Farväl musikinstrument

Jag skildes nyss från mina vänner – mandolinbanjon, min balalajka och den fina cittran som mest hängt och samlat damm de senaste åren. En musikalisk familj köpte dem alla tre och jag tror att de nu kommer till användning på ett helt annat sätt. I morgon åker även fiolen sin väg med bussgods till sydligare nejder så nu får dragspelet och gitarrerna bre ut sig en stund.

Det är roligt med musikinstrument, men det kan bli för mycket av det goda – speciellt som ambitionen att så här i medelåldern  lära sig spela flera nya instrument sviktat. När vi någon gång flyttar till något mindre, så får nog även den gamla tramporgeln och det fina svarta pianot hitta nya hem – även om jag ju i min framtidsambition vill kunna spela tramporgel till psalmen " Morgon mellan fjällen" på plats – just i fjällen.

Jag har ju ändå kvar min fantastiska musikmaskin som går att ställa in i garderoben. Tyvärr är den inte så vacker som gamla fina instrument med patina och en historia, men det går att spela nästan vad som helst på den. Lite sorgsen känner jag mig dock trots allt denna kväll, och min ambition att precis som mina föräldrar ha en full instrumentvägg i vardagsrummet har jag nu lagt åt sidan. Å andra sidan – om jag skulle ångra mig så går det ju faktiskt att skaffa nya gamla instrument.