Etikett: pengar

Vi behöv nog ingen matjord!

Av , , 2 kommentarer 8

 

Visst är det riktigt riktigt illa, då man ligger och läser gamla receptböcker då man ska sova? Man har då i alla fall ingen större fantasi, eller kanske det är orken det beror på, man ids inte gå och leta rätt på något annat läsbart, och dessa böcker var vad man ramlade över, det sista man gjorde innan man gick i säng.
Nå, det hände då mig i förrgår, och jag höll i mina händer en gammal bok… så gammal att den inte ens hade någon årgång stämplad i sig.
Det första som händer då jag öppnar boken… eller bok och bok, häfte är nog den rätta benämningen, så föll det ut en fyrklöver rätt ner på täcket. Jag som aldrig i hela mitt liv sett en fyrklöver, men jag kommer så väl ihåg jakten på en, då man var yngre och hade blivit upplyst om att en fyrklöver skulle ge en lycka, framgång och en hel hög med pengar.
Undrar just om detta nu gäller, även fast upphittaren är en annan… fast nu hittade ju jag den i häftet, hm…
Om så är fallet, behöver jag ju inte heller åka och köpa matjord och grusa ner mina fickor med det, eller hur, moahaha.
Jag lade då upp fyrklövern på stringhyllan som sitter vid sidan om min säng och igår kväll höll jag på mosa den stackars torkade växten då den fladdrade ner från hyllan och jag trodde att det var en fjäril, jojomensan.
I receptboken, har dom på andra sidan skrivit ner en förvandlingstabell, som dom så vackert kallar det, där står det bland annat att stark ugnsvärme betyder 300 grader, god ugnsvärme är 225-250 grader, osv.
Men *suck*, hur svårt hade det varit att skriva ut siffrorna med en gång då, istället för att man läser och gör enligt receptet, sedan uppmanas man att slå igång ugnen på svag ugnsvärme, och inte kommer man ihåg vad det var för temperatur så då ska man leta reda på sidan där det står att det betyder 150 grader, snacka om att göra det extra besvärligt.
Idag är jag ledig, och det behövs, vill jag lova. Mina armar gör ont som sjutton, och det håller nog på vara läge att boka in en tid hos sjukgymnasten och sedan läkaren. För det kan inte heller vara meningen att man ska måsta sätta sig upp i sängen för att vända sig från höger sida till vänster, men det är precis så det är och har varit i flera månader nu, och jag håller på vara less på det. Nåja, det löser sig säkert på ett eller annat sätt.
Idag ska jag träffa Anna och sörpla lite kaffe med henne, det blir säkert trevligt, och sedan kanske man ska försöka sig på att planera in några middagar så man vet vad man ska handla hem så man slipper springa på affären och gå runt där som ett spån och inte kunna komma på vad man ska äta. Jag hoppas att ni alla får en fin måndag!

Jakten på pengarna

Av , , 6 kommentarer 6

 

