Etikett: promenad

Vi kommer att bli miljonärer 💰😃

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 oktober 2020 kl 09:33, Bli först att kommentera

Wow, kolla vilken tur vi har, Åke och jag. Vi blir dubbelmiljonärer om 10 år, eftersom vi fyller år i juni. Eller är det bara fejk, hm…🤔

Åke hade ju kunnat bli det i lördags, med sina 7 rätt på V75, men som vanligt, gav det inte några större slantar, men plus blev det i alla fall.

Dom pratade nyss på tv 4 nyhetsmorgon, om hur man bär sig åt då man pratar framför kamera. Hur dom som läser nyheter till exempel, har text på en skärm, som är precis där kameran står.

Om jag uppfattade det rätt så kan man idag göra inspelningar som man använder till att söka jobb. Ett tips var då att ha texten på en dator där kameran är, och texten får gärna vara stor så man inte behöver kisa eller böja sig fram, för att se.

Jo, jag hajar, fast jag som ser andra ord då jag snabbtittar, kanske skulle få ihop en väldigt svår presentation…svår, men ärlig, haha. Såg denna annons för ett tag sedan:

Jag såg att det stod Narkotika kliniken, och var tvungen att backa bandet, blev ju nyfiken på vad tusan det var. Fast ok, det kan vara rätt roligt, mycket man får dubbelchecka och många skratt kan det bli.

Brukar se Evil lives here, och sa till Åke att evil blir live, baklänges. Åke kontrade med att det är DU, som ser det, ja, knepigt, men jag tror inte att jag är ensam om det 😀

Kändes lite mer är bara krispigt, på morgonpromenaden. Snarare bitande frasigt. Men som jag trodde, inte så mycket snö kvar idag:

Har tagit ut en ledig dag idag, ska fira min brukare lite. Och tänker kidnappa henne, en liten stund. Sen tänker jag bara njuta av att inte göra nåt alls, överhuvudtaget. Bara vara glad och lycklig, som dessa hundar:

Hoppas solen skiner, även på er!

Dagens första skratt :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 september 2020 kl 06:59, Bli först att kommentera

Ica Tallen i Vilhelmina, bjöd mig på dagens första skratt:

He gäll å hitt på nå som jer roligt, he sälj 😀

Nåt som är mindre roligt är denna blåst, i hate it, på riktigt. Hoppas det inte blåser imorgon. Då har Åke tagit sig en ledig dag och vi åker upp till Malå för att vintra stugan och eventuellt bränna lite ris.

Och att elda i blåst, ska man nog låta bli, även om det kanske inte är torraste stället vi har bränngropen på. Vi blir inte där hela helgen utan åker tillbaka på lördag, känns vettigt. Men hade vi haft en eldstad inne i stugan, så hade det varit nalta eljest. Lite trevligare, så att säga.

Såg nåt annat trevligt igår. Årets glögg presenterades, och tänk, vi som brukar ha glöggprovning, nu kändes det plötsligt, inte så långt bort:

Och hittills har det aldrig varit otrevligt på dessa provningar 😀

Jag gjorde det jag förutsatte mig att göra igår. Kokade högrev, gjorde äppelvatten, samt, släppte ut snabeldraken och fick vara med om känslan då man vinner några tusenlappar. Jo. det är sant, kolla bara:

Tänkte gå ut med Winstone nu, det blir en tidig morgonpromenad, men det är inte så dumt. Då får jag lite mer sammanhängande tid att göra och planera inför imorgon. Ha en fin torsdag, allihop!

Inte bara skottår utan även kottår i år, eller?

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 april 2020 kl 08:22, Bli först att kommentera

Tina, som sitter i karantän nere i Torrevieja, undrade om det var mindre trafik ute, här i Umeå. Och svaret är ju absolut ett ja. Fotade lite då jag och Winstone var ute igår:

På dom två översta bilderna går vi på cykelbanan mot Umestan, mitt emellan Västerslätt och vindelvägen, och å dom två undre, ser vi vännäsvägen, in mot stan och mot Västerslätt. Klockan var strax efter 8.30, så nog är det rätt lugnt, mellan varven.

Andra svängen vi gjorde, togs nere vid Tvärån, och vi stötte på något väldigt nygjort, nämligen detta:

Och det måste ju vara Mr Bäver, som är i farten! Hade varit kul om man fick se en, live, in action. 20 meter längre bort ligger dom här träden och jag skrev lite skämtsamt på FB, att här hade bävern fått till ett clean cut:

Men på riktigt är det en mänsklig trädfällare som sågat ner dom, det bedrövliga är att dom legat väldans länge nu, varför tar man inte rätt på det direkt efter arbetet är slutfört? Skulle gissa att det legat 1 månad, styvt.

