Etikett: David

Han har det lite jobbigt, killen 🐕

Av , , Bli först att kommentera 18

Nu ska svägerskan Ewa, göra väggarna nere i tvättstugan. Lite spackel och färg, det är ju nåt jag inte ens vet hur man gör. Ja måla, fast det var inte riktigt läge att göra det just nu. Skulle jag måla på ett papper, så är det vänsterhanden som jag använder, men att måla med pensel på en vägg, då använder jag högern. Och jag är inte helt återställd efter pallkraschen, högersida tar emot.

Dom, storebror och Ewa, kom hit igår och eftermiddags fikade med oss, samt kollade hur det såg ut, därnere. Jag ska fixa spackel och färg imorgon, så får vi se, då hon sedan har tid.

Jag tände ljusen inne i matrummet, och varje gång jag gör det, så går Winstone igång. Upp på soffan, kika i fönstret, och sedan vill han börja skälla. Han vet så väl, att det är nåt på gång. Men det blir ju lite jobbigt för killen, då det är typ 20 minuter kvar, innan nån ska komma. Jösses!


Mitt i fikat dök Nicco och David, med sonen Arvid upp. Så även dom, joinade oss i kaffedrickandet. David som by the way, är en av killarna som styr upp den nyöppnade Rökstugan BBQ, här på Västerslätt.

Öppnandet i fredags var tydligen en hit, så nu hoppas vi att det håller i sig. David är förövrigt killen längst till vänster på bilden.


Var återigen med på en V75 andel och vi fick in 7 rätt…

 


Men som vanligt, vad är väl 7 rätt att dela med andra, då utdelningen bara låg på 7779 kronor. Fast den kostade å andra sidan, inte ens en guldpeng, så det var ju en jädra avans på den guldpengen 🤩


Lite som eken vi har bakom husknuten. Ifjol var det 1 ekollon på trädet. I år, några fler.


Önskar er alla en fin söndag! Ser ju ut att kunna bli en fin dag, vädermässigt också. Skulle försöka få den där färgklicken i molnen, att synas lite bättre, men he gack int´.

Det tog emot men det gick… 🚶‍♀️

Av , , Bli först att kommentera 16

Det tog emot lite, att trampa ihop 5 km igår. Det känns lite bättre att gå, om jag får hålla upp armbågen mot högersida då jag rör mig. Fast det blir jobbigt i längden, så jag höll handen i fickan, men det kändes mest konstigt, bara.

Gick och funderade på om en mitella, hade varit lösningen Fast, hm, njae, jag vet inte det heller. Tror inte att det är så skönt att ha som avlastning. Nå, jag delade upp promenaderna i 3 omgångar.

Det noterades inga topprekord i hastighet, men det var väl inte det som var grejen. Första svängen tog jag bort mot Skolgatan, upp till Hartan, förbi Grisbacka kyrkan och sedan genom ko-porten. Ut på Rödäng, över Tvärån till Västerslätt, tillbaka över den andra bron, lite sick sack, och hem.

Jo, jag kom nämligen på det, flera gånger då jag tänkte kapa min väg och gena. Så typiskt vi människor, att vi ska ta den kortaste vägen. Det sitter in nött i generna. Även om jag nu gick för att skrapa ihop längd, så ville hjärnan att jag skulle gå tvärsöver, inte runda alla hörn.

Andra svängen for jag först upp och förbi Circle K, sedan runt Noliafältet, förbi Preem Västerslätt och hem. Det blåste ju tamme den, hela dagen, fy för den lede. Men jag gick stabilt och blåste inte iväg.

Och sista svängen, efter middagen, då fick Winstone följa med. Eftersom jag bara hade 1 km kvar att gå så la jag gångsträckan efter industrivägen, där jag kunde ha honom lös. Det gör fortfarande så jäkla ont i ryggen att min tanke varit, om jag ramlar, så kommer jag att gå sönder på riktigt. Eller om han rycker, så sliter han upp halva sidan.

Nu vet jag att det är lätt överdrivet, fast det är själva känslan… och det är nog ändå bra att man känner lite på det viset. Då kanske man är mer försiktig.