Igår gjorde jag Barnens hus, dom hade kvar sin uthyrning av bilbarnsstolar så nu är det bokat, däremot med fel datum så jag får ringa dit idag och ändra på det. Sedan ringde Birgitta, då jag var på väg till Willys och sa att dom skulle bjuda mig på kaffe då jag varit ut på promenaden, och det tackade man ju inte nej till.
Vi pratade om nybakt bröd och kondis och bagerier. Min kusin Anna, bodde för x antal år sedan på Regeringsgatan i Stockholm, en trappa upp i en hörnlägenhet. Jag var där en sommar, gissar att jag var runt 13 år, och under deras lägenhet fanns det ett bageri.
På morgonen sprang vi ner och köpte nybakad franska, och guu´se  gott det var, inget man var bortskämd med på den tiden. Inte hade vi något bageri på Mariehem, jo mamma, hon bakade limpor hon, och dom var inte heller dåliga, men just det här, var något helt annat.
Fred berättade att han brukade gotta sig med ett nybakt wienerbröd, på väg till jobbet, då han bodde i Skellefteå, och då var wienerbröden nybakade och till och med varm, det har då jag aldrig varit med om. Då kommer man precis då dom är färdiga.
Nu ska ni få höra vad jag roade mig med för några dagar sedan. Jag hade varit hem till en kompis och vi gjorde upp en liten affär så jag fick 700:- som jag stoppade ner i min ficka, jag hade inte med mig börsen upp. När jag så kom hem så VET jag, att jag tog fram slantarna och hade tänkt lägga dom uppe på mikron, vilket jag nu trodde att jag gjort.
Dagen efter skulle Nicco ha sin månadspeng så jag skulle ta fram dom där slantarna, men då låg dom inte där. Aha, nu har smarta Maria varit framme igen och säkert kommit på ett superbra ställe att lägga bort pengarna på. Jag tycktes ju komma ihåg att jag tänkt: Nä, jag kan inte lägga dom på mikron för vem vet, våra katter kan ju hitta på att dom vill äta dyrt, och tuggar i sig pengarna.
Därför måste jag ju ha hittat på ett nytt ställe och lagt dom på. Sökandet utvidgades från bänken till burkar i hyllan, skåpet ovanför, bakom och under, och nej, pengarna var borta.
En och två dagar passerade och så, kom jag på att jag kanske skulle kolla i fickan på byxorna, som nu dessutom var tvättade och hängde på tork, och ohhh ja, där låg pengarna. Inte hade jag gömt bort dom någonstans, och vilken tur att jag gjort denna lilla rulle av dom, för annars vet man ju inte om dom smulats sönder av tvätten:
Idag ska jag och Åkes moster Gunilla, åka till Sunnanå, Vännäs, och hälsa på Åkes andra moster, Vivan, det är inte varje dag vi brukar träffas så det ska bli trevligt. Dessförinnan ska jag ta en promenad och städa lite här hemma, det dras ju in en hel del grus och sand, den här årstiden. Önskar er alla en fin onsdag!
 
 

Det går troll i allt…

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Mja, idag var det sovmorgon men vad hjälpte det. Jag drömde om en pensionerad tandsköterska som öppnat eget, nere i sin källare, och nu satt hon där med hilka på huvudet och hela rummet fyllt tandläkarutrustning och utövade fotvård.
Jojomensan, kan drömmen bero på att vi var på fotvård i veckan samt att Åke, en minut innan vi somnade, bad mig köpa en speciell tandkräm till honom om jag skulle på affären idag? Kan ligga något i det, vart pensionären eller hilkan kom ifrån, vet jag dessvärre inte 🙂
Vi ska byta assistansbolag vid månadsskiftet, så vi har skrivit på anställningsavtal etc. Nu dök det dock upp ett litet problem, dom sätter nämligen inte undan semesterersättningen, utan det får vi göra själv. Hm… och det vet jag att det kan bli problem.
Dom ville också veta vilken skattetabell som skulle användas så jag mejlade till skattekontoret, och lade till en fråga, om jag ville att dom skulle dra en tusenlapp extra, fanns det då inte ett annat alternativ i skattetabellen?
Fick till svar att det förmodligen bara var att be arbetsgivaren att betala in en tusenlapp extra varje månad vilket jag gjorde och se… problemet löst, nu får jag en sparad slant som utbetalas i Juni, och att spara dom pengarna en månad är ju ingen konst.
Igår invigde jag våran skrivare, och även fast den var installerad och klar, så tog det en halvtimme innan den gjort alla justeringar, knepig maskin det där. Det blinkade hela tiden: Ta inte ut papperet, det kan åka in och ut… justerar… ta inte ut papperet, det kan åka in och ut… justerar… osv.
Men till slut så, och nu har jag då skrivit ut reglerna på 44 sidor, som ska tas med på kursen i helgen, ett papper från rikspolisstyrelsen om utdrag ur brottregistret (skall lämnas till arbetsgivaren) samt ett annat papper… som jag inte ska säga vad det är, förrän på måndag, kanske.
Sedan testade jag att scanna ett papper, det blev rena arabiskan på det papper som sedan kom ut, men till slut så fixade jag även det. Men det här är ju vardagsmat för oss… att det går troll i våra ägodelar och där vi bor, och det, vart än vi bor i världen 🙂
Önskar er alla en fin torsdag!

Vår säng, har ett minne!

