Etikett: Mats Alfredsson

My name is… Maria, såklart 😜

Av , , Bli först att kommentera 17

Blev sjukskriven den här veckan och nästa, sen skulle min läkare, som har semester just nu, få en hint av hon jag var till igår, att jag ska få testa bentäthet (har jag gjort förr,och skulle inte bli benskör om jag så blev 100 år, men jag vet, jag heter ju Maria, så man vet inte). Och sedan kan man röntga för att se om det varit riktiga revbensfrakturer eller nåt annat. Just do it, säger jag!!


Jo lite painkillers fick jag också utskrivet men i övrigt skulle jag göra så mycket jag kunde. Detta är ju dock lite roligt att hon säger. Javisst, hon känner inte mig men jag har inte suttit på arslet mer än absolut nödvändigt, fast jag är inte den som brukar gnälla, bara för att. Jag vill mena att om det är tvärnit, att göra nåt för min del, då är det kört, på riktigt.

Dagen fortsatte igår med att göra bort så mycket som möjligt. Och sedan blev det mackmiddag på Gammlia. Och gissa nu vad det kommer att komma bilder på, hehe… Bilar såklart 🤘


Här fotade mannen som jag har en egen mapp på skrivbordet med, Mats Alfredsson, såklart.


Och jag har en till mapp, med Larsa Berggrens fina bilder. Här kommer vi körandes under cruisingen på stan.


Vi fick sitta jämte Elisabeth Nattskugga Viklund, som hade med sin fina bil på Gammlia. Jodå, jag har en mapp med hennes namn på, också 😎


Jag fotade henne med, sådeså.


Jag och Sally skjutsade ut Theresé på Avion och då vi skulle göra en runda innan upphämtning såg jag dessa moln, helt fantastiska i verkligheten.


Nu har jag inte tid med detta längre, utan önskar er alla en fantastisk dag.

 

Nu rykte loggan, slut på reklamen

Av , , 2 kommentarer 14

Vi fick kaffebesök igår, Jan A och Ingegerd var ute på cykeluppdrag. Och vilken tur att solen sken så vi kunde sitta ute… haha. Jodå, och blåste gjorde det också, så det var både mygg och getingfritt. Inget ont som inte har nåt gott med sig.


Apropå blåst, så kanske ni hör att Lystra Personlig Assistans, ligger i blåsväder. Så jag har nu officiellt, dragit bort Lystra loggan från bakskärmarna på Camaron.


Det är värre att få bort tatueringen…


Fast, ni som vet bakgrunden, vet också att mitt hjärta var hos det bolaget som det såg ut i början. Don var dom enda, som ställde upp på brukare och assistenter, som assistansbolag SKA göra. Så jag kan ändå med stolthet, bära tatueringen, för den gjordes ju då, och inte idag.

Dessutom, ingick ju den i ett litet sponsorpaket, hahaa…

Näpp, nu ska det dit något annat, minsann. Tänker inte avslöja vad, utan det kommer att visa sig, när det är klart. Mats Alfredsson la ut ännu en bild på Camaron igår, tagen på Wheels, och jag snodde den på dajrekten.


Vi körde en sväng på kvällen och Winstone blir sååå till sig då vi ska ut med bilen, fast Camaro, njaee, inte lika impad. Även om han hoppar in, så hoppar han ännu gladare ut, till och med svårt att knäppa loss honom då han är halvvägs ute då man öppnar dörren.


Nicco frågade om jag skulle med och handla på Stor Coop igår kväll. Passade ju bra, jättelite folk och ingen stress. Jag införskaffade lite saker som ska med upp till stugan. Sånt där som man inte vet om man har men som man blir varse att man behöver, då man sitter däruppe.

Det behovet såg vi ju då vi var där till midsommar, och Nicco skrev ner så vi skulle komma ihåg det.

Vid deras butiksbakade bröddisk, erbjöds det rabbat, Nicco pekade och vi funderade vad rabbat kunde vara Eller näää, nu drev jag, klart vi begrep, fast det lät lite roligt


Ha en fin dag, mina vänner och njuut av dom kommande 24 timmarna.

Gräddhylla till katten, fast den var avsedd för hatten

Av , , 2 kommentarer 17

Vi åkte innan 9 igår, för att ställa ut på Wheels. Vi var inte först i kön..