Nicco och David stod utanför det som ska bli, Västerslätts nya inneställe. Rökstugan BBQ.

Jag fick en rundvisning därinne, röken står inne i den del som tidigare varit pizzeria. Jag tyckte det såg ut att ligga nåt gott därinne…

Själva röken är inte att leka med, tog ingen bild på hela saken, men den har varit med i VK så jag lånar bild därifrån.

Det kommer att bli så bra därinne. Ser större och ljusare ut. Tanken är väl att det till en början, blir ett lunchställe, och sen får vi se. Jag hoppas ju på att det blir vårat nya hängställe. För alla på Västerslätt/Rödäng med omnejd.

Dit man kan gå för både lunch, god middag och få ta nåt gott att dricka till maten. Jaja, det får väl framtiden utvisa. Önska får man ju alltid.


24 september är det öppning, jag lär ju påminna er om det.

Och när jag då sedan kom hem, så hade jag nåt målet på 5 kilometer.Och hade det nu inte varit för min arbetsgivare, God Assistans Norr, så hade jag aldrig hört talas om Glädjeruset och Hugos Stiftelse. Allt handlar om människor och att vi alla är lika värda, oavsett vilken sits vi sitter i eller hur vår vardag ser ut.

Det värsta var att det kändes i benen. Åke har som tagit över prommisarna med Winstone eftersom han varit sjukskriven ett tag nu. Men jag sa i förrgår kväll att jag må ju få återta mina stunder, med Winstone, man får ju inte göra sig för bekväm.

Sen kan ju en viss del av det onda, bero på att man rör sig annorlunda än det man är van vid. Precis som när man går där det är halkigt, man spänner sig av rädsla att ramla.

Ser inte ut som om vi slipper blåsten idag heller, men jag hoppas den är lite mildare än igår. Hade ju lätt kunnat välja vinterjackan och vantarna, på den sista svängen jag gjorde. Och det känns inte helt ok, inte nu, i september, heller.

Hoppas på en fin tisdag, för er allihop!

Det ena leder alltid till nåt annat, trevligt trevligt…

Av , , 2 kommentarer 14

Åke och Ingvar drog iväg till Nordmaling igår, där det gjordes lite möbelaffärer. Inte till oss, utan till deras hem. Fast innan dom åkte hade jag köpt en rullvagn på en annons på fejjan, som Åke fick hämta upp då dom kom tillbaka.

Rullvagnen var lite mörkare och högre än jag trodde, men jag ska se om den funkar ändå.

Blev less på det lilla svarta metallbordet vi har här, bakom soffan.


Passar den inte där så får jag väl göra plats nån annanstans. Worst case, hamnar den nere i tvättstugan och får då fungera som tvättmedelshylla, typ. Nåja, det var inget hemmansköp.

Medan dom var borta dök Nicco, David och hans son Arvid in. Don fick både kaffe och blåbärsbullar. Jag hade letat fram en påse med Duplo som låg nere i en garderob i källaren. Den innehöll även en indian…utan häst.


Och en Karl-Alfred, fortfarande fungerande. Då man drar i snöret börjar han fäkta med armarna. Jag tror att bägge figurerna, kommer från leksaksgrossisten där jag jobbade mellan 1986-1993. Han som startade upp företaget, nån gång tidigt 70 tal, om jag inte missminner mig, hade leksaker som kom som prover, och dom hade han i säckar som bara låg och samlade damm.


Då Torsten var på extra gott humör fick jag välja vad jag ville ha. Det var faktiskt jättekul att se vilka saker som fanns därinne. Den här bilen, fick jag vid ett tillfälle.


Tror dock inte att det är något större värde i den. Men roligt ändå, att den bara finns kvar.

Nåja, det ena ledde till det andra igår, och vi blev bjudna på middag hos Anna och Ingvar. Mycket gott tilltugg, och en utsökt lasagne, sedan en smarrig äppelkaka till efterrätt. Vi hade mycket trevligt och det blev många skratt, ajaj…

Kolla in grabben som ser väldigt ledsen ut i ögat, då vi kom hem igen.


