Etikett: Vännäsby

Puckat

Av , , Bli först att kommentera 12

Såg att Ingemar Stenmark fyller 60 år idag, så vi grattar honom, inte bara till åren, utan till den människa han är. Och som det står här i rubriken, ingen har fått Sverige att stanna, som han, men stämmer det?

Skärmklipp 2016-03-18 06.23.58How about…SJ? Hahaa…

Nu är jag ingen tåg åkare, jag och en gammal klasskompis, Annica, fick äran att som 12 åringar, ta tåget från Umeå till Gällivare där vi skulle vara barnvakter till mina kusiner, Gunnar och Anders.  Resan tog 7 timmar, och vi höll på tabba oss, redan i Vännäsby…vi trodde vi skulle av där, tog väskorna och gick mot utgången, men hann inte ända fram, det var ju tur.

Det var i Vännäs, vi skulle byta tåg :D

Vi hade bastuträffen hos Laila igår kväll, och det var verkligen inga triss lotter vi hade, utan tristlotter, inte en spänn, vann vi, fast vi satt med 6 stycken lotter. Nå, vi är ändå överens om att det är lite spännande ändå, detta med att avrunda kvällen, med att se om det blir en slant, eller inte…mest inte.

Nu ska jag strax iväg och träna, sedan blir det en vals med snabeldraken, ikväll kommer ju gänget från Järlåsa. Och apropå Järlåsa, så vet ni väl att det är därifrån, drycken Pucko kommer. Theresé skrev om det för några år sedan, här kommer den lilla storyn (huset hyr dom numer ut, och bor 3-400 meter längre ner efter vägen):

Skärmklipp 2016-03-18 07.27.56
Och lite om varför den fick namnet Pucko, infon om det, hittade jag HÄR

Historien bakom namnet

Namnet Pucko fick chokladmjölken från den mycket populära glasspinnen Chokladpuck, som tillverkades av Glace-Bolaget, som ägdes av Mjölkcentralen. Puck var faktiskt ett namn som i en eller annan form återkom på flera av Mjölkcentralens produkter. Bland annat fanns en ost med det namnet.
Pucko gjorde inte särskilt stort väsen av sig när den började lanseras på allvar 1954, och reklamkampanjen för den nya produkten var ganska blygsam, men den blev ändå snabbt populär. På S:t Eriksmässan i Stockholm 1955 såldes 19 700 flaskor på 16 dagar. Och från mitten av 1960-talet fick Pucko ett rejält uppsving, då produktionen mer än tiodubblades. Åke Andersson, som var fabriksföreståndare i Järlåsa, berättade i personaltidningen Mjölkdags att ökningen bland annat berodde på turistresorna till Mallorca.

”Jo, det är nämligen så att på Mallorca lär chokladmjölk med konjak i höra till en av de specialiteter som turisterna gärna faller för. Det kallas Lumumbadricka. Och när man så kommer hem, solbränd och fylld av goda semesterminnen, ringer man genast Åke Andersson och frågar var man kan få tag i Pucko.”

När man skapade Pucko ansåg man formgivningen av flaskan vara viktig för att locka kunder och för att få dem att känna igen produkten, något som är viktigt även idag. Den första flaskan hämtade sina drag från den klassiska Coca-Colaflaskan, men den blev inte särskilt långlivad. Istället formgavs en ny flaska, som sedan kom att leva kvar ända till år 2000. Och när det då var dags för en ny flaska var den till stora delar lik den gamla klassiska.

Pucko kom med tiden att bli ett måste till korven eller hamburgaren. I boken ”Korv, mos och människor” av Leif Eriksson berättas om korvkioskens utveckling, och där har förstås Pucko sin givna plats, liksom i varje korvkiosk. Märkligt nog gick den inte att uppbringa i korvkiosken i just Järlåsa, som låg alldeles intill fabriken. Där tillhandahölls i stället konkurrenten Cocio, från Danmark, till Järlåsapersonalens besvikelse.

Önskar er alla en trevlig fredag!

Reklamera en flaska Absolut

Av , , Bli först att kommentera 11

Det var en trevlig utflykt igår. Vi köpte ingenting på slöjdarnas hus, men det är alltid kul att se vad som finns där. Mycket fina saker och påhittiga. Sedan tog vi en lunchmacka inne på caféet, innan vi fortsatte bort till returcentrumet i Vännäsby.