Men det rullade ändå på bra, tog 40 minuter innan vi stod på plats, räknat hemifrån, då. Även om både 1 och 2 bilar kokade innan dom kommit upp på gräsmattan.
Den tredje kokade då han backat upp sin bil strax bakom oss.


P-O Åberg, från Sörfors, stod snett bakom oss med sin Ford Thunderbird -63:a.


Han berättade att han varit till sin kusin, som bor en bit bort. När han sedan var på hemväg, slängde han ett öga i backspegeln och ser att han fått med sig en fripassagerare. Det var kusinens katt som tagit plats på gräddhyllan, eller ja, hatthylla heter det ju, egentligen.

Katten kanske kunde läsa, sa jag till Åke då jag såg vad som låg i bakrutan… haha… 😸


Nåja, den återbördades till ursprungsplatsen och det var tydligen inte första bilen han tjuvliftat med.

Här lite bilder på andra bilar, men, let me tell you, jag travade inte runt där så mycket. Det var som ni vet, ganska varmt. Så det fick räcka med 2 prommisar hem. En för frukost och påfyllnad av kaffetermos, och den andra för lunch och Åke passade på att gå ut med Mr W.
Han fick stanna hemma. Tycker väl inte att det är bästa platsen att ta med hunden till, om man kan undvika det.

Gissa om jag gillade den där… 😍

Mats Alfredsson, la ut dagens tatuering på fejjan, haha.. Jag såg direkt att det var Åkes arm. Lite kul då man är ansiktsblind men kan ta igen folk, på detaljer.


Så skulle vi hem, startade upp och efter en stund tyckte vi allt att det luktade onödigt mycket bensin. Lyfte av huven då vi parkerat och ja… vad säger man.

Såna här siktglas, satte Åke in i förgasaren, för det skulle vara så smidigt med såna man kan se igenom.

Det står att det är glas, fast glaset eller vad fanken det nu är, hade smält. Lite hånfullt att det står så här va…

 


Bränsleläckage var precis det vi fick. Tur att Åke sparat dom i mässing, så det gick att åtgärda. Men SKRÄP  🗑 var det där, i alla fall. Även Mats P Karlsson, hade haft liknande erfarenheter, så inget som, rekommenderas härifrån, i alla fall 👎

Tankade upp och körde ett cruisingvarv innan det skulle börja på allvar. Bilar i olika stilar, folkvimmel och en massa ljud. Ja, jag fattar att musik är en del av allt detta, men att spela så man vill hålla för öronen då man möter någon, det är väl lite too much. Har dom inte kommit upp i den åldern då dom fattar att det är bil brummandet man vill höra, eller är jag bara störd..


Avslutade vår runda med grillad glass på Rökstugan BBQ, och guess what, vi som inte ska klaga. Nu var det orkanvindar och bara ogjort att parasollerna skulle lyfta, hahaa… Jaja, vädret rår ingen över.


Efter middagen, och för att inte slockna i soffan, så gjorde vi en sväng till, nu i ytterområdena. Allt för att slippa köer och annat elände. När vi landade hemma, satt vi ute en stund, men nu var det minsann ingen sommarvärme så vi gav upp och gick in.

Nä, nu ska jag ut och få lite luftrörelse, så jag önskar er alla en toppendag och hej, passa på att njuta, av dom kommande 24 timmarna.

Bil 🚘 bilen, bilar…och lite väder 😄

Apropå det jag skrev om igår, att det ska klagas jämt på väder och andra snackis saker. En anledning, till varför man förmodligen upplever att klagomålen blir så stort, är väl att ALLA, påpekar hur vädret är.

Väder har väl genom åren, varit en av dom mest diskuterade fenomen, ever, i alla fall om ni frågar mig. Det är ju en öppningsfras, om man samtalar med någon man inte känner så bra. Inte underligt man börja tycka att folk klagar, om man är på ett ställe med väldigt mycket folk.

Då ska du plötsligt få höra, av 50 personer, att det är fruktansvärt varmt. Lite som om man är totalt bombad och har missat att det är väder, överhuvudtaget. Man behöver knappast nån rapport, man står ju precis mitt i detta, uttjatade väder.

Fast det måste vara något som intresserat människor genom århundraden. Vi är beroende av väder, då vi snackar skörd, djur, vad vi planerar att göra. Och så vidare…

Jag har också noterat, att man blir mer lättirriterad då värmen ligger på…varför då? Och nu snackar jag inte om det där lagom varma, då folk sitter under ett parasoll vid havet och dricker läsk…eller drink, kanske 🍹

Utan då det är 30 grader inomhus, luften står still och du ska fixa mat på tallriken eller bara komma på, VAD du ska lägga på tallriken. Svetten rinner på pannan… Mobilen ringer och plötsligt steg värmen till 32 grader. DÅ, känner man sig färdig för att gå upp i ringen och slå ner nån… ish.

Nå, färdigskrivet om väder, för det vet vi alla, att väder blir det, varje dag, oavsett vad vi tycker eller inte.

Vi körde cruisingen igår, som gick från Gammlia, över Umåker, Sörfors, Överboda, Vännäs. Camaron var varm innan vi ens lämnade Gammlia, och sedan blev det stopp då alla skulle upp på gamla E4an. Jag vek av och körde Haga, ut över kyrkbron, för att slippa alla trafiklysen i stan.

Sen var vi tvungna att stanna på en p plats innan Överboda, jag trodde att sulorna på mina skor, skulle smälta ner på gaspedalen. Nå, då fick jag tillfälle att fota lite.


När vi sedan kom in till Vännäsby, så vek vi höger och körde hem. Det kändes som om den turen, räckte gott och väl. Cruising stråket skulle egentligen gå samma väg tillbaka.

Mats Alfredsson, the master, fångade oss på en jättefin bild 😍

Nu ska vi göra oss i ordning och köra ner bilen på Noliafältet, Wheels står på the to do list today.

Önskar er alla en fin fin dag, och njuuut av dom kommande 24 timmarna..

Livet kan skita sig ibland 💩, jag vet det 🥸

Av , , Bli först att kommentera 22

Nu är eken som Åke hållit på att gräva och dona med, uppe ur jorden, och till och med lastad i bussen.

Men inte utan uppoffringar 🥹

Jag ville vara snäll och hjälpa till så jag tar tag i eken, det jag har… Och snippsnäpp gick roten av och jag föll, handlöst bakåt och hamnade med högersida rygg och under arm, på hörnet på vår strategiskt, utplacerade pallkrage.

Egen diagnos i detta stadium…revbensfraktur höger sida och fram.

Och nu undrar jag om man skulle tagit en livförsäkring, fast… kommer någon ens att vilja sälja en till mig.


Det här blir så sjukt, för jag var nämligen till rygg och ledkliniken igår. Djupmassage och träningstips…perfekt. Han som utförde massagen frågade om jag var benskör. Näää, svarade jag, har till och med gjort 2 stycken bentäthets undersökningar, och där sa dom att även om jag skulle bli 100 år, skulle jag aldrig drabbas av benskörhet. Mja, ok, han tyckte att jag hade haft lite otur med frakturer ifjol, därav hans fråga.

Han skulle dessutom förklara hur muskler fungerar då man förebygger skador, och varför det gör ont då man tränar men att det sedan blir bättre.
Han tog revbensfrakturer som exempel. Om du ramlar in i en köksbänk och får fraktur på ett revben, sa han syftade säkert på mig då. Så signalerar inte din hjärna att ditt revben gick sönder för att du föll på köksbänken. Nopp, den signalerar att ditt revben är svagt, så när det sedan läker ihop, så kommer den att reparera ditt revben med ett extra skyddslager.

Hm… jaha jamen då borde ju detta vara något positivt och nåt man kommer ur, aningens starkare. Mina revben utvecklas sakta men säkert till en riddarrustning, och jag kommer att kunna stå emot pepparn, i framtiden.


Jag kan inte säga att jag sovit gott, men ryggläge har varit ett måste. Hade hjärtat suttit på högersidan, hade jag sagt att det var det som gjorde ont, och smärtan går ut i armhålan. Nåja, det finns absolut INGENTING jag kan göra för att få detta ogjort, sååå… underbara Marie Tillman, som sätter ord på det man kanske velat säga ibland 😂

Innan detta skedde, hade jag gjort i ordning en kycklingsallad, vi plockade ut Camaron och åkte upp på Gammlia. Jättemånga bilar, så det var allt tur att vi kom dit bland dom första. Och när jag backat upp mot ladan kom Jitte och Ina, som parkerade jämte oss. Tror dom fick med sig salladen direkt på bordet, haha…

Jag fotade inte så mycket igår, nån bild, bara så där.

