Igår landade till min ohöljda förvåning PRO-tidningen i vår brevlåda. Nu måste de väl ändå ha skickat fel tänkte jag innan jag insåg att min älskling faktiskt fyller 65 i höst. Ögnade igenom det flashiga omslaget medans jag i ögonvrån såg min starke spänstige man energiskt  lösa svåra problem ute på gården. Avloppsbrunnarna hade frusit och vi har fullbelagt på campen.  Han är liksom inte urtypen för hur jag tänker mig en pensionär i vardande.

Som tur var så var de flesta av våra gäster ute på fjället i det strålande vackra vädret. Så var det tänkt att även vi skulle ut på en av våra sällsynta utflykter ett par timmar över dagen. Jag hade just lyckligt laddat ryggsäcken med rostbiff, potatissallad, kaffe och en sprillans ny burk med maggot när bajslarmet gick och brunnen svämmade över sina bräddar. Det var bara att bryta ihop och gå vidare. 

Det är vid sådana tillfällen som man tackar högre makter för gamla könsrollsfördelningar.  Han har så otroligt många strängar på sin lyra och jag beundrar honom verkligen för det. Jag skulle själv helt krasst ha varit rådlös inför rådande s(k)ituation medans den praktiske ingenjören med sin samlade kompetens och kreativitet lyckades hitta en lösning på jätteproppen Orvar stöttad av uppmuntrande tillrop från mig.  Precis lagom till eftermiddagsinvasionen då alla bajsnödiga kom hem och tråcklade sig ur sina hermetiskt tillslutna skotermunderingar kunde vi öppna servicehuset igen. Puh!!

Gubben var mer än vanligt sliten efter arbetsdagen och blev ompysslad efter alla konstens regler efter att ha skurat upp sig och åter gick ha i möblerade rum igen. Han somnade snabbt med solrosiga kinder i soffdjupet efter en god middag tillsammans. Vännen min. 

Jag sneglade på rubrikerna i PRO-tidningen och log lite för mig själv. Han är inte där än – om han någonsin blir det:  Blomsterglädje – enkla tips. Resa med husbil. Gott & Litet. Studera på folkhögskola isommar…..Han är inte där riktigt än.

Jag är tacksam för hälsa och krafter idag – för min älskling och för mig. För hälsa – det är en förutsättning för att kunna leva här och nu.