På tredje promenaden, nu via mitt arbete, stötte vi på detta träd och det var knökfullt med kottar. Någon som kan säga vad det är för träd (trots uselt foto), inga barr låg under, så jag gissar på ett lövträd:

Gjorde helg, efter jag steg av mitt pass igår kväll, och idag ska jag ner på stan. Ska upp till optikern, då jag tappat gummigrejen som ska skydda näsan mot metallen i bågarna, sen beställde mamma 2 böcker från bokhandeln, som jag går in och köper.

Jag ska inte gå upp till henne med dom, utan vi träffs utanför, och gör en överlämning på bänken under balkongen. Vi ska inte utmana några öden, det är som det är, och vi får ta det som det är, också.

Hoppas på att detta virus dör ut och vi kan leva som vi gjort, fast med nya lärdomar, och kanske med större insikt, om att det är här och nu vi lever. Vi kanske skulle vara mer tacksamma för det vi har, istället för att kriga över att få mer.

Önskar er alla en trivsam fredag!

Vi glömde barnet i Övik :O

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 mars 2020 kl 09:26, Bli först att kommentera

Drömde att vi satt på en buss på väg från Övik, då jag plötsligt skulle fråga Nicco om något men hon fanns inte med. Stor uppståndelse…jaha sa jag, nu blev hon lämnad precis som i ”Ensam hemma”, fast hon blev ensam i Övik.

Sen kunde jag inte begripa, hur vi kunde missa att hon inte var med. Hon skickade dock mms, och då satt hon på en annan buss, på väg hem. Hon hade blivit så inne i ett bilspel, hemma hos en kusin, så hon glömde bort att vi skulle åka :O

Av Facebook blir man i alla fall påmind om olika saker, kanske inte en pling i mobilen att man glömt barnet på nån buss, men om minnen från förr 😀

För 5 år sedan hade Lennart skyddsutrustning mot solförmörkelsen:

Skulle vara roligt att veta vart han tog vägen, på riktigt, sen har vi sänt iväg en förbannelse till den eller dom som kidnappade honom, så idag kliar det nog rejält i armhålorna på dom, hela högen, hehee…

Det blev en massa telefonprat igår.

Mamma ringde för en lägesrapport, sedan ringde jag Tina och vi surrade och skrattade bort 2 timmar och 20 minuter. Under den tiden ringde Åke, så jag ringde upp honom efteråt.

Och medan jag pratade med honom så ringde Nicco, som jag sedan ringde till.

Jag tog Winstone och åkte hem till henne för en promenad med hundarna. Dom kommer förhoppningsvis att vänja sig med varandra, det är Mr W som är lite bångstyrig.

Medan jag var där fick jag ett meddelande från en gammal skolkompis, så jag bad henne ringa mig på kvällen och det gjorde hon och där blev det 1 timme och 50 minuter till, i luren, oh my!!!

Men det var trevligt, jag sa dock att vi borde prata oftare, så behövde det inte bli sååå långa samtal 😀

Det var då härligt väder igår och jag och Winstone hann sitta ute en stund, det var såpass varmt i hörnet på altanen att jag fick lov att ta av jackan. Kanske hinner sitta ute en stund idag med, innan det bär iväg på jobbet.

Långpromenad har vi redan hunnit beta av:

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Över i en grisblink!

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 mars 2020 kl 10:20, Bli först att kommentera

Städade upp igår och sen blev det lite flytt av tavlor, kors och tvärs. Theresé fick vara smakråd och komma med lite tips, hon med. Jomen det blev bra, roligt att man kan få ett nytt rum bara genom att flytta lite detaljer.

Sally och jag tog en promenad i finvädret igår:

Och givetvis så knäppte jag den sedvanliga hopparbilden:

Och nu undrar jag om ni ser nåt som egentligen är lite konstigt, med bilden?

Roligt att den här dök upp som 1 års minne, eller hur 😀

Jag sa till Theresé att jag ska knäppa Sally, hoppandes från det där ufot varje gång hon är här, jobbigt om 40 år 😀

Theresé, Sally och Nicco åkte upp på Gammlia igår och kollade runt lite, jag beställde nya reflexer, tycker att dom är snygga, och med 3 stycken så behöver jag inte flytta runt dom på mina jackor:

Och Sally fotade renarna så jag fick en bild av henne, skickat till mig:

I detta nu är Theresé och Sally på rull hemåt, dom har några timmars bilfärd innan dom är i Järlåsa. Och precis som jag trodde så small denna vecka till och tog slut på en grisblink.