Här, Mats Palmgren i en av sina coola bilar.

Och Sune Strömberg i sin pärla.

Mats Alfredsson, fotade, vet inte vad jag gör på denna bild, och Åke ser ut att hänga med armen på en drömbil, som han inte sitter i, fast vi var med i alla fall 🤩

Mats Alfredsson stod sedan längre ner och fick in en riktigt fin bild på Åke då vi glider iväg, på nya bakdäck till och med…

Ja idag ska vi då åka till Malå, inte utan att jag gruvar lite. Fast jag vet också att jag kan vara en tjurskalle. Jag kommer inte att göra nåt som jag känner tar emot för mycket. Utan då lämnar jag det till en annan gång. Nåt vi kan göra däruppe är i alla fall att lapa sol i massor, med utlovade 25-27 grader så kommer vi knappast att frysa 😎

Ha en underbar dag, allihop, eller… njut av dom kommande 24 timmarna, hehe…

Samtalet väckte funderationer, vad skulle vi få 🤔🧐

Av , , 2 kommentarer 20

Stökade och städade inomhus igår, passade på medan solen var i moln. Fortsatte stöka och städa ute i Camaron, fanns en del av Winstone, därute.
Kaffepausade, x antal gånger, och en av gångerna blev jag då uppringd från ett icke känt nummer. Killen i andra änden av luren, presenterade sig som en Thomas Fredde Fredriksson, och han sökte egentligen efter Åke, men hittade bara mitt nummer.

Han undrade om vi möjligtvis skulle vara hemma nån gång under kvällen för han hade något som han ville ge till Åke. Detta väckte naturligtvis en del funderationer, både hos Åke och mig.


Jag som är hopplös vad det gäller att veta vem som är vem och definitivt hur någon ser ut, kände bara igen namnet Fredde. Åke fyllde i en och annan lucka och jodå, vi var faktiskt på Freddes 50 års kalas. Men det håller på vara ett tag sedan. Och där var vi ett helt stort gäng med folk.

Nå, vi fick fortsätta dagen i limbo och vänta till kvällen, för att få veta vad nu Åke skulle få.

Fast vi satt inte och rullade tummarna, utan jag gick över till Ullas och införskaffade räkmackor till middagen. Fortsatte med småfix och fick ner stolar och ett bord i skuffen på bilen. Vi drog härifrån strax innan 17.

Fick bästa platsen, vilket egentligen betyder att det är lätt att backa upp och sedan bara åka därifrån utan att bli fast nånstans på nån gräsmatta. Hann lagomt få upp möblerna så började bilarna rulla in. Här får ni några av alla som var däruppe igår.


Efter en trevlig kväll där, vi hade sällskap under middagen, av Jitte och Ina, så åkte vi hem, hämtade Winstone. Jodå, jag hade ju lovat honom en cruisingrunda på stan, och det kunde jag ju inte bryta. Såg en kändis vid trafiklyset, en Mats Palmgren. Känd profil i stan och en kille som styr upp en massa då det gäller bilar, cruisingar och såna där saker. Verkligen en stjärna av många andra, som gör att saker, händer.


Hittade på att vi skulle åka upp på Kvantum och då vi passerar på Vännäsvägen ser Åke i ögonvrån, att en bil står utanför oss. Vi åker upp coh snor i rondellen och tillbaka hem. Fredde och hans fru stod och väntade och nu fick vi då veta vad Åke skulle få, och med presenterna, en historia, från deras barndom, som jag inte törs dra här, hehee…

Men man brukar kalla såna saker för busstreck, utan konsekvenstänk, men det brukar man ju sällan ha, i yngre åldrar. Vi skrattade i alla fall, och det var en rätt så dråplig historia. Sen plockar dom fram en tavla, målad av ingen mindre än Jean Ragnar, Åkes farbror.


