Etikett: Stroke

Att träna för livet

Av , , Bli först att kommentera 9

Att få en stroke betyder bland annat att träning blir en del av vardagen.Själv är jag lite extra delikat i och med att jag var rullstolsburen även före. Jag hade  nått det stadium i min dåvarande träning att jag kunde använda kryckor i vissa lägen, jag gick bland annat en hyfsad vända på jobbet varje dag.

Men efter stroken förändrades det. Hela vänstersidan (och då handlar det INTE om politik:-)), är opålitlig och benet vill gärna dras in mot det högra utan att jag kan påverka det. Jag går varje dag med gåbord, "splintar" d v s sträcker ut vissa muskler och är på gym två dagar i veckan. Där har det verkligen gått bra, har ökat från något kilos belastning till mellan 10 och 20 kilo beroende på redskap. En annan daglig övning jag gör hemma är med barnklossar. Jag tippar helt enkelt ut dem i en röra på bordet  och använder sedan "strokearmen" för att lägga ett visst, långt, ord. Det ger en jättebra övning både för arm och fingrar.

Det känns väldigt mycket bättre nu än hösten 08 då armen inte alls kändes som den hörde till kroppen. Ja, bortsett från då den värkte. Efter en stroke kan armen s a s bli hängande i muskler som inte klarar av att hålla den uppe. Då lär man sig hur tung en arm egentligen är. För två år sedan kunde jag överhuvud taget inte röra fingrarna. Nu går det att göra lite grövre saker med dem.

Den intellektuella påverkan var tydlig för mig även om ingen runtom märkte något. Att skriva en betalorder för några räkningar var ett jättejobb. Minst fyra uttagsblanketter blev fel innan jag lyckades. Och att sakna en intellektuell eller annan förmåga och vara medveten om det är hemskt och frustrerande. Den första stroke information jag hittade inleddes dessutom med att förklara  att 1/3 dog första året efter en stroke.

Det var tur att både vård och personal var så fantastiska som de var.

Vart vill jag då komma? Jo, att stroke inte är så kul och att det är bra att undvika. Kanske kan det här hjälpa:

 

1/ Kolla blodtrycket på vårdcentralen, inte gärna med någon mätare du köpt själv.

 

2/ Tro på resultatet. Jag hade 215/95  Men vem brydde sig? Almanackan var ju full…

 

3/ Stressa inte. Stressa inte. Stressa inte. Fixar du inte att sänka stressnvån får du om du har tur göra det under en års strokerehabilitering, om du har otur i ett svart hål i backen med en miljon maskar som äter på dig i evig tid. Där finns ingen bortre parantes…

 

4/ Rök inte, sup lite. Våra nio liter alkohol måste ner till hälften. Då jag fick veta hur mycket alkohol vår kropp får bryta ner varje år bara av en lunchlättöl slutade jag med den ovanan.

Det var några lagom klämkäcka råd.

Lyxbetonad Lördag på er…

 

 

Rapportera ditt sexliv!!!

Av , , Bli först att kommentera 8

 