Det enda inplanerade den kommande veckan är 3 dagars arbete, och en bastulösträff hemma hos mig på torsdag, och eventuellt födelsedagsfika hemma hos Nicco och Georgo nästa helg. Skönt med luftig vecka 🙂

Önskar er alla en fin söndag!

Hur ser dom ut, crazy?

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 mars 2020 kl 10:17, Bli först att kommentera

Japp, nu har jag provat att göra mini blåbärsbiskvier och det har jag nu gjort 2 gånger, första och sista, vilket pillergöra, och hur ser dom ut, egentligen?

Nå, dom ska serveras ikväll till en blåbärsputte och kaffe, smaken var det då inget fel på 😀

Har hunnit varit ute i den strålande solen, och tycker mest att det är synd att det inte är julafton…imorgon, med tanke på hur mycket snö det kan komma, bara så där, för att:

Sally och Diana, tog med sig skranan och Åkes ski-board, till kullen igår, och en ski-board hade dom aldrig sett förut.

Sally ställde sig åt ”fel” håll och undrade om det var så där man skulle stå.

Jag hoppade upp på den och visade rätt style, tog tag i snöret och sa att den här håller man i då man åker. Svårt!!! Sa Sally, mja, sa jag, jag har nämligen en likadan ski-board själv och jag kommer ihåg att det var lite småtufft, men sa jag, man kan ju sitta på den också 😀

Åke provkörde för 3 år sedan, men det blev inte så många svängar fast han höll sig på brädan ett tag, i alla fall.

Idag blir det att ställa till bord, duka och fixa det där sista. Vi blir 14 personer om jag inte räknat fel. Ujuj, fort drar det iväg, om man inte hejdar sig, nå, det blir i alla fall enkel mat, men med många alternativ. Ska köra en sallad, och man får plocka det man tycker passar bäst på sin tallrik.

Ska steka och krydda med spanskt, till kycklingen, räkorna förblir okryddade men goda. Knaperstekt bacon, ville Sally ha, och givetvis något vegetariskt, även det med spansk krydda. Pasta ska kokas och brödet ska skäras upp, dressingar ska röras ihop, tror att det svåraste blir att hitta skålar, till alltihop :O

Och med detta sagt så kanske jag skulle ta och börja med nåt, kanske styra fram ett bord, så jag vet vart vi ska sitta 😀 Önskar er alla en toppen fredag!

Vilka supermänniskor det finns!

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 mars 2020 kl 07:34, 2 kommentarer

Det kom en filmsnutt i mitt flöde igår, en man utan armar som knäpper knappen i sina jeans på ett smart sätt. Här kan ni se vad jag satt och såg på:

Det absolut första jag tänkte var, fy tusan, att behöva göra så där, varje gång byxorna ska av och på.

Nu fattar väl jag att det kanske inte är varje dag man tar en byxa med knappar och dragkedja, men ändå. Ta kontrasterna, här sitter folk och gnäller över en plåt med brända bullar, eller att det blev ett hål på byxbenet, det regnar idag eller vad jobbigt att man måste diska. Vad är det, egentligen?

När jag letade efter just det där klippet så ramlade jag över en massa andra, som lever utan armar och ben, och alla dom är ju extraordinära. Om man går till sig själv och känner att jag hade ju gett upp efter en halvtimme, fast här kan man ju inte ”ge upp”, utan dom får lov att leva med det.

Så kom ett annat klipp, en tjej med tourette, som ska fixa frosting på 2 kex. Kolla på det:

Man skrattar då man ser det, det gör ju även hon, men betänk nu, att det hon gör, är med tvångstankar, hon kan inte låta bli. Och jag blev rätt så matt, då jag tänkte på alla som lever med detta. Att det blir motstånd i allt man gör och man måste tvinga sig själv att försöka låta bli.

Oj, vad glad jag är att jag inte har såna motgångar och ändå, vad roligt att dom delar med sig av sin vardag, och vad dom får kämpa med. Våra ”vanliga” liv med alla grå moln som kan hänga över huvudet ibland, ter sig väldigt små och fjuttiga, i förhållande till dessa supermänniskor.

Sen vet vi väl allihop, att alla kämpar säkert med sina saker, oavsett hur vi ser ut eller om vi har nån diagnos. Livet för en människa med både armar och ben, kan ju ändå leva i misär och med djupa tankar och som också får kriga varje dag för att orka fortsätta. Enda skillnaden är att där ser man inga fysiska problem, och vi som inte lider av något sådant, kan ha svårt att förstå.

Därför är det superviktigt att vi möter människor utan fördomar, och att vi inte förringar det dom kanske delar med sig av och som vi kanske tycker är petitesser. Det har vi lärt oss nu, hoppas jag, att vi äger våra känslor själv så ingen kan ju tala om för dig hur du ska känna eller må.

Apropå mannen utan armar, så gick jag förbi männen med armar som dom sitter och håller runt trädstammar, nere på strandpromenaden, igår. Nån har roat sig med att sätta dit gyllene gubbar i deras famnar:

Och med det säger jag: ”Västerslätt over and out” och önskar er alla en fin tisdag!

Dom var inte goda, men…

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 januari 2020 kl 08:18, Bli först att kommentera

Jag är lite små förtjust i Digestive kex, men namnet till trots, digestive = matsmältning, så är dom inte så nyttiga, med allt socker dom innehåller.

Nå, då såg jag att det faktiskt finns sockerfria digestive, och jag köpte ett paket. Väldigt enkelt att ta till en kaffe där på eftermiddagen, om man har lite bråttom och behöver energi.

Ja, jag vet att det förmodligen inte är världens nyttigaste kex även om dom inte innehåller socker, inte heller palmolja, men det finns sötningsmedel i dom, och en del fett. Men men, man kan inte få allt, alla gånger 😀

Vad jag egentligen skulle komma till, utan att försvara mitt val av enkla mellanmål, var att dom inte är goda, utan socker. Haha…fast det lustiga i kråksången, är, och då tänker jag på min bortgångne ingifta morbror Sam. Att dom är begärliga.

Efter att ha testat 3-4 stycken under ett par dagar, så måste jag säga att dom duger, gott och väl. Sen är ju både socker och salt en smakförhöjare, och det känns direkt, då nåt av det saknas. Men nä, det gör ingenting, jag gillar dom här nu.

Vart Sam kom in i bilden, har jag skrivit om förut, men jag kan ta det igen. Vi hade handlat på den lilla Ica lanthandeln dom hade i Springliden, 3 kilometer från vår sommarstuga, en sommar för längesedan.

Jag köpte med en påse med kakor, som vi kunde ha att bjuda på, lite random så där, gott att finna. Nu visade det sig att just den där kakpåsen, legat i hyllan ett tag, utgånget datum, sen långt tillbaka och dom var INTE goda.

Det blev den dagens snackis, runt kaffepannan, däruppe vid elden. Och alla ville naturligtvis smaka, även fast dom visste att dom inte var goda. Så kom Sam ut, och funderade vad samtalet handlade om.

Och även han, ville testa. Han åt en…tuggade, såg finurlig ut. Han tog en kaka till, pulade in den i munnen och körde runt den där innan han svalde. Mm, sen tog han ännu en till kaka och gav till hunden, sedan provade han en till åt sig själv och ännu en till, när han stack ner handen i påsen för sjätte gången i ordningen så sa han, mjaaa, inti f-n var dom goda, men begäääärlig (med betoning på ä:et).

Här en bild på Sam, som ligger ute på en Facebooksida som heter foton och minnen från Malå. Jag vet inte vem fotografen är:

Håller på vara dags att förbereda morgonpromenad med den nyblivne 7 åringen:

Det är Nicco som fotat…för snart 7 år sedan, då. Visst ser ni på nedersta bilden att han är en krigare 😀

Ser ut att vara väldigt halkigt ute, så det blir med broddar på skorna. Såg aningens bättre ut på promenaden igår:

Önskar er alla en fin onsdag!

Det är värt, varenda minut av trötthet!

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 januari 2020 kl 11:25, Bli först att kommentera

Ser konstigt ut då jag daterar mina inlägg, jag har alltid skrivit i ordningen, år, månad och dag. Och nu blir det då 200103, och min hjärna säger då att det är mars, 2001.

Så vi har backat bandet, rejält 😀

Känns otroligt skönt att det är helg och att jag gjort bort det mesta. Är jätte trött, och nåt larm hade jag ju inte i morse, och hade jag inte haft Winstone, så hade jag bara snott mig om i sängen och fortsatt sova, men eftersom klockan ändå närmade sig 9 så steg jag upp.

Tvärkikade mig i spegeln och tog på mig ytterkläderna och sen gick vi ut på morgonpromenaden.

En vild gissning, fast den är säkert korrekt, är väl att det varit mycket, dom sista 2 veckorna. Det ska förberedas, planeras och samtidigt flyter ju det ”vanliga” livet i vardagen, också på, och kräver sitt.

När sen allt passerat, så varvar man ner och då kommer tröttheten in. Sen ska jag ändå säga att för mig, och för detta firande, så är det ändå värt, varje trötta minut i efterhand. Så trevligt med alla människor runt omkring, och så många minnen vi delar 🙂

Verkar finnas fler än jag som är trött 😀

Skrev ju igår att jag INTE skulle göra nåt, annat än åka och jobba, men nog drogs fjädern upp, lik förbenat, och jag sprang upp och ner med porslin hit och skålar dit, lite tvätt ner i källaren och blommor som ställdes tillbaka på fönsterbänkarna.

Tänker på min pappa, som ALLTID hade nåt för sig. Han var överallt, med hammare i högsta hugg, och spikar mellan läpparna, eller så kom han körandes med traktorn.

Gräsklipparen, ved som skulle klyvas och hus som målades, gräset krattades och fordon skulle in på verkstäder, och sen hade han ju sitt jobb också.
När han sedan varvade ner, då satt han och sov, framför teven. Eller så kunde han lägga sig på andra ställen där det fanns möjligheter till det, här fotade Theresé, Sally och pappa.

En arbetsmyra, var han, och samtidigt undrar jag om han egentligen, hade nån typ av diagnos. Det här att inte kunna slappna av, utan det skulle röras, hela tiden. Sen älskade han ju skogen, så det var ju rätt man på rätt plats, vad gäller hans yrkesliv.

Sin första skogsmaskin köpte han vid 18 års ålder, om jag inte missminner mig, och det med hjälp av sina föräldrar.

Sen jobbade han i skogen fram till den ödesdigra dagen då han dog, vid 67 års ålder. Och det var också ett av alla hans projekt, som tog livet av honom.

Men, ska man nu se något positivt med allt som händer och sker, så var han på en plats som han älskade, och det är inte alla förunnat att inte veta vad morgondagen kommer att ge, om vi ens kommer att vakna. Man vill inte veta, det får komma då det kommer. Och det gjorde det, för hans del.

Han älskade naturen, stjärnor och planeter, och han hade garanterat älskat dom färger himlen bjöd på igår. Och med den bilden, avslutar jag dagens inlägg och önskar er alla en fin fredag!

Ibland måste man vara snabb!

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 januari 2020 kl 10:09, Bli först att kommentera

Blev verkligen en arbetsam dag, igår, innan allt var på rätt ställe igen. Så det kändes skönt at bara ha 2½ timmes pass på kvällen. Var urtrött då jag gick i säng strax efter 23. Och gissa vem som tyckte att det var lämpligt att gå ut, 3 på natten?

Jamen Winstone förstås…kul!

Jag och han var dom enda vakna flanörerna, trodde jag, tills det kom en cyklist på väg till jobbet, att döma av hans klädsel. Och jag undrade vad han undrade, då han såg oss. Vem är ute med hunden, den tiden på dygnet?

Ner i sängen igen och hann sova en dryg timme till innan han ville ut igen…. *suck*. Jag hade ställt mitt larm på 6, men jag flyttade fram det en timme till, då vi kom in igen. Och då larmet satte igång så höll jag knappt på få upp ögonen.

Tänkte att det var måste vara så där att vara brandman, från ingenstans, eller från drömmarnas värld, uppväckt, snabbt ska det gå, på med kläderna och ut. Kan inte vara roligt att ha nattpass på brandkåren.

Nu är Järlåsaborna på hemväg och jag har hunnit vara ut med hunden, en längre sväng. Druckit kaffe och käkat frukost.

Tror inte att jag ska göra så mycket här hemma idag, jag tar det till helgen istället. Är less på att ställa i ordning saker. Men nu har jag ingen större tidspress, ska få till lägenheten däruppe innan februari, då kommer det nya hyresgäster, den här gången, för bara 1 månad, lämpligt 😀

Har inte så mycket mer att förtälja, denna torsdags förmiddag, utan avslutar med en bild på blommorna jag fick, dagen innan julafton, så 11 dagar har dom stått, och ser lika fina ut som då jag fick dom, fantastiskt! Ha en fin dag, allihop!

Etikett: promenad

Vi kommer att bli miljonärer 💰😃

Dagens första skratt :D

Inte bara skottår utan även kottår i år, eller?

Vi glömde barnet i Övik :O

Över i en grisblink!

Hur ser dom ut, crazy?

Vilka supermänniskor det finns!

Dom var inte goda, men…

Det är värt, varenda minut av trötthet!

Ibland måste man vara snabb!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten