I morse påbörjades vårt hundvaktsuppdrag. I veckan ska jämthunden Donna vara på semester i Sandviken medans husse och matte reser bort. Hennes bruna hundögon säjer allt om hennes känslor och jag tror att både R och jag kommer att vara riktigt betuttade innan veckan är över. Nu ligger hon och sussar så gott i glasverandan. Snart ska vi gå en råttjaktspromenad.
Hälsar varmt välkomna till vännerna Sven, Marietta och vovven Donna som är på ingående från Luleå. Tack vare dem kunde vi lämna Sandviken några dagar och åka på barndop i Stockholm. Vi är så tacksamma. Strax äter vi middag i kåtan till eldens sprakande och hoppas att vi får sällskap under kvällen av fler trevliga Sandvikare som är på plats. Till veckan ska vi vara hundvakter åt jämten Donna. Det blir spännande att provkänna på hur det är att ha hund. Donna är Sandvikens lilla kelgris, och snällare och klokare hund får man leta efter. önskar er alla en riktigt trevlig helg!
På julen får man ta från det undre lagret….En som verkligen tog det bokstavligt var vovven Donna – Sandvikens fina lilla kelgris. När M&S var i bastun igår, så passade Donna på att sätta i sig en hel Alladin chokladask och plundrade även nötskålen. När husse och matte kom hem och fann förödelsen var det en viss hund som gjorde skäl för uttrycket "att skämmas som en hund" och hade krupit in längst under sängen, mycket medveten om sitt tilltag. Förutom bannor och utskällning kom naturligtvis oron att chokladen (som tydligen är giftig för en hund) skulle göra henne riktigt sjuk. Matte Marietta var bekymrad.
Facit idag bevisar att Donna tydligen har en riktig järnmage som tål inte bara råttor, nötter, renbajs och döda fåglar, utan även Alladin choklad. En lättad och som vanligt hjälpsam husse – Sven, knackade nyss på och erbjöd sig att ta traktorn "Lillvännen"" och skotta rent lite inför de som anländer nu till nyåret till stugor och husvagnar. Vilka vänner vi har!
R ligger ännu kvar i sängen och gruvar sig för det smärtsamma att stiga upp. Syster Gunnel ska snart gå och ge honom ett handtag, och se om han vill ringa vårdcentralen eller om han tänker fortsätta vara dumstark. Han måste själv avgöra.
Välkommen hit!
Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen".
Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.
Jag är: Västerbottning i exil, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Egenföretagare/Föreläsare. LyckosmedjanAB, Demenssjuksköterska .
Bloggar mest om: Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Fjällvärlden, Äldreomsorgen och demensvården
Vill bjuda dig på: En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.
Värdesätter: Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar
Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare"
Planerar att skriva en bok
Gör helst: Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.
Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.
Skriv gärna till: [email protected]
De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!
Välkommen åter!
Senaste kommentarerna