Vakthunden, Winstone Warrior. Fast han såg inte alls så ledsen ut då jag låste upp dörren. Nej nej, då var det glada miner, hopp och glädjeskutt.


Hoppas på en fin söndag, för er alla, regnet till trots.

Säg inget till mamma! 🤐

Av , , Bli först att kommentera 13

När jag var hos mamma sist, satt vi på balkongen och pratade. Plötsligt hör jag ljudet från springande fötter, fniss och sedan nåt barn som ropar med hög röst: -HELVETE!!!

Jag kikar ner över kanten, och där springer 2 små pojkar med stövlar på fötterna. Jag gissar att dom är typ, 4 och 5 år. Efter kommer pappan. Han försöker låta hotfull med sitt: – Vad sa du…vad sa du för nåt… han springer han med, fast så där lagom så pojkarna ska känna sig jagade.

Så får pappan tag i en av dom, lyfter upp honom i famnen, och då är som jakten över. Dom går tillbaka ner, alla tre, och då dom passerar balkongen där vi sitter, säger pappan: -Oj vad mamma kommer att bli arg då hon får veta! Tror att bägge pojkarna säger samstämmigt med fasa i rösten: -Säg inget till mamma!

Hahaa… måste ju skratta. Jag sa till min mamma, vadå mamma, och här har man hotat med, pappa i alla år. Fast…


Apropå barn, så dök denna bild upp som minne.


Visst är det ändå roligt att barn kan vara så obrydda, att dom kan leva lite för stunden. Dom barn, som nu verkligen får vara just barn. Önskan hade ju varit att ALLA fick ha det precis så.

Filmsnutten på detta barn, visar att han fick göra precis vad han ville, fast förväntningarna var nog högre än verkligheten, stackarn… han fick lära sig den hårda vägen. Kakao må ju vara choklad, fast nalta stark i oprocessad form.

Påminns ju lätt om sockerkakspulvret som jag och kusin Anna käkade…torrt. Det smakade däremot gott, för att det var socker i det, fast torrheten kom man inte ifrån 🤣

Nu är då finvädret över för några dagar, men lite att göra åt den saken. Jag hann då klippa gräsmattan igår. Vi drack några liter kaffe.


Körde en sväng efter middagen, med en orange bil…hehe. Och sedan skjutsade jag ut Nicco och David till Teg, parkerade Camaron i vårt garage och sedan blev det teve för hela slanten.

Nu tror jag att jag ska smita ut innan nåt större skyfall kommer, och plocka in lite blåbär. Kanske knådar ihop en butterbulla med blåbär, hm. Hoppas ni får en fin lördag, allihop!

Vad är nu detta 🤔🤠

Av , , Bli först att kommentera 11

Här har ni en som slutat bli förvånad över saker Åke kommer hem dragandes med. Senaste grejen var denna tingest.


La ut bilden på FB, och Nicco kommenterade…NEJ. Jan A skrev…Hejda honom… 😁 Men entusiasten Lars Boman lät mer positiv, fast med skrattande emojis och tummar uppåt😁😁👍👍så jag vet inte…

Nå, hans tanke var nu inte att sätta den på nåt järnvägsspår och trampa iväg på cykelsemester. Inte heller att ta delar från tingesten för att använda till nåt annat, som jag trodde.
Nä, han tyckte den kunde användas som blomsterställning. Så det kommer att komma dit en cykelkorg fram, och nån låda eller nåt annat därbak. Dressinen är nog från 50-60 tal och färgen är väl godkänd, tycker jag ☺️


Ett är då absolut säkert, hade jag haft Bengan preparerad, så hade han fått tagit plats på sadeln.


Men det kanske blir, vem vet…


Vi var ute med Camaron igår, Winstone ser ut att njuta av blåsten. Och det är så kul att höra folks reaktioner. Han är ju lite svår att missa.


Sen skrev Nicco och undrade om hon och David, kunde få 1 eller 2 varv runt stan. Det fick dom. När jag kom hem skickade kusin Anna, denna bild från deras lägenhet, så cool.


