Mor lilla mor

Kära lilla mamma!

Det är Mors dag idag. Men du finns inte kvar här hos oss. Det här är den första i raden av morsdagmorgnar utan dig. Saknaden känns påtaglig och minnen och tankar sköljer över mig där jag sitter och tittar ut över en fjällvärld i vårskrud. Tacksamhet över vad du och pappa gav. Ser fram emot nästa helg då jag tillsammans med syskonen får tillbringa ett par dagar med syskonen i föräldrahemmet. Vi kommer garanterat att prata om dig, att minnas och hedra dig och pappa. Skratta och prata i munnen på varandra som bara vi kan göra. Jag kommer att sakna ditt skratt.

Då ska jag gå ner till bäcken och se om violerna blommar, om backtraven och tussilagon lyser som hoppfulla solar bland fjolårsgräset och minnas dig och min barndom.Idag ska tänka på dig och ser framför mig hur du firar Mors dag vid ett vackert dukat bord i evigheten tillsammans med mormor Gunhild och moster Gunborg som är nyanländ.Pappa spelar fiol och alla de andra familjemedlemmarna och vännerna som gått före sorlar så där glatt och härligt. Din pappa som dog när du var liten. Din lillebror som knappt hann uppleva livet innan han rycktes bort. Alla som du berättat om.

Jag önskar att jag kunde få vara med på ett hörn. Men inte än. Vi fortsätter så länge vi får här i det strävsamma men härliga jordelivet och firar på vårt håll. Men du är i mina tankar. Du rinner i mitt blod. Lilla älskade mamma.