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Mamma visade en kudde som man ska sitta på, om man har problem med rygg och sitter mycket. Ja, såna har man ju hört talas om, inget konstigt med det. Men då det står att den är gjord av Memory- skumplast, så höjs mina ögonbryn.
Hm, om nu detta skulle vara något revolutionerande så skulle den komma ihåg sin ägare och återställa sitt utseende när ”ägaren” till kudden, satt sig på den. Men nejdå, inga såna nyheter inte, detta betyder istället att kudden antar sitt ursprungliga utseende då man suttit färdigt. Nämen så otroligt, och tänk, då har vi såna madrasser i sängen också, Memory madrasser, för även dom ser ut som oanvända då vi går i säng på kvällen, inga kroppsformade saker där inte, jojomensan.
Och apropå memory och att komma ihåg saker, så är jag rätt så duktig på siffror, inte människor, namn och stadsdelar, men just siffror. För 20 år sedan, satt jag och hade förmodligen jätte lite att göra, men jag lekte lite med siffror och plussade ihop telefonnummer och snacka om onödigt vetande men den där siffrorna sitter som stansade i hjärnan, 844554 och detta är ”gamla” telefonnummer som inte längre är i bruk, men lägger man ihop dom så blir det just den siffran *suck* snacka om att bränna fast något så oviktigt.
Och skulle någon plocka fram ”gamla” leksaker, från den tiden jag jobbade på leksaksgrossisten så skulle jag kunna tala om vilka priser dom hade, tveklöst, och det på allting som fanns. Idag stämmer dom priserna inte alls, så någon nytta av det, har jag inte heller… snacka om att jag är en onyttig människa 🙂
Absolut största glädjen eller nyttan jag har av sifferminnet är att jag kommer ihåg vad alla varor kostar då jag handlar, om jag kikar på hyllorna, och kan därför relativt lätt och snabbt checka av att kvittona stämmer då jag betalat och är på väg ut genom dörren, och där är det ibland pengar att tjäna, alltid något.
Näpp, nu ska jag strax iväg och jobba, ha en fin fredag!

RockStone

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Vad snopen jag blev då jag hörde en reklamsnutt igår kväll, om däck som har namnet RockStone, men du, hallå, vi heter ju som team, RockStoneRacing. Och däck är en väsentlig del i tävlandet. Då fick jag ju naturligtvis sätta mig ner och skriva ett litet mejl till Däckia och fråga om dom inte skulle kunna tänka sig att sponsra oss och vårt tävlande. Väntar med spänning på svar, men jag vet också att få en sponsor, är inte så tvärenkelt. Många företag har dessutom en avsatt slant som ska gå till reklam och då har dom kanske redan gjort sina val om vart dom pengarna ska gå.
 
Jag är hemma idag också, har fruktansvärt ont i halsen och jag var uppe inatt och trodde att jag skulle måsta koka mig en kopp te, kändes som en öken i halsen och det gjorde hur ont som helst att försöka svälja. Det kliar i halsen och upp mot öronen så man kan bli galen. Nå, jag överlever säkert detta, precis som allt annat.
 
Jag och Nicco fick oss ett skratt igår då vi satt vid middagsbordet. Åke var klar och gick i vanlig ordning ut på balkongen för att få i sig lite frisk luft…eller nä, han skulle ju röka, så var det. På sista tiden har han ofta fått sällskap därute, det är för det mesta Enya som vill ut och se vad han håller på med och det låter lika roligt varje gång han ska gå in. Han försöker nämligen med kommandot –Nu går vi in, nu går vi in…nu går vi in…NU GÅR VI IN!!!
 
Jag har ofta funderat, om det skulle råka gå förbi någon därnere och se Åke samt höra vad han säger, så skulle dom lätt kunna tro att han blivit stollig och försöker övertala sig själv om att det är dags att gå in. Katten ser dom ju förmodligen inte. Nu har vi hört den där ramsan så många gånger att vi kunde ta orden ur munnen på honom då han öppnade dörren, och det var det som blev lite roligt.
 
Nu ska jag ordna frukost, och eventuellt se på wife swap, som jag spelat in. Ha en fin dag!

Funderationer

Av , , 7 kommentarer 4

Undrar just om det är så här man ser ut då man känner sig hängig?

För inte kan det vara för att den är törstig, jag tror att den har gett upp, eller så vill den bara vara kaxig.
 
Jag undrar över en annan sak. Satt nämligen hos morsan för några månader sedan då hon talade om att dom bytt ytterdörren i höghuset, så nu öppnas den utåt.
 
Där vi bor går alla dörrar inåt, i trapphuset och jag tror mig ha hört att dom gör det av en anledning. Om det till exempel blir en vinter som det var nu och det lägger sig snö framför dörren, så finns det en viss risk att man inte kommer ut och det skulle ju innebära en smärre katastrof vid en brand eller dylikt.
 
Det skulle dessutom vara väldigt lätt, om man ville j-vlas, att bara lägga något bakom dörren, en sten eller kila fast något annat så det blev stopp. Har jag rätt eller har jag rätt?
 
Jag och Kerstin gick vår lilla sväng igår och sedan var jag in och tränade, fy för den lede, inte speciellt roligt i denna värme. Sedan bjöd Ingrid på kaffe ute på gården och vi satt väl en 9 stycken därute i solen.
 
Fick även ringa upp a-kassan, (himla ovanligt) jag får pengar idag, men bara hälften av vad jag ska ha. Dom hade nämligen makulerat vecka 18 för att sedan se att dom gjort ett fel, men nu har ju redan utbetalningsdagen passerat så jag får allt vackert vänta, en eller till och med kanske två veckor, på att få resterande pengar. Oj så gulliga dom är, jag tror nästan att man skulle ha köpt en blomma och skickat till dom.
 
Efter middagen åkte jag och Nicco på blomkiosken och köpte den största Hortensian jag någonsin har sett, fem stora, lila bollar satt det på den, och en silverkruka fick matcha blomman. Åkte vidare upp till Mariehem och firade mamma, och fick oss en tårtbit. En bra avslutning på dagen.
 
Idag ska jag ner på trygghetsrådet och prata med en handläggare om mina planer på framtiden. Jag har varit hos dom tidigare och dom är jättebra att ha att göra med. Dom kan erbjuda kurser och såna saker om man är intresserad. Ja, vi få se vart det barkar iväg. Hoppas ni får en bra bra!

Money money money…makes the world go round

Av , , Bli först att kommentera 5

Vi lånade som sagt, Brällas Ford Country Sedan, då vi åkte till Rödåsel igår:

Mats Alfredsson har också tagit en del foton från resan, dom kan ni hitta om ni följer den här länken:
 
Vi köpte två glasfat, jag gissar på att det ska föreställa askkoppar men man behöver ju inte använda dom till det. Dom kan bara ligga i hyllan till allmän beskådning. Svärmor jobbade på Handelsbanken i över 25 år så Åke har en del sedlar och småpengar från äldre dagar, som ni ser här, glasfaten ligger längst ner i vänstra hörnet.
 
Vi ska även ha handdukar med sedelmönster samt någon större plansch på någon gammal tia eller hundralapp. Även den där hunden, som designades av Stig Lindberg, om jag inte missminner mig. Den ska det finnas några stycken av, utspridda i svärfars hus, samt här hemma. Nog om detta.
 
Idag ska foten tejpas en sista gång, dom vill tydligen att den ska vara det då man kommer upp och ska göra sulorna, vilket jag ska göra på måndag. Sen, ska jag åka förbi på Ohlssons tyger där jag såg en matta som jag vill ha till bussen. Ni ska få se sedan hur den ser ut.
 
Jag ska även ringa till en firma söderut, som nyproducerar delar till äldre bilar. Theresé tipsade om dom eftersom det ser ut som att killen som hade en framskärm, inte hittar igen den och nu håller det på att brådska lite. Jag ska åtminstone höra hur fort dom kan få upp en skärm till Umeå, så jag vet vilken tid vi har på oss.
 
Efter det gissar jag att det lutar åt dammsugning och ”plocka bort lite grejer” innan fredagskvällen kommer smygande. Det är ju nästan så jag hoppas på regn och åska ikväll, det finns ju inget mysigare än det. Så länge det håller sig till kvällarna och nätterna, dagarna få gärna bjuda på sol och värme. Ni får ha en fin fredag, och kom ihåg, det ni inte gör idag, slipper ni göra om imorgon, flytta aldrig söder om Tegsbron, och om ni inte når upp till översta hyllan, så gör ni det säkert om ni tar två hopp.
 

Kraschen på Näckrosvägen

Av , , 9 kommentarer 8

Vi hade dragit över Camaron till verkstan där han hållit på att skruva med bilen, ni vet, dom där sista grejerna som ska göras innan besiktning och så där. Själv är jag i tv rummet, har precis slagit upp kvällens första rykande kaffekopp och slår mig ner i fåtöljen, då jag hör ett välbekant ljud utanför. Reser mig upp och hinner lagom se Åke i Camaron och hur han helt plötsligt åker iväg med ett j-kla ljud, jag trycker upp balkongdörren och hinner se honom fara iväg nerför Näckrosvägen och sedan kraschar han in i den första bilen som står där, Camaron rusar vidare och kraschar in i nästa bil.

Jag fattar absolut ingenting. Jag vet att jag säger högt till mig själv: VAD HÅLLER HAN PÅ MED; VAD GÖR HAN??? När han fått stopp på Camaron så står han fortfarande och gasar under en kort stund och min första tanke då är att han har fått en hjärtinfarkt och ligger avtuppad i bilen. Jag rusar in och slänger på mig jacka och skor och springer ner. Hinner runt hörnet på huset då Åke ringer, jag är på väg säger jag och vi lägger på.
 
En man står och pratar med Åke, han själv går runt och plockar bitar från bilarna som ligger utspridda på vägen en tjej står och pratar med polisen i mobilen och allt ser ut som ett smärre katastrof område. Polisen dyker så småningom upp och gå runt och förhör alla som står där. Allas historier överensstämmer så dom är nöjda med det. Vad som hände är följande.
 
Först och främst så kör han bilen hem från verkstan och det på grund av att vi missförstått varandra. Han trodde att jag hade ställt på bilen vilket jag inte trodde var nödvändigt förrän vi skulle besikta den. Jag var bergsäker på att vi skulle dra hem den till garaget då han skruvat klart. Nå, Shit happens, som ni vet, och ofta händer det dessutom just oss.
 
När han kör in på Näckrosvägen så ska han gasa lite lätt för att jag ska höra att han kommit hem, vilket jag gör. Då hakar gasen upp sig och bilen drar iväg, han bromsar allt han kan och framhjulen låser sig och därmed förlorar han även styrningen. Nu vet vi inte säkert när följande inträffade men någonstans på vägen ner till första bilen eller efter den första kraschen så går styrsnäckan sönder, vilket innebär att ratten bara snurrar runt utan att hjulen rör på sig. Åhhh, vad gör man eller vad säger man?
 
Jag vill ge en eloge till poliserna som var här, allt gick lugnt och städat till och en av dom som förhörde mig sa att det är ju ändå tur att det bara är materiella saker, det kunde ha varit betydligt värre. Och det är så sant. Han sa dessutom med glimten i ögat att han tyckte att Camaron såg j-kligt snygg ut men sa han, den såg förmodligen bättre ut innan kraschen. Han avslutade förhöret med att säga: ja, vad säger man…det är bara att gilla läget. Jag kunde inte låta bli att dra på smilbanden, jag hade sagt dom orden till tre personer just innan han sa dom.
 
* Jag är evigt tacksam att ingen människa stod i vägen
* Jag tackar någon däruppe för att Åke klarade sig helskinnad
* Jag är oerhört glad över att jag får igen pengar på skatten, dom lär behövas till kostnaderna för bilarna, vi var som sagt var inte försäkrade
* Och jag är också glad över att det inte var jag bakom ratten, ståendes i burnout gropen i Fällfors
* Samt tacka Brälla för hjälpen att dra bort Camaron till garaget
 
Och som sagt, vad vore livet utan händelser och upptäckter…ganska tråkigt, men säkerligen väldigt njutbart såna här gånger 🙂

Idrott i skolorna

Av , , 4 kommentarer 3

Som vanligt då jag hälsade på Annika så var det många diskussioner om vad som händer i världen, hon ville absolut att jag skulle ta upp detta med idrott inom skolorna, här på bloggen så jag gör väl som hon önskar då jag vet att detta är något som ligger henne varmt om hjärtat.

