Jag skulle ju bara blunda med ena ögat

Lätt yrvaken och ganska så pömsig efter en maratonpowernap försöker jag hitta tillbaka till tid och rum. R som började kvällen med en rejäl tupplur har sedermera piggnat till och högläser menande för mig om hurtfriska Vännäsbybor som idkat stavgång på uppfriskande sen kvällspromenad. Det dåliga samvetet rister till men jag försvarar mig gäspande med att arbetsveckan tagit sin tribut och att man måste få mjukstarta helgledigheten. Nu är det bara nattbussen med en förhoppningsvis livs levande son som inväntas innan jag kryper under täcket och fortsätter att vänslas med John Blund. R får faktiskt ursäkta