Som en gummiboll

Så är vi åter hemma i vårt kära vykort efter en kort och intensiv turne till lite olika människobyar, kusten och kulturhuvudstaden. Vi har hunnit med otroligt mycket på ett och ett halvt dygn. Bilservice, hotellnatt, föreläsning,shopping, frissan, revisorsbesök, och så delade vi på oss för att hinna  umgås och äta middag med våra söner och jag hann även med en semmelsväng till vännen E innan vi sent omsider brassade vidare till lilla mor i Vgs där vi övernattade och avnjöt en kornmjölsgröt i sin rätta frukostmiljö och sedan vidare färd till Sorsele för hämtning av bil. Avslutade med läkarbesök och veckohandling på Plassn innan en fräsch vintervit Silverväg guidade oss hemåt lagom till ett något försenat öppningsdax igår.

Jag fick nästan hurven när jag skulle försöka få till lite serious shopping i Utopiagallerian och andra flashiga butiker. Kände mig lite som en bondlurk. Har blivit helt befriad från behovet av prylar men lyckades  i alla fall med att få med mig hem lite fina postkort, en 5-pack sockar och 2hg gott the. Det fanns nästan ingenting som jag behövde eller ville ha i alla dessa glittrande shoppingcenter.

Det jag vill ha, kan inte köpas för pengar – nämligen fridfull ro och tystnad i naturskön miljö, men visst hade det varit kul med lite mer tid till att hinna träffa och krama om fler av kära släkt och vänner. Nu får människobyarna vänta på mig ända tills min nästa föreläsningsresa till Malmö. Då passar jag på att hälsa på mina älskade barnbarn och deras föräldrar.