Denna hade tydligen Freddes mamma hemma på väggen, och nu hade hon gått bort. Dom hade nog googlat på Jean Ragnar, hittat min blogg, och där fick han då veta att det var Åkes farbror, Av den anledningen, tyckte han att tavlan skulle återbördas dit den hör hemma, vilken grej, men vad kul 🤩

Höstdunge, heter den, och Fredde tyckte att det var ett passande namn, för deras uppväxt. Livet som höst ungar. Inte alla gånger lätt, men absolut med guldkorn, skulle jag vilja säga 😄

En sak till, hade han med, nämligen denna.


Dessa gjordes då till SHRA Umeå, long time ago, och ska ju sitta runt regskyltarna på bilarna. Men idag görs inte skyltarna i det formatet. Men vi ska använda den som fotoram, en Camaro, kan ju passa däri, eller nåt. Mycket najs Tack så mycket, Fredde med fru 🤗

Jag åkte sedan upp till Kvantum, och shoppade loss. Kommer hem och ser mig bil på Fejjan, haha, Mats Alfredsson bor ju där i närheten.


Han skrev att det var en räääserbil, och jag skrev att jag trodde att det var en shoppingvagn. Då visade han att andra, tydligen använder den till att fota sig själva, jämte den, haha… rock on 😎🤘


Idag blir det utflykt för min del, ska kolla in Slöjdarnas Hus samt returmarknaden i Vännäsby, det blir perfekt. Ha en fin torsdag, allihop!

Medelsvårt till svårt…disträ

Av , , Bli först att kommentera 14

Tänk att jag skrev en inköpslista i förrgår. Tog med den på jobbet och åkte vidare till Strömpilen, efter mitt jobbarpass. Kommer fram, letar efter lappen och den finns ju självklart INTE. Somliga lär sig aldrig…

Nå, mitt minne har ett lustigt sätt ändå. Jag förstår ju att jag upplevs att vara, medelsvårt till aningens mer svårt, disträ. Jag glömmer det ena efter det andra, gör fel och tvärsemot. Fast då jag kommer hem, och hittar lappen på arbetsbänken, går jag igenom den och har inte missat en endaste pinal.


Ett tips till alla som gör som jag, är ju definitivt att skriva upp sakerna du ska handla, i den ordning dom ligger då du kommer in på affären. Funkar ju absolut klockrent, förutsatt att du handlar i en butik där du vet vart varorna ligger. Funkar mindre bra på ett ställe du aldrig varit in på 🤓

Då jag var därinne på Maxi, ringde jag upp Theresé. Hade lite frågor om en bok…Mjaha, säger hon, vet du vad det är för dag idag? Vad det är för dag, hm…mjaaa, säger jag. JAHA, du kommer alltså inte ihåg… ditt förstfödda barn och allt? Hm, jo det kan vara så att du har namnsdag idag, sa jag. Det står Theresé i almanackan. Exakt, sa hon, du kom inte ihåg, INGEN kom ihåg, inte ens mormor har ringt.

Joho sa jag, det var ju precis därför jag ringde nu, men du förekom mig. Fast hon trodde mig inte.

Sanningen var att jag egentligen, trodde att hon redan haft namnsdag, i mars, och att vi redan grattat henne 😅

Jaja, har inte så mycket ro att sitta här och dividera, har lite packning kvar, ska äta frukost och göra oss färdiga för avfärd. Hyresgäst är informerad om blommor och soptunna. Fast nu kan hon glömma soptunnorna, dom är redan tömda.

Apropå packning och minne, jag glömde skriva upp en lista över saker vi skulle ta med, så… risk finns att jag glömmer nåt. Fast, huvudsaken är väl att Åke, Winstone och bankkorten är med, det tar man sig långt på.

Ha en fin dag, allihop!

Fotograf, Mats Alfredsson

Konstnärer på olika sätt och med olika utföranden

Av , , Bli först att kommentera 15

Ja nu har Emma, syrran, en del av sina alster utställda på Frisörkollektivet, på Tegsborg. Snodde en bild hon tagit av utsidan.


Och som sagt, nu kan man köpa signerade prints på lite exklusivare papper, i begränsad utgåva. Om man hellre vill ha det än originalet, vill säga.

Det rinner en konstnärsådra i våra släktled. Både på min sida och Åkes sida. Nicco gör också målningar med annat stuk, och Theresé håller ju på med andra konstnärliga hantverk, i både läder, tenn, tyger och annat.

