Kallgrötn och filet

Minns ett besök på restaurangen Tapas och dess vitlöksdoftande spanska smårätter givande en ”kontinental” andedräkt som hette duga. R tackade sin lyckliga stjärna som var utom puss-håll. Själv njöt jag i fulla drag och hade tillbringat denna trevliga kväll tillsammans med sju sköna brudar. Vi började prata matminnen och vips mindes man en massa nya saker.

Det som vi hemma kallade för kams kallade någon annan för småpalt.
Jag kan varmt rekommendera Pelle Molins bok – Ådalens poesi, där det berättas om ett riktigt häftigt kamskok med förvecklingar. Kamsen är en underskattad lättgjord snabbpalt gjord på ägg mjöl salt och vatten och var en av min pappas paradnummer. Klimpen som man lade i köttsoppan var ungefär efter samma recept.

Tänk kolbullar…stekta över öppen eld. Vilken delikatess.

Torrgädda att karva flisor med kniv och känna den speciella sältan. Torkat, rökt kött – en riktig höjdare.

Filtettn kunde man som barn få springa till byss och låna – i en glasburk. Alltså – en skvätt hemfilskultur – för att kunna stöpa en egen filbunke. Hemfilet var skafferikallt segt och om man vände skeden snabbt blev den helt ren. Då använde man utan att skämmas en ansenlig del strösocker som gjorde grönaktiga slingor i filet.

Brytan den ljuva – på mjölk eller fil med nedsmulat tunnbröd eller husmans i, och någon lokal syltklick som gav mjölken ljuva pastelltoner i blått rött eller orange.

Hemma hos oss åt vi mycket kornmjölsgröt från egen gröda, och den åt man med ”smörbrunne” – alltså ett gemensamt lågt grötfat på bordet som man åt från varsitt håll och i gröten lade man små gyllene smörklickar. Mjölken hade man i sin egen tallrik.

Dagen efter kunde man äta kallgröt´n och filet. Man lade den kalla kornmjölsgröten direkt i det sockrade sega hemfilet och åt. Riktigt gott faktiskt, även om det kanske låter äckligt.

Kaffeosten och som grädde på moset misseruppan – ett hemgjort messmör. Man kokade vasslen och tillsatte socker och redde av med lite mjöl på slutet.

Palten förstås. I olika storlekar och format. Fyllda med fläsk eller feta. Och då snackar vi inte fetaost;)
Men palten förtjänar en alldeles egen blogg 🙂

En affärsidé en kall dag som denna – vore väl att flytta till varma Spanien och öppna ett litet exotiskt hål i väggen där man serverar nordsvenska specialiteter som Kamsn, Kallgrötn och Filet, Misseruppan och Torrgäddan till hutlösa priser. Lappas istället för Tapas…
Vad tror ni om detta?

4 kommentarer

  1. Inger

    GOD morgon..det vore väl inte så dumt..att ta med sig till Spanien…palt med fläsk och får eller ren feta gömd inuti.. tänk så gott 🙂 att kunna lyfta Norrländsk föda till längtans upphöjningar..när man väl fått smak på delikatessen

  2. Carl-Henrik Berg

    Hej Gunnel – jättefin blogg hörru! Pelle Molin kan du också läsa för att du faktiskt knappast hetat Gunnel om det inte vore för honom. Faktiskt! Och fascinerande är också Fredrik Lindskog, fiskaren och friluftsälskaren som ”lurade” iväg Pelle över fjällen till Nordland och sen också arbetade som läkare i Arjeplog. Jag skrev på en bok om bl.a. dessa saker, men lade ned pga noll intresse från norr. Lycka till med allt! C-H från Sandviken (i kolbullebygd – Gästrikland)

    • Gunnel Forsberg (inläggsförfattare)

      Tack för fina ord C-H! men nu blir jag ju nyfiken. Det där lät spännande. Vart kan man läsa om detta?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.