Rackarns att det ska blåsa så in i bomben. Tillräckligt för att det inte ska vara roligt/njutbart att fiska. Minnet av kilosöringen vi fick härom kvällen kliar i fingrarna på mig. Leo tittade misstroget på mig när jag idag på hundpromenaden plötsligt började jogga!!!!  Men han var inte sen att haka på – alla 146 metrarna innan jag fick pusta en stund innan nästa sväng.  Jag har inte joggat på åratal. Något händer uppenbarligen i kroppen på mig nu. Jag känner mig lättare och njuter mer av promenaderna. Hoppas att det inte bara är en fluga. Jag hatar nämligen flugor;)