Åkes farbror, vet ni ju vid det här laget, att han var konstnär, en Jean Ragnar, och många av hans tavlor har vi. Här info från nån utställning 1972.


Så snopen blev jag då jag hittade 2 små teckningar i källaren, och det visar sig vara Åkes pappa, Nicke, som kluddat.

Jo, han kunde nog han med. När jag tänker på det så satt han ibland med penna och papper och bara kluddade. Kommer speciellt ihåg en motorcykel han skissade upp i ett huj. Tror att han skulle förklara något för Åke, och då kom pennan fram. Här är förövrigt bröderna Nils och Helge Lundmark, alias Nicke och Jean Ragnar.

Men så fortsätter släktens att grena ut sig, inte blodsband annat än att det kommer in i min brorson Niklas, ådror. Hans mamma, min svägerska har minsann utställning, hon med. Svetlana Hällsten, heter hon och här tog jag bara en printscreen av hennes insta.


Och sen Sally alltså, ja… hon har nåt på gång där. Och med tanke på hur pass ung hon är så tänker jag att om intresset får hållas vid liv, så kan hon bli hur duktig som helst.

Apropå Sally, så har jag skrivit om detta tidigare, men storyn har kommit upp nu igen, på sista dagarna, och jag tycker det var såpass kul, haha, och lite typiskt jag, mitt allt. Så här kommer en repris på den.

Sally hade blivit drillad att ta bussen in till Uppsala, alldeles på egen hand, och där visste hon vart hon skulle plinga och sedan skulle Theresé stå där och ta emot henne på busshållplatsen.

Så var det då, den här gången då Theresé står beredd på ankomsten, ser bussen, men blir lätt oroad då den inte blinkar för att köra in. Då den passerar hinner hon se en något förvånad Sally, som står och tittar ut.

Det blir en snabb spurt upp till bilen, Theresé kastar sig in och tar upp jakten. Hon saxar mellan bilarna, blinkar med lamporna, hamnar bakom en övningskörning…STRESS…

Sedan stopp vid ett rödlyse, hon försöker ringa Sally men får inget svar.

Till slut blinkar den för att köra in till en hållplats, Theresé lämnar nästan bilen ute i vägen och springer till bussen, hinner fram till dörren lagom för att se Sally stå där och pratar med chauffören och säger: Min mamma har sagt att hon följer efter bussen med bilen! Jaha, säger chauffören, har din mamma en svart bil? Jaaa, säger Sally, haha. Jo, han hade nog allt noterat, att han var förföljd. Förmodligen trodde han att det var en galning.

Sally hade tryckt på plingknappen, men tydligen inte tillräckligt hårt, då dom passerade hållplatsen, gick hon fram till chauffören och berättade för honom att hon faktiskt skulle av där. Så hon är ju inte bangen, hon skulle förmodligen klara sig i alla väder.

När det handlar om konstnärer, så kan man vara det på olika sätt. Mats Alfredsson, knäpper ju sina fina bilder, och här har han använt nåt filter, som gör bilden, nalta eljest, men fortfarande snygg…ju 🤩

Var ut med Winstone på morgonen. Det är som bäst då det ännu inte tinat och blivit svart och geggigt i vägkanten. Jisses, jag måste snart ge mig till att duscha honom.


Hoppas på en fin dag, för er alla!

Blir det chill eller…

Av , , Bli först att kommentera 13

Att gå runt Umestan är inget jag gör, dagligen dags, men igår, tyckte jag var ett bra tillfälle. Så jag drog iväg, mellan frukost och lunch. Mmsade en bild till Åke, som satt på Ullas med några som brukar träffas där och prata minnen.

Jodå, han såg väl direkt vart det var, fast vad han inte fick ihop, var att han tyckte att det såg ut som om jag vek av ner på Blomstervägen då jag for, haha, men det stämde inte alls.

Jag tycker det ser ut som om Umestan, skulle kunna erbjuda ytorna som behövs för att hålla ett Wheels. Vet ju att det kommer att bli till sommaren, men vi har inte fått höra vars det är planerat. Det är väl som vanligt, det sitter fast i lagar och regler och då är det aldrig så lätt som man själv kan tycka.

