Upp över öronen

I måndags var det så äntligen dags att genomföra vår minisemester – min förskottspresent till R. Helikopter var beställd till 9.30 och vi skulle få nästan 30 timmars ledighet tillsammans på fjället. Utan mobiltäckning. Så underbart – och som vi hade glatt oss.  En tung och ihållande dimma infann sig på måndagsmorgonen och vi fick återvända från Vuoggatjålme tillbaka hem med oförrättat ärende. Inte förrän  vid tretiden lättade det såpass att vi kunde komma oss iväg. Då var ju dagen nästan slut men vi for iallafall på vinst och förlust. Vem vet nästa gång det hade varit möjligt att göra en sådan här sak. När vi hade blivit avlämnade vid Guijaurestugan och ljudet från helikoptern försvann i fjärran – infann sig lugnet. Husse och hund begav sig genast ut på ripjakt och jag for ut med båten.  God mat, sprakande eld och en bedövande vacker miljö gör gott för vilken människa som helst.  Vi vaknade till ett underbart väder och hann vandra fiska och jaga. En hel del ripa fick de se, men det blev ingen träff denna gång. Väl hemma igen igår eftermiddag så kände vi oss uppfyllda och avstressade. Precis som syftet var.