Uppvärmning av maggots

 

R steker palt, på fisketur med grabbarna

Sitter här i gryningsljuset och pep-talkar maggotsen. De ser oförskämt röda och piggelina ut så här i arla morgonstunden, och kryllar ystert i sin lilla burk. R rör lite mödosamt på sig borta i sängen och ser inte riktigt lika alert ut. -14 och vindstilla. Ovanför Krappesvares topp glider några skira molnslöjor sakta fram och makligt. Jag känner pirret i ryggslutet inför tanken på dagens fiske. Du som delar mitt fiskeintresse vet precis vad jag menar….Gårdagens fiskeprat med Assar och hans granne/R:s morbror som berättade om fina fiskafängen var rena förspelet för en utsvulten fiskarkärring som jag.

R passerar just mitt synfält i sina Stålmannenkallingar (present från barnbarnen) och jag hoppas att han är beredd att med fladdrande cape hjälpa mänskligheten (dvs jag) i eventuella trångmål såsom isborrning eller skoterstartande. Jag ska prova att fresta honom med en god liten matsäck ifall han följer mig en stund till Njalvad, en sjö ett par km bort, där jag fick stor röding vid den här tiden förra nyåret. Han får isåfall ta mitt bästa blänke – ett gammalt kopparblänke med neongul sköld och lila fält i mitten. Tillsammans med en liten liten orange enkelfluga med silverkropp har den varit mitt överlägset bästa vapen senaste åren i kampen om rödingen.

Nu ska jag se om ekolodet fungerar. Det kan bli en spännande dag. Återkommer med rapport senare! Det gäller att nyttja dagsljuset.

 

Etiketter: , ,

6 kommentarer

  1. Göran Levander

    Som nytillkommen läsare av dina skrivna ord kan jag bara konstatera att dina rader gör att tanken svävar iväg till fjälls med fiske, prat kring elden där kaffet puttrar och trevligt sällskap med mänsklig värme och omtanke som så ofta saknas i dagens samhälle.

  2. Ellen

    Gott Nytt År!
    Hoppas fiskelyckan blir utomordentlig god och att rödingen smakar ännu godare. Den skulle vi gärna smaka på men avstår som vanligt från fisket:)
    Ellen med man

  3. Sonia

    sjuk… -14 och vindstilla. Hoppas att temperaturen stiger åtminstone 51 grader, det senare ändrar sig säkert efter ärtsoppan. Krya på dig R!

  4. Gunnel

    Haha! Du är bäst syrran Jag skrattar så jag får ont i magen…
    Nu han han iallafall en 35-40 grader så ordningen är återställd.

  5. G&R

    Ja, visst är det något speciellt med den typen av ”oas” mitt i jobb och hets. Det ger ro och man får tanka kraft i fjällmiljö, vid en eld.

  6. G&R

    Kära syster storstadsbo!
    Det viktiga är ju att vi kan njuta av livet vart vi än befinner oss – på Manhattan – eller på Njalvad. Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.