Där hittade jag en tavla (ja jag vet, precis som om det var det, vi behövde), den här var lite annorlunda, ni vet ju dom där tavlorna som var så populära förr i tiden, stående, med mörk bakgrund och kanske nån blomma i dov ton, ja, titta på den jag köpte så vet ni säkert vad jag menar:

005

Jag gillade motivet, Nicco sa då hon såg den att hon visste varför. Den påminde om dom 2 tavlorna jag tyckte var så fina, som Jean Ragnar målat, mm, dom påminner om varandra, faktiskt.

20151201_212649

Sen kunde jag inte låta bli, den här flaskan är väl definitivt annorlunda, eller vad tror ni?

IMG_20151216_164950

Undrar om man skulle kunna lämna in den på bolaget och säga att man vill reklamera den, man har råkat tappa den i backen och trampat på den :D

Fast jag gillar ju annorlunda flaskor, har ju den här Coca-Cola flarran, bland annat. Den tillhör kategorin, ska inte öppnas, precis som den jag nu köpte, fast den är redan öppen och tom :D

007

Idag ska jag ner på banken och se om dom kan reda ut detta om lån/krediten. Känns dock inte så kul att man ska stå där, mitt i lokalen och dividera om såna där saker. Tycker det är knepish att man inte ska kunna få träffa en handläggare, som förr i tiden.

Men man ska också komma ihåg, att ALLT, var inte bättre, och det vet vi väl :D Usch för lönedagarna, och man stod i en 20 meters kö på posten, för att betala räkningarna, sedan skulle det gula kvittot limmas fast på sedeln, så man visste att den var betald. Måste vara många postkassörskor som förstörde sina händer på allt det knappande dom var tvungna att utföra.

Min svärmor jobbade på Handelsbanken i över 25 år, hon förstörde sina tummar med att räknande av sedlar, arbetsskador man kanske inte tänker på, som kan bli, av att räkna pengar. Knappast vanligt idag, då man sällan använder sig av pengar i handen, utan har kort istället.

Nå, nog om detta, nu frukost innan morgonpromenaden, Winstone lär ju bli lycklig då han ser snön som kommit, inte mycket, men ändock. Önskar er alla en fin torsdag!

052 045

 

Här är inget hugget i sten

Av , , Bli först att kommentera 9

Idag ska jag ut på tur…eller utflykt, kanske man skulle säga. Jag och Ullis drar till Vännäsby och deras returmarknad, samt slöjdarnas hus, kanske man kan hitta nåt roligt där, om inte anat så finns det ju kaffe :D

Julplanering sker vartefter, hur vi ska packa bilen, vart Winstone ska få plats, vad som ska med, och vart…tur att Theresé har täcken, kuddar och sånt, annars vet i tusan hur vi skulle få plats med allt. Mamma ska ju med, så vi är 4 personer i bilen, samt hunden.

Dessutom är det ju lag på att hunden ska sitta säkert, och det gör han bakom hundgallret, där vi nu ska rymma alla våra saker. Jo, det blir att kasta ut reservdäcket. Ja jag vet, inte jättebra, men Åke har köpt sån där punka spray, om nu det värsta ska hända.

Fast han fick punka på Mazdan, i fredags, så därför kan man ju tycka att det rimligtvis inte ska ske, en gång till, inom 2 veckor…oddsen, snackar jag om här. Men nu pratar vi också familjen Lundmark-Hällsten, så inget är någonsin, hugget i sten.

Hittade en annons på FB, här är texten, och under den, själva annonsen:

Ingen kan göra allt, alla kan göra något. På lördag och söndag mellan kl 12 – 15, samlar vi in julklappar till barn på flyktingboende i Umeå. Märk din klapp med ålder & tjej/kille som den kan passa till. Du lämnar den i vår Julprovning, mitt emot DinSko. Tack till. Glädjefabriken och Reklamlandslaget AB som hjälper oss med detta.

1923906_791244291004886_8657823399449959338_n

Så nu vet jag vart jag ska till helgen, och dessförinnan, blir det ett varv ner i källaren, där finns det klappar till många barn. Och det känns ju bra att veta att grejerna kan komma till användning, vad ska dom ligga här och skräpa för, om dom kan glädja någon annan.

Ha en fin dag, allihop, det tänker jag ha!

IMG_20151215_132521

En halv kopp

Av , , 2 kommentarer 5

 

Vi skippade som sagt var skyltsöndagen igår och åkte åt Vännäs hållet istället. Hade vissa förhoppningar om att returcentrum i Vännäsby skulle ha öppet, men det behagade dom inte att ha. Fortsatte till diverse boa, som ligger inne i Vännäsby och är en loppis i ett gammalt hus. Kan inte påstå att vi hittade något speciellt intressant där, förutom en kopp…eller två koppar, nä, två halvkoppar.
 
Så då vet ni vad ni kommer att få dricka ur om ni bara vill ha en halv kopp :-)
 
Sen svängde vi förbi Vännäs och där såg det nästan ut som på en adventskalender, en klunga med folk där och en annan klunga med folk på nästa ställe, lite små bord utställda, en fiskdamm, några lotteristånd osv. Men att det såg lagom ut kan ju bero på mängden invånare.
 
Åke hade sett en skylt om antikt i Spöland så vi åkte dit. Inte hade dom mycket att välja på där heller, jag är egentligen på jakt efter en kaffekvarn, en riktig gammeldags som man ska veva runt. Kommer så väl ihåg då mormor stod och malde kaffet, vad gott det luktade så nu vill jag också prova på. Det kan ju vara kul att få testa lite nymalet, någon gång mellan gångerna.
 
Men jag hittade en sockertopp, a´50:-. Inte för att vi kommer att käka socker från den, utan bara för att det kunde vara en kul grej.
 
Sen handlade vi på Kvantum och kröp tillbaka in i lägenheten och värmen igen.
 
Idag jobbar jag mellan 7-14, vet att jag ska tvätta och sedan har jag tvätt tid hemma också, men vad göra, det är bara att tvätta det. Vi ska också ha ett litet möte på jobbet vid halvtre så jag kommer hem lite senare. Önskar er en bra måndag!

En första flygtur

Av , , 2 kommentarer 5

 

Vi blev av med Niccos fåtölj igår, vi lämnade den på returcentrum i Vännäsby…men vi åkte inte tomhänt hem, nej, vi köpte en tvåsits bäddsoffa, blir perfekt då hon ska ha kompisar hemma eller som nu, då Theresé och Sally får sova i den. Hittade en hoppgunga, á 100:-, så kan hon studsa runt i den då hon vill ha lite speed.
 
Flygturen hit gick bra och hon charmade dom flesta på planet. Jag minns min första flygtur. Ja, inte var jag 4 månader men gissningsvis 9 år, och jag skulle få flyga till kusin Anna i Stockholm. Dom preppade mig med en påse runt halsen, som dom hade på flygplatsen, den skulle visa att jag var ensam, utan vuxet sällskap. Jag placerade mig givetvis vid vingen, närmast fönstret, det första jag gjorde, men fick flytta mig, med tanke på att det var nödutgång där, och inga barn får sitta närmast en nödutgång.
 
Hm, kom ihåg att jag blev lite nervös där, tankarna dök väl in, om att det faktiskt skulle kunna hända något under resan. Det gjorde det inte och när vi klev av på Arlanda så blev jag genast upp plockad av en bil, som körde mig till gaten. Det var för att jag var ensam, när jag talade om för morsan att det kommit en gubbe i bil och plockat upp mig, höll hon på få hjärtsnöjpen, men hon förstod sedan att han faktiskt jobbade där, det var inte en ”ful” gubbe som smugit sig in på landningsplatsen,
 
Hemresan blev också lite spännande då vi gick ner i Övik, på grund av dimma, och sedan sa dom i högtalaren att dom inte var säker på om vi skulle kunna landa i Umeå. Jag hann fundera på hur stackarn jag skulle hitta hem från den platsen vi kanske skulle landa på, men det löste sig också, dimman lättade innan vi var här.
 
Ni som såg Elvis i glada Hudik, missade väl inte vad en kille från det glada gänget hade sagt då dom skulle flyga första gången och flygvärdinnan plockade fram flytvästarna för att demonstrera dom – Jag trodde att vi skulle flyga?
 
Jag var ner en sväng i källaren för att hämta upp täcken igår, och hittade lappmössan som Nicco efterlyst, mja, hon ska inte ha den själv men väl till en redovisning om samer. Våran hustomte får låna den så länge:
 
Ikväll ska Nicco och Elin på halloween fest och vad vi ska göra får tiden utvisa. Ha en fin söndag!

En del att fixa

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Det är inte så ofta man brukar sova till nio, men nu gick det bra. Kan det bero på att man jobbade igår…säkert!
 
Det blev i alla fall en ganska lättsam fredag och det kan ju kännas bra att få en mjukstart, när man nu aldrig varit med om något sånt här jobb. Vi hade också en trevlig pratstund efter middagen, för att lära känna varandra lite bättre. Dessutom är väl alla jobb som personlig assistent olika, eftersom behoven aldrig är dom samma, eller brukarens önskemål.
 
Idag kommer Theresé, Sally och Elin hit. Dom landar vid kvart över tre och vi skulle ha behövt göra en del innan dess. Som, för att ta ett exempel, ta Niccos fåtölj som hon har stående i sitt rum och göra oss av med den. Jag undrar om vi skulle ha åkt till retur centrum i Vännäsby och frågat om dom kan tänkas vilja ta den, sedan kanske dom har en tvåsits soffa där, som skulle ha passat.
 
Inte för att den heller skulle rymmas där just nu, men den kan ju förvaras några dagar i källarförrådet, tills dom ska hem igen. Nicco vill nämligen ha en soffa istället, det är ju inte alltid hon är ensam framför tv:n.
 
Åke fixade ihop barnmatstolen igår, så Sally ska ha någonstans att sitta, och hör och häpna, han hittade alla delar förutom en skruv, fast han hade lite göra i alla fall, innan alla delar var på plats, det var en viss spridning på alltihopa, en del var i källaren, andra i skrubben och skruvar i kökslådan.
 
Det har också vuxit till sig ett litet berg av disk, som jag nu förmodligen bör ta hand om, Åke har trots avsaknad av intyg från en läkare, sluppit stoppa ner handen i vatten och borde väl förmodligen få slippa det…ett tag till. Men bandaget lär inte sitta kvar över fingret i all evighet :-)
 
En lätt vallning av dammsugaren kanske man också skulle ha kostat på sig men sen tar jag helg.
 
Önskar er alla en bra och lugn lördag!
 
 

I begrip int va ji säg…

Vilket väder det var igår…puh, man trodde ju att skinnet på armarna skulle korva sig, så varmt var det innan det började fläkta lite.

Jan A, Ingegerd, hennes syster Gunbritt samt ehhh, Kalle, skulle iväg på en dagstripp med slutdestination, Sjöbotten. Kalle var inte fullt övertygad om att gps:en skulle funka i vildmarken så jag skickade ett sms till min käre make, Åke, och frågade om dom kunde ringa honom ifall dom inte skulle hitta. Men du, sa Kalle, säg då för guds skull att han får ringa till Jan, jag begriper inte ett ord av vad han säger. Åke ringde upp efter någon minut och undrade vem som skulle dit. När jag bland annat nämnde Kalle så sa Åke: Skåningen? Till saken hör att han inte kommer från Skåne, utan Småland. Kanhända att Åke inte riktigt förstår allt som Kalle säger heller :-)
 
Åke hade tydligen kommit hem i förrgår och ropat något som Kalle uppfattade som: Hur gammal är hunden? Kalle svarade: 11 år. Och vad svarar du på för fråga då, hade Åke ropat, jag undrade när ni skulle åka hem.
 
Jag träffade Jan och Kalle, Kalle som förövrigt är ett fingerat namn då han inte vill förekomma i dagspressen, hehehe…nå, jag sa till dom, ni hittade i alla fall hem. Jo sa Sö…Kalle, men det var då inte lätt att ta sig dit och vi var så här nära att ringa Åke, sen måttade han någon centimeter mellan tummen och pekfingret och när jag skrev in Lillsävarträsk så sa gps:en: på det stället kan ingen j-kel bo! Hahaha, ja dom kom sig då både dit och hem.
 