Jag började svara henne, att nu, om det börjar åska och blixtra (och där satte det igång med en jäkla smäll) så kommer du att kunna ta fantastiska bilder.

Själv fick jag då bråttom ut. Stod på altanen just innan regnet, och det knastrade till bakom ryggen på mig, så jag hukade och tassade på tå, upp på bron.

Jag älskar dunder och brak, men…jag måste säga att den här gången, var det nästan liiite för nära. Här en filmsekvens, det är inte blixten som är grejen, men ljudet.
Det mest skrämmande är väl att man inser hur liten vi är och vad lite vi har att säga till om, då naturen ryter ifrån.

Sände en tanke till dom stackare som lockats till i20 området där det var tivoli. Huvva, där hade jag då inte velat vara, överhuvudtaget. Näpp, vi drog ut uppkopplingen nere i källaren och väntade ut det värsta.

Vaknade förstås i morse, då det började dundra igen. Men nu tycker jag väl att vi fått höra oss less. Lite andrum tack så mycket. Regnet är väl däremot välkommet, om det nu finns nån måtta med det med.

Önskar er alla en fin söndag!

Tierp Arena

Fick en direkt rapportering från Tierps Arenan för en timme sedan. Theresé och sally är ju där för att kolla in pappa Anders, och alla andra dragracing bilar.

Mats Karlsson, super gas, låg då som kval 6:a, David Jonsson, juniorare på kvalplats 3 och slutligen Anders Söderberg, super street, på kvalplats 9.

Solen lyser även därnere men jag undrar om dom har 31,9 grader i skuggan, som vi har just nu, här på västerslätt…puh!!!

Projekt stugflytt!

Av , , 1 kommentar 1

Midsommardagen bjöd på mindre bra väder, småruggigt, blåsigt nå hemskt och shortsen byttes snabbt ut till långbyxor.

Vi tog oss en liten promenad ner till badstranden där Henke och David provade på fiskelyckan.
 
Sen blev det pariser och hamburger lunch, det satt inte dumt men plastmuggar och dylikt var inte att tänka på. Några kompisar till John hade också anlänt till Maltträsk, lagomt till bryggnedsättningen.
 
Enya och Eloise tyckte nog att dom hade det gott i bussen och gjorde inget större väsen av sig.
 
Grillningen stod på menyn över midsommardagens middag. Jag hade köpt oxfilé, för allra första gången i mitt liv, något som jag endast har ätit 2 gånger tidigare. Det smakade alldeles ypperligt gott, och är kursen rätt på dom någon annan gång, så kan jag tänka mig att införskaffa det en gång till. Det dukades upp inomhus, för att vi skulle slippa sitta och hurvas vid matbordet. Även Lenas mamma hade kommit upp så vi var en hel del som klämde ihop oss inne i köket, men det gick det med.
 
Sedan förflöt kvällen utan större händelser, dom andra for iväg på långpromenad och vi satt och kurade i bussen och lyssnade på musik. Söndagen däremot, bjöd på ett projekt som många av oss trodde skulle bli stört omöjligt att lyckas med.
 
Brällas bror Peter, har också en stuga därute i Maltträsk och nu skulle en typ av gäststuga, flyttas upp från skogen och in på deras gård. En liten resa på kanske 75-100 meter och det var inte precis släta backen den skulle dras upp på. Här följer nu en hel del bilder på resan:
Tova gömde sig i lövverket
 
Om jag nu kan fixa så jag kan lägga ut en filmsnutt på youtube, så kommer det två klipp från flytten vid ett senare tillfälle. Det gick ju vägen till slut men det var en del träd som stod i vägen och väggen höll på ge vika vid något tillfälle, men nu så står den där han ville ha den.
 
Idag ska jag ringa till veterinären, Eloise haltar ganska mycket och ser ut att ha ont, men ingen av oss fattar vad hon kan ha gjort. Det började lite lätt för ca 3 veckor sedan och vi har väl trott att hon sträckt sig, men nu i helgen har det bara blivit värre så nu får dom ta och kolla upp henne. Ni får ha en bra dag!

