Syster Gunnel och bacilluskerna

Uppenbarligen var det inte hälsosamt att besöka storstaden med därtill hörande bacillusker som ju snabbt hoppar från den ena till den andra. Så här i eftertankens kranka blekhet kan jag ångra välkomstpussarna. Igår kväll fick han nämligen ont i magen. Han som nästan aldrig är sjuk. Jag hann för mig själv panorera en lista med farligheter innan jag vaknade till ett välbekant ljud bortifrån hallen. Mycket riktigt hade magsjukan kommit på besök och inom loppet av 2 minuter tyckte jag precis mig känna annalkande symtom för egen del. Trotsade dock hypokondrin och ägnade mig hängivet åt hinktömning och diverse ompysslande åtgärder genom nattens timmar.

Idag ligger han pall i soffan medans jag sköter ruljansen. Han smälter fint in i den gråbeige soffan och är allmänt blek och emlig även om han vaknat till liv och vågat sig på en mugg blåbärssoppa. Han till och med bad mig – om än med sprucken stämma – att hämta en påse med rörmojänger som han vill börja småpilla med. Det verkar vara hopp om livet!

Nu är det bara att vänta och se om jag klarar mig. Med ett förflutet inom vården och som 4-barnsmor torde man väl ha betat av de flesta ”sjukor” och är immun mot mycket. Åker jag dit får jag väl försöka se något positivt med detta med. En extra flush i min viktnedgång och en förhoppningsvis magsjukefri jul räknas på pluskontot.