Etikett: telefon

Detta är er kapten som talar!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 oktober 2019 kl 10:04, Bli först att kommentera

Letade efter ett datum, i min blogg och föll över dessa rader, minns ju till och med ringsignalen, haha…saknar den 😀

Detta var då skriver i juni 2009, men hade hänt några år, dessförinnan, och nu citerar jag:

”Precis lika (nja med lätt överdrift), skrämmande låter min mobiltelefon då den ringer. Det låter inte bara högt utan det är dessutom en flygkapten som pratar. Det är inte bara jag som rycker till då den ringer, även människor i närheten.

Jag jobbade ute vid ryska huset tidigare, villan som ligger ute vid flyget, och jag hade lagt ifrån mig mobilen på mitt skrivbord för att gå ut och röka. Min chef satt på sitt kontor. Det går en stund sedan öppnas dörren och där står chefen med min talande mobil mellan fingrarna och han ser helt förskräckt ut. Sen sa han att han suttit där i godan ro och helt plötsligt börjar det prata inne på mitt rum med en hög röst, han hade flyttat sin stol och lutat sig framåt för att se vad stackarn det var som pratade men han såg inte till någon. Jag kunde riktigt se hur han såg ut.

Apropå telefonerna. Det kom in 2 kunder på samma kontor och ville boka in en tid med chefen, som inte var där just då. Jag ringde hem till honom och hans fru svarade. Ja hon skulle springa upp och hämta honom, jag sitter kvar i luren och plötsligt börjar det flåsa och böka i luren, jag rynkar ihop ögonbrynen och fattar ingenting, jag hör springande steg och till sist säger hans fru – hördes det konstigt? Ja sa jag.

Ja det var hunden som tagit den bärbara telefonen och sprungit iväg med den. Inte underligt att det lät konstigt i luren.” Slutcitat

Detta kollage kom upp som 2 års minne idag och det passar väl bra, på tal om telefoner <3

Lite roligt var det dessutom att jag precis, innan jag åkte hem från jobbet igår, hade pratat om just ryska villan, och den var omnämnd här 😀

Ramlade över följande då jag nu skulle se om jag kunde hitta den där kaptenen, haha, ojoj!

The Best and Worst Airline Captain Announcements Ever

A plane was taking off from New York Airport. After it reached a cruising altitude, the captain made an announcement over the intercom, “Ladies and gentlemen, this is your captain speaking. Welcome to Flight Number 123, non-stop from New York to Los Angeles. The weather ahead is good and, therefore, we should have smooth and uneventful flight. Now sit back and relax – OH, MY GOD!”

Silence followed and after a few minutes, the captain came back on the intercom and said, “Ladies and Gentlemen I am so sorry if I scared you earlier; but, while I was talking, the flight attendant brought me a cup of coffee and spilled the hot coffee in my lap.

You should see the front of my pants!” A passenger in Economy said, That’s nothing. He should see the back of mine!”

Idag ska jag ta med mamma på fredags handling, sen ska jag själv kolla in öl hyllan hos Bo-Lage, passa på att hämta ut mina nya glasögon, städa lite och förbereda för en mindre middagsbjudning imorgon. Älgskav hade jag tänkt mig, men har inte klurat ut vad jag ska ha till den…pressad potatis, eller, i pitabröd, eller med, njae, ska klura på den.

Hoppas på en bra dag för er alla! Kolla in det högra trädet, annorlunda lutning, för många hundar som sparkat på det, eller vad ska vi tro? 😀

Skrattade så jag började må illa…for real!

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 september 2019 kl 10:30, Bli först att kommentera

Long time ago, vi bodde på Näckrosvägen, jag gissar att Nicco var runt 8-9 år…ish. Och följande utspelade sig:

”Hon skulle gå över till en kompis och tänkte ringa till mig och säga det. Hon plockar upp luren i sitt rum, inte mobil, det har hon inte, utan luren till den fasta telefonin, och ringer, då sätter min mobil igång att ringa ute i hallen. Nicco lägger på, för att skynda sig att svara i mobilen, men hinner ju förstås inte dit.

