Varans olidliga tunghet

Dagens gympapass är avklarat då veckans varor är inlastade, stuvade och butiken är städad och klar. Det är svettigt och lite ruschigt en stund även om det nu är lågsäsong och mindre varor än vanligt. Vi har ett bra system – jobbar sida vid sida och vet precis vad våra specifika uppgifter är. Om vi börjar kliva in på varandras områden blir det genast struligt.

Jag njuter så otroligt av att känna hur min kropp blivit smidigare och starkare trots att jag inte tränat. Tänker mig att en ryggsäck med 8 kg står avställd och det går så mycket lättare att böja sig, lyfta och kläderna stramar inte längre. Jag är dock sugen på att skaffa skidor och få lite kondis och kanske skrämma liv i någon sovande gammal muskel.

Nu kaffepaus innan jag börjar städa. Kaffe med gräddskvätt för min del och en frolic till Leo. R äter gårdagens kanelsnurror och jag känner mig inte det minsta frestad. Skönt att ha gubben hemma igen. Jag gillar att se hans rutiga uppenbarelse i ögonvrån. Allt är liksom i sin ordning igen – även om det i ärlighetens namn kan vara skönt att få vara ensam och herre på täppan nån gång då och då. Jag är en riktig ensamvarg – men helst i tvåsamhet:)

I morse sjöng det i isen så det hördes ända in i sovrummet. Gårdagens plusgrader har vänts till – 14. Jag har skygglapparna på för att hålla fiskesuget i schack och försöker minnas gårdagens dåliga fiske. Några lyckliga själar patrullerar isen. Jag lär få en fiskerapport snart – vare sig jag vill eller inte.