Till dig!

Fick förra försommaren en bukett blommande hägg av ett par norska vänner som tittade förbi. Doften slog emot mig – full av blommande nostalgi. Här växer varken hägg eller syren, så jag blev verkligen glad. Vemodiga och glada bilder dansade snabbt förbi bakom tidens vaselinsuddade lins. Minnen från morsdagar, från skolavslutningar och från unga hjärtans trånande. På facebook delade en av mina vänner en alldeles underbar liten dikt skriven av Alf Henriksson som jag aldrig läst förut. Den gick klockrent raka spåret in i hjärteroten  via tårkanalerna. Så sann och så koncis. Jag delar den till dig som kanske också har en tendens att skjuta upp livets små njutningar till en annan stund – när du har tid. Sedan.

Jag såg att häggen blommade,

det kom en doft av den.

Då gick jag till min älskade

och sade: Se och känn!

Hon stod vid makaronerna,

hon sydde på en klut.

Och när hon lyfte blicken

hade häggen blommat ut.