Välkommen kära måndag!
Den personliga assistansen naggas nu i kanten. Man vill med alla medel få ner nivån under 20 timmar i veckan, Det är den magiska siffran för då går assistansbehovet över till kommunal hemtjänst. Det verkar först förvirrande och ologiskt.
Stiftelsen Independent Living har nämligen tittat på det här. Och kommit fram till att det allmänna sparar nästan 30 miljarder på personlig assistans jämfört med kommunal hemtjänst. Den ersättning alla parter  har per timme behov ligger runt 200 kr och har ofta inte räckt till i kommunal regi. Kommunerna har fått skjuta till mera pengar. De privata företagen, däremot, får klara sig utan extra pengar.
Men sedan inser jag ju var besparingen ligger. Det handlar inte om att ställa kommunal assistans mot privat. Nej man vill givetvis skrota all assistans som ger möjlighet till ett värdigt liv för dig med funktionshinder. Och sedan stuva in oss på institution. 30 invalider på fem vårdare eller så DÅ pratar vi ekonomi!
Googla på Assistans upproret får du veta mera.
Hur ofta skiter du? Och hur lång tid tar det? Vad äter du för mat och är den verkligen sund och hälsosam? Baj dä wäj, hur ofta har du sex? Och med vem, och hur är det? Frågor inom dessa områden ingick i en stor enkät som gick ut på prov till vissa funktionshindrade. Jag har inte sett den men den har fått det funktionshindrade Sverige att resa sig som en enad, upprörd, kraft. Vårt liv och dess detaljer försörjer redan tillräckligt mänga så nu vägrar vi.
Om du tycker att det här är ointressant för dig vill jag bara göra fullt klart för dig att det kan handla om just dig om fem minuter!!! Stroke, bilolycka, något du inte hade en aning om som brister i kroppen och du är där. Ja vad som helst kan hända närsomhelst. Läste ni om tjejen i England som fick en stroke av en alltför intensiv orgasm? Så ta er i akt tjejer, gärna sex men med måtta. Hihi…hur det nu ska gå till?…
Därmed är det helt klart att vi lämnat de seriösa ämnena.
Jag hade barnbesök igår. B hade med sig sin gudson. En ytterst cool grabb som med lite godis och en av mina Volvo lastbilsmodeller inom räckhåll satt och kollade på tecknat medan vi gjorde nytta. Vad som var kul var att han överhuvudtaget inte reflekterade över mitt tillstånd. Inget märkvärdigt alls för en 2,5 åring. En vuxen skulle säkert velat höra ”mitt livs historia” .
Jag såg ett par avsnitt av den fina serien ”Himlen kan vänta” i helgen. Och just det – att lura döden – blir ganska viktigt om du får en diagnos som i sig är dramatisk. ”Det var lika bra att han fick dö” hör vi ju ibland. Kanske särskilt om det gäller gamla eller svårt sjuka. Det är nog menat som en sorts tröst men det är väldigt sällan det egentligen är på sin plats. De allra flesta vill nog fortsätta leva även om de är skröpliga.
Melodifestivalen har gått mig spårlöst förbi. Har inte hört en enda låt, vet inte vem som är favorit så långt, men en sak vet jag: den här skrikcikusen kommer att förfölja oss i tre månader. Och efter den stora finalen är nästan allt glömt. Usch så meningslöst. Men telefonröstandet försörjer väl någon tevekanal. Och alla journalister med Tom Hjelte-komplex får avreagera sig. Tom Hjelte? Stor nöjesreporter på Aftonbladet för drygt tio år sedan, nu helt borta sedan många år. Upp som en sol…
Ryktena säger förresten att det finns någon stadsliknande sammanslutning som inte blivit utnämnd till festivalstad någon gång, även om jag håller det för otroligt.
Nej, då föredrar jag en hederlig raggarfest. Med sjyst musik, billiga drycker för den som blir törstig av dansandet och en lagom frånvaro av myndigheterna. Det är fascinerande att se den ena kryssaren efter den andra materialisera sig ur de djupa skogarna trots bristen på annonsering och väldigt lätt att träffa trevliga tjejer med en sund livsinställning.
Kort sagt är det alldeles för bra och kommer säkert att förbjudas om det inte redan skett. 2005 var sista året jag åkte dit ståndsmässigt i S Cheva -59.
Mitt sista försök i raggarbranschen skedde nog ungefär samma år. Countryfestival i Junsele med en lila Caprice fullastad med överåriga raggarämnen. Tyvärr påträffade vi rätt snart en van som var välfylld med hemgjort gurgelvatten och gurglade oss så till den milda grad att vi först löste in oss för att någon timme senare klättra över staketet, helt glömska av inlösningen. Se det var ett bra gurgelvatten…
Nej, nu känner jag att vi börjar tangera pinsamheterna så det är lika bra att sluta skriva och ta en kopp kaffe, som kusin Anders kanske skulle ha sagt.
Trevlig måndag”