I väldigt många år så har man velat att barnen ska få så mycket motion som möjligt, nu finns det ju en hel del idrotts gymnasier och skolor som utövar idrott men…nu ska man certifiera skolor trots alla diskussioner och studier  som visar att barn rör på sig för lite och bara vissa ska få ha idrottsinriktning. Skolorna ska bland annat ha en inomhus fotbollsplan och hur många har råd med något sådant?
 
Om man diskuterar på detta sätt så undrar jag hur någon överhuvudtaget kunde bli världsbäst på en idrott, här i Sverige. Vad hade vi eller andra för förutsättningar för 20-30 år sedan? Vi fick väl vara glada om någon iddes skotta och spola ishockeybanan då det var väder för att åka skridskor, eller vara tacksam om någon klippte gräset så man kunde sparka lite boll. I skolan var det knappast tal om någon idrotts inriktning, alla skulle prova på allt som fanns.
Varför skulle man inte kunna utöva sport och idrott i skolorna idag, med dom medel som finns? Huvudsaken är väl att intresset är där och vi borde väl göra allt för att det ska upprätthållas och uppmuntra till utövandet trots minimala resurser.
Nu är inte jag helt insatt i detta utan jag skriver utifrån vad hon talade om, men visst är det galet och ibland (eller egentligen ganska ofta) så fattar man inte hur skolpolitiker resonerar, men jag är inte heller insatt i deras verksamhet så man kanske inte alls ska uttala sig. Jag fattar ju att pengar ska finnas till både det ena och det andra men man ska ju också kunna se till vad vissa saker kan göra för barn, framåt i tiden. Vad man kan vinna på att satsa pengar idag, och hur det kan se ut fem år framåt.
Idag ska jag nog satsa på en semla till kvällsfikat. Jag är egentligen inte speciellt förtjust i dom, men åtminstone en gång per år, tycker jag att man kan offra sig. Om jag hade tid och lust skulle jag kanske ha provat på hallon semlorna som jag vet att Theresé gjorde för att bjuda på, på hennes jobb, jag har glömt att fråga om dom föll alla i smaken, men det gjorde dom säkert, dom såg då goda ut. Näpp, det får bli vanliga semlor med mandelmassa, förhoppningsvis så finns det färdigbakade bullar så man bara behöver fylla dom, annars vet i sjutton vad jag gör, tycker inte att dom köpta är goda, dom blir torr så fort, och inte ids jag baka dom heller, är så svårt att bara få tre stycken. Jag får se vad Hp:s har att erbjuda.
Ni få ha en bra dag och kom ihåg, efter regn kommer sol, efter kyla kommer värme, efter fettisdag är det ett år kvar innan nästa semmeldag.
 
 

Jag gjorde en fuling

Av , , 2 kommentarer 3

Hade ju tid på arbetsförmedlingen klockan tio idag, när jag kom ner på stan så hamnade jag och en annan bil bakom väghyveln och några traktorer. Bilen framför mig byter då fil för att passera traktorerna men svänger sedan tillbaka så den hamnar bakom hyvlen, likadant gör jag för jag ska  ju svänga upp på ÖK efter trafiklysena, men då stannar hyveln helt plöstligt av, jag står då mitt för den lilla avfarten ner till västra kyrkogatan, tänker i en sekund och tvär svänger ner dit, jag trodde att jag var sk-t smart, men då står det en traktor därnere som har skottat ihop en stor snöhög och lagt den precis mitt på vägen.

Vad göra? Jo jag tar cykelbanan, jag hade inte tid att stå där och vänta på att han skulle få bort högen. Men det gick bra.

Kommer upp på Åhlen´s takets parkering, stoppar i pengar i automaten och väntar på en biljett som inte kommer. Jag hade verkligen inte tid med detta, tänker tvärt om jag ska hinna ringa numret som står på automaten eller om jag ska prova en gång till. Jag testar och då funkar den, men mina andra pengar har automaten käkat upp så dom får jag väl se mig om efter, uppe bland stjärnorna.

Jag kommer till arbetsförmedlingen med tre minuter tillgodo. Japp, I did it, varken väghyvlar, traktorer, snöhögar elle biljettautomater kunde stoppa mig. HA!!!

Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten