Mitt rätta element äntligen! – och lite om veckan som gått

En bra men intensiv vecka är till ända, det är bara att hålla i hatten.
Mamma har kommit hem från sjukhuset och mår mycket bättre.
Mina bihålor har äntligen lyckats hitta någon liten fri luftkanal och mitt huvud återfinns alltså inte längre under rubriken ’Bortskänkes mot annonskostnad alt bytes mot något användbart’

Möten – många möten – alltid spännande, ibland pirrigt, ibland dränerande och ibland tankande. Det känns som om mitt mentala debit och kredit är hyfsat i balans, ja till och med en aning på plus, trots rykten om valutakriser.

I mitten av veckan såg det aningen sämre ut, men speciellt två möten har lagt till ett plustecken framför slutsumman. Fick i somras nöjet att återse en barndomskamrat som jag ej mött på kanske 40 år. Vi kände inte varandra väl, men befann oss i samma väldigt speciella sammanhang. På skolkortet i svartvitt ser man en ganska allvarsam flicka. Med den bilden på näthinnan, stod jag så plötsligt öga mot öga med en fräsch jämnårig kvinna, naturligt snygg med glittrande ögon och härlig utstrålning. Jag kände igen henne, men ändå inte.

Vi fick ett par intensiva timmar då vi uppdaterade oss/varandra om livet då, om framtidsdrömmar och visioner. Det kändes fantastiskt och gav mej ytterligare några pusselbitar i bilden av mitt nu och då. Jag berättade för henne om Åsa Borgströms kommande sommarprogram – de gick i samma klass, och omTjarn.

Med utbytta mejladresser och förhoppning om forsatt kontakt skildes vi. Häromdagen kom mailet med stort M. Hon hade verkställt den dröm/vision hon berättade för mej om i somras och färgar nu garn som hon säljer via sin webshop. Varje gång jag möter en tjej som gör verklighet av drömmar får jag rysningar – det är så häftigt!!!

När jag nyfiket öppnar länken för att få se, hinner jag inte värja mej för den omedelbara känslan som sköljer över mej när jag ser hennes garner i fantastiska färger. Med tårarna rinnande utför mina kinder faller bitarna på plats. Färgerna förmedlar samma känsla som jag fick vid mötet med henne. Wow. Tänk att redan för 40 år sedan – någonstans inuti den smala allvarsamma flickan – som jag minns henne – fanns allt detta. Alla dessa färger, nyanser, konstnärligt vridna garnhärvor, lusten och drivkraften att förverkliga en vision, modet att välja kreativitet och göra något bra av sitt liv. Tack Rachel!
Kolla hennes länk http://www.garnpaletten.se/

Säja vad man vill om internet, men det kan verkligen vara en källa till Kasam. Man hittar sin historia, skolkamrater, minnen, platser och gamla vänner. Facebook, en sajt jag gick med i med oerhörd skepsis, men viss nyfikenhet, är för mej först och främst ett familjeforum där jag får möjlighet att kommunicera , men även spinka lite på telningarna, deras bekanta etc. Min syster och trogna supporter Sonia har där startat en ’fanclub’ för min blogg!!!! Det trodde man aldrig att man skulle få en egen grupp på ’fejjan’ Systergunnels Guldfyndigheter heter den och alla är välkomna med!

Via Facebook återfick jag kontakt med en vän som lämnade Umeå för många år sedan, och som jag ej träffat på ca 20 år. Eftersom hon läser till bildterapeut i Umeå och har vägarna upp nu och då, passade vi på att träffas över en kaffetår på stan. Hur spännande och kul som helst! Det har runnit en hel del vatten – både under och över broarna – för oss båda sedan dess, så vi hade massor att avhandla.

Ingen av oss är direkt den talträngda typen om du förstår vad jag menar…. Om jag säjer att det hade varit ett svettigt uppdrag för en stenograf i värdsklass att hänga med i svängarna så har jag inte tagit i. Vi hann prata jobb och insåg att våra specialområden hade en hel del beröringspunkter. Bilden kan ju vara ett starkt komplement både till det sagda och outtalade. Ännu ett språk kan man säja.

Även detta möte gav verkligen mersmak. Tack Kerstin! Hoppas vi snart ses igen. Du är en sådan färgstark, kreativ och positiv person och det hoppade över en hel del smittande energi till mej, som jag ska försöka förvalta på bästa sätt.

Nu ska jag göra mysfrukost till R och pep-talka maggotsen!