Jag, Nicco, Theresé, Anders och lilla Pyret, for ut en sväng till Överboda där Anders skulle kolla om Jeppe hade en bok hemma, som han kunde haft användning av, sedan fortsatte vi till returcentrum i Vännäsby, Nicco köpte sig en stickad tröja för en tia och sedan kollade vi in en divan, som hon skulle vilja ha i sitt rum, vi får se, vi kanske åker och köper den om vi får tid.
 
Sen kom Lena upp för att kolla in nyförvärvet i familjen Hällsten/Söderberg, Åke bjöd på kaffe och jag på glassbåtar, jag sa ju att vi skulle fira 1 veckas dagen. Pyret själv, fick fira med sitt första bad i ett badkar, här vilar hon ut efter den upplevelsen:
 
Apropå glassbåt, kunde inte det vara något för kajen? Vi har ju restaurangbåtar där och om jag inte är helt fläng så finns det väl en räkbåt också, så varför inte en glassbåt?
 
Ni får ha en fin dag och hoppas det klarnar upp till kvällen då Gammlia har sin onsdags träff med bilfolket. Själv vet jag inte om just vi kommer att åka dit, vi är inne i slutspurten med Camaron och vill gärna ha styrningen färdig till imorgon då vi ska få framvagnen checkad av ett proffs.
 

En historia från 1942

Av , , Bli först att kommentera 2

Ska börja med att gratulera Birgitta, som fyllde år i söndags, Grattis Grattis! Vi visste inte om det men fick veta det igår kväll i bastun. Bastukvällen som förövrigt var lite oplanerad och vi blev bara tre stycken, eller bara och bara, det funkar det med.

Igår hade jag chefen på plats igen efter hennes USA resa. Hon hade köpt en present till mig, detta bälte, som Enya lade beslag på, nu på morgonen, varför ska dom tycka det är så skönt att kura ihop i saker?
 
Efter jobbet,igår, hämtade jag upp Jennifer och Gunilla, Åkes moster, sedan åkte vi till Sunnanå i Vännäs där Åkes andra moster bor, för att Jennifer skulle få en liten inblick i hur det såg ut där hennes farmor växte upp och få träffa Åkes mostrar, det händer inte så ofta.
 
Det blev många historier om förr i tiden och givetvis om Åkes mamma Elsie, som dog för drygt fyra år sedan. När hon var ung så hade hon eller rättare sagt dom, en bror, Karl-Olof Svensson som dog i en drunkningsolycka. Vk hade i alla fall förut en liten notis i tidningen där man kunde läsa om vad som hänt för 50 år sedan. 16/7-92 fanns denna notis  i tidningen och jag citerar: Pojkarna hade i båt tagit sig över älven för att bada i en vik som älven bildar vid ett bäckutflöde nedanför hemmansägare Ögren i Vännäsby. Gossarna som inte voro simkunniga, höllo sig hela tiden på grunt vatten, men i slutet av badandet kom pojkarna sams om att dyka och sänkte sig under vattenytan. Pojkarna höll varandra i hand. Tydligen hade de kommit ner i någon fördjupning, ty pojkarna kom aldrig upp.
 
När Karl-Olofs syster, 13-åriga Elsie Svensson, erfor vad som skett påkallade hon hjälp, och folk kom också snart till platsen, även manskap från en militärförläggning med erfarna dykare, men vattnet var för grumligt på olycksplatsen. Först efter en timme hittades pojkarna, som fortfarande höll varandra i händerna. Slut citat.
 
Det är nästan så man får rysningar då man tänker på det, och hur kunde dom fortfarande hålla i varandra?  Ja, sorgligt var det i alla fall, och inte kunde det ha varit roligt för Elsie heller, som fanns där på platsen.
 
Fort hade två timmar passerat och det var dags att bege sig hemåt igen, då middagen väntade och sedermera bastun. Det känns som om dagen bara for iväg och pang så var det tisdag. Nu ska jag bara få upp Jennifer ur sängen, äta frukost och gå ut på första promenad turen innan jobbet. Hoppas på en fin dag för er alla!