Apropå Wheels och bilar, Mats Alfredsson taggade mig i en bild han tagit uppe i Piteå, så kul att se.

Tror att det är samma tävling där jag tagit denna bild, det kom en del vatten under natten.

Åke ringde då jag kom hem, han såg mig då jag passerade på gångbanan. Han undrade om han skulle köpa lunch, det vill säga räkmacka, och vem tackar liksom nej till det… Han behövde dock bara köpa 1, så kokade jag oss varsitt ägg, att äta till halvan, blev perfekt mängd att äta.

Hämtade ut nya köksgardiner jag beställt, så nu åker dom röda ner. Jag hade förträngt att julgardinerna satt kvar där. Fast det var då inga tomtar på dom, i alla fall. Inte på dom nya heller, haha.

Sen blev det fler promenader minsann, lite bilder från det.

Och innan sängdags var jag mer än nöjd med slutresultatet, och tänker att idag, borde få bli en chillardag. Nån promenad, javisst, fast inte så där långt, haha. Måtta vet ni, det är ju det bästa.

Avslutar med en bild Elisabeth skickade till mig på messenger, jag tror dock inte att det är ägaren som stoppat undan katten, det är nog katten som hittat sitt, chillarplace 😅.

Ha en fin fredag allihop!

Det var det, det…

Av , , Bli först att kommentera 13

Fortsätter kolla i arkivet för 2021. Men tänker att ska man dra ett år som gått, lite snabbare än månad för månad, så summerar jag så här, istället.

Vi bytte ruta på Camaron… 2 gånger 🤭 Men inte utan problem på vägen, då vi blev tvungna att rost laga, innan. Genomgång av motorn, pågår fortfarande så det kommer nog att bli en bättre och roligare sommar i år…bilmässigt. Här fotade Mats Alfredson.

Det fick bli en till tatuering, och nej, hittills har jag inte betalat för en enda av dom, så… Det var förövrigt, Pontus på Port Royal i Holmsund, som gjorde den.


Vi höll oss mest häruppe i hemtrakterna, firade midsommar i Malå, med släkten. Det var invigning av barbåt och annat roligt.


Vi var även där några veckor av semestern.


Vi besökte Bageri Vojmån, för tredje gången, men denna sommar med festligheter och träffade trevliga människor som har samhörighet med Annika och hennes sambo, Håkan. Mycket trevlig sammankomst.


Mixtrade och flyttade om lite varstans, mikron fick ny plats. Men för att det skulle funka fick jag tömma kylskåp och frys, inte tvärgjort. Sen bänglade vi en hel del för att få ut kylskåpet och sedan tillbaka. Vad jag inte berättat var, att då det var gjort, och 3 dagar senare, skulle mikron användas men då var det fel på uttaget.


Dessutom var det dagen då jag föll och skadade ryggen för andra gången, så att fixa det problemet var inte aktuellt. Men… igår, då Anders var här och kunde hjälpa till, så fixades uttaget och nu funkar det som det ska.


Jag målade, fixade och trixade i bussen. Blev inte helt färdig men blir man någonsin det 🤔


Mycket otursförföljda, fast väldigt mycket roligt också. Jag hann träffa Annelie i Renbergsvattnet, mer än en gång. Vi har timmar i telefonluren, väldigt mycket skratt, faktiskt.

Har hängt lite mer med kusin Anna, året som gått, och förhoppningsvis blir det ännu mer, detta år.


Allt elände tar inte sån plats, då man kan roa sig med andra saker. I slutändan är det väl dom roliga sakerna som betyder nåt, dom som man kommer ihåg.

Nu är Theresé, Anders, Sally och katten Bobby, på hemväg till Järlåsa.


Theresé visade btw en sida på nätet där man kan kolla hur stor en hund är i verkligheten. Här kollar dom in en ras som Anders är sugen på, men den är stor.


Gissar på en lugn dag, idag. Går väl runt och polimasar lite. Laddar för jobb imorgon, och att det nya året ska kicka igång och allt blir så vanligt som det kan tänkas bli. Presenten jag fick av Helena, tror det var i födelsedagspresent, får avsluta dagens inlägg.


Önskar er alla en fin söndag!

Maria Lundmark Hällsten