Som vatten på en gås rinner av

Så verkar reklamens makt ha gått mig obemärkt förbi, konstaterade R idag när vi körde in till stan och han kommenterade de mystiska typer som tydligen stått med röda ballonger och pilskyltar i några dagar på sträckan från stan till Umedalen. Eftesom jag inte läst pappersvk så har jag inte sett det massiva reklamuppbådet och notiser om polisförstärkning vid trafikkaoset som tydligen uppstod på parkeringen vid butiken.

En enda ballonghållande tjej noterade jag i ögonvrån igår morse – som stod bakom!!! vägräcket nere vid järnvägsstationen med en gigantisk röd ballong och en vit skylt. Min tanke var istället: Aha ett nytt grepp av en kreativ men något korkad liftare. Hon har inte skrivit på skylten vart hon ska. Ej heller kunde jag för mitt liv begripa hur hon skulle få in ballongen i bilen om hon mot förmodan fick lift där bakom räcket…. Lämnade därefter saken utan närmare fundering.

Idag förstod jag sammanhanget och R hade fruktansvärt roligt åt min beskrivning. Det är roligt när man kan glädja sina medmänniskor!