Kära fina Simon. Jag minns när du var 3 år gammal och hade en leksakhink av plast på huvudet och sjöng, sjöng sjöng. Redan då med din fina utstrålning, klockrena röst och härliga spirit. Ikväll är jag stolt och jag och Robert sitter här med varma hjärtan och blanka ögon efter ditt framträdande. För första gången i mitt liv röstar röstar röstar jag. Hur det än går ikväll Simon, så glöm aldrig att du är fin och begåvad, att du har många som älskar dig. Allt gott nu och framöver från din gamla moster/faster…eller som vi brukade säja på den gamla goda tiden – Foster Gunnel