Igår och idag

Av , , Bli först att kommentera 6

Jaha, då får man börja öva sig i att skriva -10 istället för -09 nu då. Nytt år, nya utmaningar, förhoppningar och framtidsutsikter. Kommer garanterat att gå lika fort som det förra året så det är bara att hålla i hatten.

Vi tog inte skranan igår utan vi lastade in pick och pack i cheven så skjutsade Åke oss till Lundavägen och sen körde han hem bilen igen medans vi började lägga upp förrätten som bestod i uppslantade baguetteskivor, en med räkröra på och den andra med en egen kryddad ost, en melonbit och en liten köttbit fick också ligga med på tallriken. Till det hade Anders och Theresé inhandlat ölet, Corona som skulle drickas med en limeklyfta i.

Men innan dess så bjöd Christer "Gitte" Bjuhr, på en fördrink, jag törs inte säga vad den innehöll förutom hjortronlikör och något annat starkt, men god var den. Gitte skymtas här i bakgrunden.

Till huvudrätten hade Lena tillagat en älgstek med hasselbackspotatis med tillhörande svampsås och en annan sås. Till detta serverades också en stor god sallad som jag tror att Tord med frun Camilla bistod med. Dryck till allt detta var vin, cider eller vad man behagade.

Efter middagen blev det lite lätt motionerande då vi fick trava ner i källaren där Brälla ställt upp en gammal kassett bandspelare som han köpt från staterna. Jag är inte helt hemma på detta men jag tror att banden kallas för stereo 8. Det spelades bland mycket annat, Supertramp och Cliff. "Järlåsa" Anders bjöd på en mycket välsmakande päronlikör att avnjutas till musiken.

Sedan var det dags för efterrätten som Mats och Helena Jonsson stod för. En suveränt god men något besvärlig tårta. Med besvärlig menar jag att botten inte riktigt ville skäras i bitar utan man fick nästan hugga lös bitarna, men som sagt, det var värt jobbet. Här ser ni Mats Jonsson i förgrunden. Nämnas bör att hatten inte tillhör honom utan det var bara ett tillfälligt lån.

Efter all god mat med tillhörande diverse drycker så plockades det fram en citat bok. Där Brälla läste citaten, gav oss ledtrådar och vi skulle givetvis gissa vem som sagt vad. Det var nu inte det enklaste men Åke körde med en raffinerad metod då han sa samma namn till alla citat och därmed lyckades han till slut få rätt.

Jag testade också ett citat som går så här: Jag stiger inte upp förrän jag har vaknat!

Detta har Åke kommit med och är något han brukar säga, bland annat till Brälla då dom ska bestämma en tid att träffas på. Jag har dessutom lagt till några egna ord som går så här, och om han kommer och inte har vaknat, så väck honom eller skicka hem honom igen.

Egentligen, och det sa jag också, så skulle man ha skrivit ner alla kommentarer som blev sagda då vi fick veta vem som sagt vad, ibland kan man verkligen fundera vad som kan hoppa ur munnen på folk eller vad dom tänkte med.

Sedan var det dags att klä på sig och gå ut där det skulle eldas, inte bara fyrverkerier utan också i grillen. En grillad korv så här på det nya året satt inte heller helt fel. Jag, Åke och Jennifer, var dom första att lämna sällskapet och vi var hemma vid halv två tiden.

Vi tackar härmed alla som var närvarande igår och även den första timmen på detta året. Dom vi firade in det nya året med var dom som följer: Anders "Brälla" Brändström, Lena Franck, Albin Franck, Anders Söderberg, Theresé Hällsten, Mats "masken" Karlsson, Christer "Gitte" Bjuhr, David, Mats & Helena Jonsson, Tord, Camilla & Ebba Sjöström, samt Jennifer, Åke och Jag.

Har jag tur så kanske jag får låna några bilder av Theresé, att sätta ut här, hon invigde sin nyinköpta kamera igår och fotade en hel del, men hon är inte uppe än så vi får se vad hon säger sedan.

Over and out!