

Jag besinnar mig, och slår mig på fingrarna!

Det var oväntat!

Var det, eller, nä, det var väl, hm, nej…

Det gick med lite våld!

Svårt, det här, hm!

Vad gör man en ledig fredag…jo!

Luften är fri, eller?

Full Rulle!!!

Inte så genomtänkt, precis som vi!

Spriiing, jag tar tid!!!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten