Lucka 24. Julafton i barndomens minnesvärld

Äntligen är julaftonen här. Dagen som rymmer summan av decembermånadens alla förhoppningar, målet för min längtans resa, och målet för mammas alla förberedelser och vedermödor. Kylan ansätter alla hus och försöker krypa in via knutar och fönsterspringor.

Det är -36 och snön knarrar under skorna när vi är på väg in från ladugården. Gården är välskottad som vanligt. Ett andetag genom näsan gör att näsväggarna vill frysa samman och det sticker när man andas. Katten vill in och väntar otåligt där han sitter på den välsopade farstubron och håller en tass i taget upplyft. Julkärven står i snödrivan under köksfönstret.

Inne luktar det av mat och hyacint. Pappa sitter i köket och rakar sig på sin vanliga plats. Han avslutar proceduren med några droppar Aqua Vera rakvatten och kammar igenom håret. Brylcremen gör håret blankt och lättformat. Han är stilig.

Mamma flätar mig prydligt och avslutningsvis knyter hon två fina ljusblå kräppade rosettet längst ned på flätorna. Nyss fick jag bränna dem i ändarna för att de inte skulle rimsas upp. I spegeln ser jag en liten flicka med långa ögonfransar och med gluggar i överkäken.

När alla syskonen är väckta, nystrukna och helgdagsklädda,  väntar ett par hektiska timmar av förberedelser innan ”Lycksabergarna” kommer.

Efter en lätt frukost bestående av kornmjölsgröt och smörgås skall dukningen av julbordet förberedas. Potatisen ska skalas och fisken och köttet stekas. Förutom syltorna, leverpastejen, laxen och sillen så ska det vara två varmrätter. Både stekt fisk och en mustig stek. Och så risgrynsgröten förstås. Mandelpotatisen ska råskalas. Smöret ska rullas och de randiga smörkulorna läggas på de koboltblå assietterna. Mjukkakan och tunnbrödet läggs upp i brödtråget. Ostarna ställs på fat och tedrickan hälls upp i tillbringare.

Mina systrar ilar fram och tillbaka och utför det som mamma behöver hjälp med. Pappa kommer upp ur källaren bärandes på en jätteskinka med ordentlig fettrand. Den ställs mitt på bordet och den särskilda skinkgaffeln dekoreras med rött kräppapper.

Så kommer äntligen morfars och Vivi och Karl-Axel instormande med buller och med bång. Huset fylls med glädje och skratt, och med flera kassar fyllda med nya paket. Nu får vi äntligen lägga alla klappar under granen. Det blir alldeles fullt där under. Min vän näsapan där uppe i granen ser pillemarisk och väldigt förvånad ut idag. Han har nog aldrig sett på maken till julfirande.

Efter evighetslånga timmar av ätande vid matbordet, och när alla egentligen redan är proppmätta, då kommer gröten in. Hemmjölk kanel och socker till. Nu ska det rimmas avancerade rim kring gröt och mandel. Mycket skoj och skratt kring den lyckliga som får mandeln i år.

Jag är helt ”övervänten” och känner mig nästan sjuk av längtan innan jag äntligen får lämna bordet. Bortstädning och disk ska förstås göras innan vi äntligen får bänka oss i vardagsrummet. Karlarna tar plats kring öppna spisen i vardagsrummet och allt kvinnfolk samsas kring diskbänken där flinka fingrar diskar, torkar och bär undan mat ner till svalen i källaren. Sorlet av glada röster fyller det stora varma köket.

Som genom ett trollslag förändras stämningen från stoj och glam  till stämningsfull tystnad. Granen glittrar, brasan sprakar, ljuslågan brinner stark och rak. Och pappa Alvar bläddrar nu fram till Lukas kapitel 2 som så många gånger förr. Han harklar sig, tittar upp ovanför glasögonen och börjar så läsa julevangeliet: Och det hände sig vid den tiden…….

Efter julevangeliet ber vi en kort bön tillsammans, om tacksamhet för allt som vi har – frid, fred, hälsa och varandra. Så är det dags att sjunga julsånger: Nu tändas tusen juleljus, När juldagsmorgon glimmar, Fröjdas vart sinne. Sångerna tonar starkt och klart till pianoackompanjemang. Jag ser i ögonvrån att mamma är lite rörd.

När sångerna är sjungna ändras åter igen atmosfärens själ. En upprymd förväntan tar plats i rummet, och en korseld av glada röster, skämt och livfulla skratt fyller barndomshemmet. Till sist knackar det på dörren och farbror Tomten frågar om här finns några snälla barn.

Alla mödosamt nedtecknade julklappsrim läses upp högt. Jag får vara springflicka och dela ut klappar. När jag till sist betraktar min stora hög med paket tror jag nästan att jag drömmer och får nypa mig i armen.

I ett jättestort vackert paket med blåsilvrigt papper hittar jag dockan – ni minns den jag kryssade för i katalogen, men som jag aldrig i min vildaste fantasi kunde tro att mamma och pappa skulle ha råd med. Nu ligger hon här med sitt mörka lockiga hår och kan blunda och allt. Skidor alldeles lagom stora till en liten flicka fick jag av moster och morbror. Jag provar dem genast där på ekparketten.

Mormor har som vanligt stickat strumpor till alla, och inuti ligger den gula pappersfemman, precis som det brukar vara. På skivtallriken snurrar en alldeles ny ep-skiva….min allra första, med familjen Sjöström som sjunger och spelar. Golvet är ett enda hav av julklappspapper, och mamma viker och spar papper och julklappssnören att användas kommande år.

Nu är det fritt fram för godisbordet, och solvinet korkas upp. I mitt glas bland bubblorna stiger ett svullet blåbär upp och ned som har växt någonstans i barndomens skogar. Marsipanfaten töms, kolan och knäcken går åt i en rasande fart.

På assietterna växer nötskalshögarna och en förarglig fikonkärna har fastnat mellan tänderna. Får man en tvillingnöt så spelar man filipin – äter var sin nöt och bestämmer ett klockslag. Den som först ropar filipin på rätt tid har vunnit. Stämningen är uppsluppen. Ibland dansar vi långdans kring granen under stoj och skratt. Kaffet serveras och alla kaksorterna dukas fram. Snart börjar lekarna och buset och så julklappsinkastningen förstås, innan kvällen till sist avslutas med hockeyspelsturnering.

Mamma är så söt och rosig om kinderna, men ser blek och lite tagen ut, hon som har varit motorn i hela julen. Utan henne hade inte denna fantastiska stämning kunnat komma till stånd. Tänk att hon med små medel, med enkla råvaror, socker, människor och en speciell vinterhelg kunnat skapa grunden för något så fint för alla sinnen, och en minnesvärd och stämningsfull gemenskap och högtid. Min barndoms jular minns jag så.

Imorgon bitti bär det iväg till julotta i kapellet med hela familjen och sedan väntar släktkalas i dagarna tre innan julen är över för denna gång. Men precis som Maria i stallet, så samlar jag minnen från denna och andra jular att bevara och begrunda djupt i mitt hjärta.

Jag hoppas att kunna överföra mina minnen till min framtida familj, att skriva och berätta om de fina traditioner som så starkt präglar min sinnevärld, mina värderingar och min känsla av sammanhang.

Tack till Mamma Marianne och Pappa Alvar för den rikedom ni gett.

Etiketter:

10 kommentarer

  1. Jan N

    Tack för dina texter. Även om det är en hel del olikheter, beroende på ett antal omständigheter, så är det mycket man känner igen som ”väldigt sen femtitalist”.
    Du tar också förstapriset här på bloggen vad gäller de litterära kvaliteterna i epistlarna. Levande språk med ideliga ordkullerbyttor, i bästa bemärkelse. Hälsa R!

  2. Gunnel

    Tack Jan!
    Blir lite rörd när jag läser det fina du skrivit, och vill tacka dej för att du tar dej tid att läsa, reflektera och stundom coacha mej i mitt relativt nya uttryckssätt. Du är en källa till inspiration. Önskar dej och din A en riktigt god fortsättning och ett snart tillfrisknande från förkylningen.

  3. Sonia

    Nu när jag läst din lucka 24 så blev min julafton Helt perfekt. Tack Gunnel för underbar läsning!

    Ellen, jag blev så glad när du ringde i dag! GNSGFMA o kram

  4. ellen

    Tack Gunnel för att du levandegjort vår barndoms jular på detta fantastiska och levande sätt!

    Kram från Ellen

  5. Lillian L

    Tack, Gunnel för Din enastående skildring av julen hemma i byn. Kan bara säga att nu kan även jag minnas på ett betydligt bättre sätt hur min egen barndomsjul var. Pss, Jag har varit jättenoga med att ta upp min pappa Edvins julevangelihögläsning som inledningskrydda till julbordet. Maten smakar bara bättre då (tror jag åtminstone), och man får en pirrig känsla av julefriden…Visst håller du med?

  6. Gunnel F

    Visst är det så Lillian Vi har faktiskt pappa Alvars uppläsning av julevangeliet på Cd, som någon av mina systrar spelade in för många år sedan och har bränt på cd till oss syskon. Vad roligt att du fått fatt p några fler egna minnen tack vare det jag skriver. Jag tycker det är fantastiskt roligt att ha fått kontakt med flera personer från barndomstiden genom detta forum! God fortsättning! Hälsa moder Svea, och lycka till med livet och kärleken. Vi hörs!

  7. Gunnel

    Kära syster!
    Du är ju en del i min minnesvärld, alltid snäll, diplomatisk och så ser jag dej organisera köksarbetet din lilla arbetsmyra. Tack Ellen för allt stöd och coachning genom året. Kaj Pollack kan slänga sig i väggen. Älskar dej! God fortsättning till hela familjen kommer här från oss i Sörfors

  8. Gunnel

    Har just förklarat vad bokstäverna betyder för R. Att mina tvilingsystrar hade denna gonattramsa till varandra. En fin och tidsbesparande åtgärd. Jag tror att jag ska fundera ut några egna ramsor att använda och eventuellt lära ut…. God Natt Sov Gott Förlåt Mej Allt…
    Tack Kära Sonia för att du är min syster – både köttsligen och andligen. Jag har alltid känt ett speciellt band med dej, kanske för att vi två balanserat på dikesrenen mer än de andra. Idag är jag extra glad – dels för att vi på sista tiden kommit varandra så nära men även för att jag får träffa dej om ett par dagar hemma hos mamma. Kram älskade syster.

  9. Maria Törnvall

    Hej Gunnel!

    Har nu suttit denna lördag den 12 januari dagen innan tjugondag Knut och läst om dina barndoms jular. En helt underbar läsning som jag verkligen njöt av varje litet skrivet ord och mening.
    Så mycket värme och glädje och det väckte även en del igenkännande från min egen barndoms jular med traditioner och uppväxt på 60-talet när jag var liten flicka. Det väckte sinnen av minnen som dofter, ljud och inte minst känslan av denna väntan av denna magiska dag som man som barn hade som den största händelsen på hela året. Men allt detta som var just förberedelser gjorde ju denna dag så magisk.
    Tack för den underbara läsningen som fick mig både att fälla en tår då jag blev lite tagen och rörd av fina känslor och le stort av all kärlek och glädje som här beskrivit så fint.

    Med vänlig hälsning Maria Törnvall

  10. Gunnel Forsberg

    Svar till Maria Törnvall (2013-01-12 15:20)
    Blir glad och alldeles varm i hjärtat när jag läser det du skriver. Glad att kunna aktivera och få vara med att locka fram minnen och känslor. Det är precis det som är min önskan. Hoppas du vill fortsätta att läsa min blogg. Önskar dig en fin vår Maria!!

Lämna ett svar till Sonia Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>