Hon går tillbaka och upprepar samma sak, ringer till mig, mobilen sätter igång, hon springer för att svara och svär tyst över att människan som tydligen försöker ringa mig, lägger på, så fort hon rundar hörnet. Nå, då kommer hon på, att det är hon som ringer…ju :O

Så då, för att meddela mig om att hon är borta, skriver hon en lapp som hon sätter på utsidan dörren: Jag är hos XXX och dörren är olåst!”

Japp, Nicco kunde, hon med 😀

I detta nu är hon Georgo och två kompisar på tatueringsmässa i Skellefteå, drack förmodligen nån öl igår och skickade en bild på en tatuering hon gjort:

Nå, den var ju inte så farlig, det är 3 samiska gudinnor. Fast jag höjde ett varningens finger, att dricka öl och vara på ett sånt ställe, kan, om man ha otur, sluta med nåt mycket större…på fel plats, hahaa…

Apropå finger. så såg jag detta klipp igår, vilken förvirring 😀

Vi slutade gårdags kvällen med att sitta och titta på roliga klipp från ”just to laugh”, och jag skrattade faktiskt från början till slut och så mycket att jag nästan började må illa…då är det…illa 😀 Om ni vill kan ni se vad vi såg, här:

Ikväll blir det utgång med musik, så najs. Funderade nu på vårt disträa släkte och måste komma ihåg att skicka taxin till typ, Ullas, för hit lär dom inte komma sig 😀

Ha en fin dag, allihop!

5-7-0-5, But there’s no reply!

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 augusti 2019 kl 17:47, Bli först att kommentera

250 minuter, lite drygt, eller 4 timmar och 15 minuter, är den tid jag spenderat i telefonen idag:

Till detta kommer sedan 2 samtal med Åke och 1 med min mamma, så lägg till en kvart på det jag skrev först…ojoj.

Fast under den tiden i luren har jag gett bort ett soffbord som är upphämtat, vattnat blommorna och tagit bort fula blad på dom samma, rensat mattor på hundhår, slagit igång torktumlare och hängt upp tvätt. Knipsat av en blomma däruppe och satt i vas härnere för att den ska rota sig, käkat lunch och druckit en hel termos kaffe. Jojo! 😀

Efter samtal tog jag en tur till Bo-Lage, sen fortsatte jag till Blomsterlandet och införskaffade planteringsjord till Aroniabusken, jag införskaffade på Smultronstället igår, och den är nu planterad:

Och sedan blev det middagsgöra och där är anledningen till mitt något sena, inlägg idag 😀

Nu ska jag fram med snabeldragaren, om en stund kommer en tjej och ska provsitta fåtöljen jag lagt ut på annons och efter det, gör jag helg, på riktigt.

Ha en fin fredag, allihop!

Ja eller nej, det är frågan?

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 augusti 2019 kl 08:30, Bli först att kommentera

Ofta då man ringer myndigheter eller andra såna där specifika ställen, som försäkringsbolag eller mobiloperatörer, så får man i luren veta att man kanske blir uppringd efter samtalet för att ge betyg om hur man upplevde servicen.

Nu undrar jag hur det fungerar, egentligen. Det borde ju rimligtvis vara en slumpgenerator som väljer ut vilka som blir uppringda. Och om så är fallet, så vill jag att dom även delar ut ett pris, till alla som blir det…så där, för att man blev utvald, och för att man vill ha nåt för besväret.

Varför jag propsar på det är för att jag ALLTID blir uppringd, förutom dom få gångerna då jag är lätt sarkastisk, eller smått irriterad, då är det tyst i luren.

Därav min undran…hur kan det komma sig att jag blir uppringd då jag är vänlig, tacksam, lågmäld, ja, ni fattar. Men inte då jag är förbajad, hm, konstigt. Ett svar skulle ju kunna vara att dom, faktiskt väljer, vilka som blir uppringda.

Aha, mhum, nej den där lät inte så pigg och glad, snarare småilsk, nopp, där trycker vi på den röda knappen!

Åh, där fick vi ett tack ska du ha, oj vad bra, det blir grön knapp på den!

Detta hände mig igår. Jag har som sagt var, varit sjukskriven i 3 månader, givetvis gjorde jag en anmälan till AFA, sen har jag inte hört en bokstav därifrån.
Jag har loggat in på mitt konto och 75% av gångerna har det stått att informationen inte går att nå, just nu, och dom andra 25% så har jag kunnat läsa att dom fått in dokument i början av juni, men sen, som sagt…nada!

Då ringde jag dit igår och lät säkert sarkastisk, även om det inte var min mening. Men jag undrade vart det hade hängt sig. Dom säger då, att dom inte fått in uppgifter från min arbetsgivare, och att dom försökt ringa. Och jag tycker det är jättekonstigt, men ok, säger jag, det har ju varit semester för allihop.

Jag blev inte utvald att få bli uppringd, hm?

Min arbetsgivare har inte fått samtal från dom, får jag veta, men hon ringer upp dom, får 2 frågor, besvarade på 10 sekunder, idag fick jag mejl om utbetalning…tjopp tjopp. Så visst fasen mal dom där papperskvarnarna långsamt,och ibland snabbt som en trimmad makuleringsmaskin.

Ha en fin dag, allihop!

Får en tacka eller var det lamm?

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 maj 2019 kl 10:29, Bli först att kommentera

Oj så retfullt det är då man inte får veta på ett ungefär, när man ska bli uppringd från sjukvården. Har ju en väldigt dålig erfarenhet av det, sen tidigare. Ni vet, det där hålet i magen, som blev, av för sena insatser.

Den läkaren då, ringde mig fredagskväll klockan 19, och beklagade att jag inte kunde komma på grund av den sena timmen utan jag fick komma på måndag istället. Med facit i hand, så hade jag fått komma på fredagen så hade jag inte behövt riskera mitt liv, men men, shit happens, det gick ju bra ändå, till slut 😀

Nå, nu, den här gången, handlade det om min eventuella framtid, jobba eller inte jobba. Och jag satt snällt hemma och väntade, och väntade och väntade. Till slut ringer han och då hade jag nog hunnit räkna ut att dom aldrig ringer på morgonen, eftersom dom då har andra samtal och sedan patienter irl.

Jag blir fortsatt sjukskriven till den 14/6 och den dagen har jag, hör och häpna, tid på handkirurgen. Mjo, jag försökte ringa dit, men den gubben gick inte, telefontiderna är slut jaha, ringer nästa dag, strax efter 8, våra telefontider är… jo jag vet, dom började för 20 minuter sedan så…

Nä, det var bara att ge upp och skriva dit istället. Jag frågar vart jag ligger i remiss högen. Får svar på fem minuter, det är 3 månaders väntetid. Jag sliter mitt hår, fattar inte hur man prioriterar. Jag skriver igen och säger att det jag eventuellt ska göra, kan inte ta mer än 10 minuter och jag fattar att det är fler än jag som vill komma dit, men jag har också ett jobb, och är det inte bättre att få ut mig i jobb igen, än att jag ska behöva gå hemma flera månader. Avslutar med att jag kan komma när som, vid återbud eller för all del, kläm in mig mellan två besök.

Får svar efter drygt en timme, och se, nu fick jag en tid. Blev så glad att jag hade tänkt svara och visa min tacksamhet men jag lägger band på mig själv, tror inte att det är det man ska använda mina vårdkontakter till, så jag får väl tacka här istället. Tack och tack, tummen upp! Ouch, tummen ja, den ska vi inte röra mer än nödvändigt. 😀

Och apropå tack eller tacka, så kommer vi in på får och kanske lamm. Såg det här klippet och det var väl kul, en som tror att hon är en hund 😀

Och nu då, apropå kul, här får ni lite mer roliga saker att se på:

Önskar er alla en fin lördag!

Tummen sitter kvar jusepass!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 maj 2019 kl 12:36, 2 kommentarer

Hade frukostbesök idag…

Blogg Helena var här och tjopp tjopp så hade nästan 3½ timme passerat 😀

Vi är verkligen kaffevänner/fika friends, och pratar ytterst sällan med varandra på telefon. Ibland blir det nåt mejl, men den mesta tiden vi pratar och då menar jag pratar, det är in real life.

Och det roliga är, att vi inte riktigt har koll ändå…sa jag det förra gången…visst har jag bloggat om det…jo men det läste jag…men…ja och så där kan det låta, men vi reder ändå snabbt ut vart vi är och vad som varit, och det är ju huvudsaken 😀

Nu är det lunch dags för min del och sedan en till promenad med hunden, ute temperaturen är i detta nu, 4,4 grader och det blir kanske en tjocktröja under jackan, och ett par vantar på det. Konstigt med försommar väder i april och aprilväder i maj, eller vad säger ni?

Ska sedan till arbetsterapeuten, jojo, nu håller min tumme på säga upp sig, och armbågen med. Ska bli roligt att höra om det blir att kapa av armen jämns med armhålan eller om det bara blir nåt typ av stödskena, eller inget alls. Jag kanske får leva med konstant smärta och att vakna 1 gång i timmen i tron att armen gått av, eller att tummen inte sitter där längre, fast i själva verket har den låst sig…knäppt!

Jaja, vad gör det om hundra år!

Önskar er alla en trevlig torsdag, och avslutar med ett litet tips!

Jag blev som tvärarg!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 juli 2018 kl 08:51, Bli först att kommentera

Jag åkte ut på ärenden igår, strax innan middagen, trodde att allt var löst, det skulle inte vara några bekymmer, överhuvudtaget, men ack vad jag bedrog mig. Åkte på Avion, uppdrag nummer ett, fixa en sak, som ingår i mitt uppdrag som god man.

Det funkade inte, och jag blev så tvärarg, så min nästa sak jag skulle göra, funkade inte alls. Jag drog iväg till Kvantum istället för att köpa mat. Gissa vad, jag kom hem med toapapper och risifrutti, kunde inte koncentrera mig så jag kom egentligen hem, med oförättat ärende.

Och då är jag nu så att jag vill lösa problem, med en gång, jag vill inte vänta, för då kan jag inte låta bli att fortsätta grubbla. Det största problemet på en söndag, är då att hitta nån som faktiskt jobbar.

Det blev telefonsamtal, meddelande till företaget på FB, mera telefon, logga in och ut på sidor, beställa tjänster, prata mera, jag var så arg att jag höll på explodera, då jag slutligen sa att jag ville ha ett namn, på den jag skulle hålla skyldig för detta. Vi åker härifrån,nu i veckan, jag tänker INTE, stanna kvar flera dagar för att nån annan gjort fel, aldrig i livet.

Då löste det sig! Det kommer att fungera på onsdag, enligt killen, så då kunde jag äntligen släppa detta. Om än det är så onödigt, visst kan folk göra fel, det gör vi nog alla, lite till mans. Men då det drabbar förste och andre man, då tycker jag att den skyldige får lägga ner lite på att lösa saken, och i det här fallet gick det ju, till slut.

Nu till en gåta eller mysterium. Innan Fällfors skulle jag in i i garderoben vi har i vår hall. Och vad hittar jag på golvet, nedanför?

Ett kokt ägg!!! Men hur??? Och vart kommer det ifrån? Inte ens Nicco hade en förklaring… Kul då det händer saker vi kan klura på, eller hur 😀

Theresé och Sally kommer hit på onsdag, stannar nån dag innan vidare färd upp till stugan. Nu längtar även jag dit upp, tänk att man faktiskt kan ta en stol och bara gå 5 steg så kan man sätta sig nere i sjön, om man behagar 😀

Det gjorde jag för några år sedan, då det var så otroligt varmt, jag satt i stolen och Sally låg på en badmadrass som jag kämpade och höll fast, så hon inte skulle flyta iväg. Gissar att om denna värme fortsätter, så kommer vi nog att tillbringa en del tid i vattnet.

Det värsta är att vårt hus, inte håller ute nån värme, det är hemskt, härinne. Igår var det 30 ute och 29,6 inne, jojo. Katten ligger vid vattenskålen, fast hon är ju lite som hon vart. Hon har ju alla möjligheter i världen att vara nere i källaren och där är det betydligt behagligare temperatur, men hon vill inte:

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Vågade vägra men det sket sig…

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 maj 2018 kl 08:37, Bli först att kommentera

Halva månaden tjådd, och det känns absolut som om förväntningar byggs upp, sakta men säkert. Ni vet…utekvällar, med ljus himmel och skön luft. Planerade och oplanderade små resor, kanske nån tävling, nån annan bilträff, ja, i stort sätt, uteliv. Och förhoppningsvis mygglösa sådana, men det var väl att önska för mycket.

En annan önskan jag haft, var att ”våga vägra skaffa swish”. Jag ville inte ha det, det må vara busenkelt, smart, behändigt, men jag ville inte, punkt slut.

Här finns den bilden

Nu råkade jag då beställa en ynka tröja från Amerika, billigt, fraktfritt och smärtfritt (trodde jag då).

Beställd från https://www.modlily.com

Jag har fått ett försändelsenummer från Amerika, mejl har kommit att det är skickat, och sedan att det var framme i Sverige.

Igår kom det ett sms från vårt kära Postnord, dom ville ha 89:- för moms och hanteringskostnader. Jaja, tänkte jag, det må det ju vara värt, tröjan blev inte speciellt dyr för det, så jag sätter mig med en gång och ska betala denna summa. Men där blev det stopp!

Man kan betala med kort, fast, då vill dom ha försändelsenumret och gissa vad, det numret jag har, det duger inte. Dom har även tagit ett kort på mitt paket, och där finns exakt samma nummer som jag har, inget annat, så hur gör man då?

Jag letar på deras hemsida, man kan ringa, jag testar, låååång kö, så jag skiter i det. Leta bland våra frågor och svar, glöm det, denna fråga finns inte med. Mejla dom, jag börjar, men läser sedan att det kan ta flera dagar innan dom läser det, på grund av hög belastning, så jag skiter i det med. Chatta live, jag provar, datorn står bara och arbetar, det händer ingenting, och vid det här laget är jag så förbannad, att jag ska ödsla tid på den här skiten. Dom kräver ett nummer som inte finns.

Nu återstår ett betalningssätt och det är swish. Och jag ger vika, sitter ytterligare en halvtimme vid dator och mobil, då det ska skaffas mobilt bankid samt loggas in och ut överallt…jag kokar nästan över. Blir förbannad över att man nästan tvingas att ha sånt man tackat nej till. Och med facit i hand, nej, hade jag vetat detta hade jag struntat fullständigt i tröjan, faktiskt. Och då hade jag än idag, varit swishlös .Men det är jag inte och det kan jag ”tacka” Postnord för.

Bild lånad HÄR

Nåja, nog om detta, nu går jag vidare som om inget hade hänt. Jag kan ju för all del fortfarande säga att jag inte har swish, bara för att 😀

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Njae, han platsar inte som det!

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 december 2017 kl 10:21, Bli först att kommentera

Jodå, jag gjorde som jag skrev igår, att jag skulle göra, allt i min egen takt och i den ordning jag själv ville. Jag åkte ner på stan en sväng, gjorde ett julklappsinköp, eller två:

For vidare upp till Tráhppie på Gammlia och där hittade jag en klapp till mamma, fast mitt egentliga ärende var att köpa en ny reflex, en sån jag fick av Theresé ifjol, till jul. Den jag hade, har nämligen gått upp i rök.

Efter det hem och ut med Winstone, stoppa in en macka i ugnen, det blev en sen lunch, typ 14.30, jojo, så kan det gå om man gör saker i snigelfart 😀

Medan jag åt den så pratade jag med Ulla i telefon, vi surrade bort en stund och gav varandra idéer om både det ena och det andra, kul! 😀

Till middag bjöd jag på älgskav från frigående norrländsk älg, kryddad med det bästa, serverat med potatis, kokat i färsk kranvatten från dom västerbottniska vidderna samt hemkokt vinbärsgelé med bär från våra egna buskar och sockret från vår Ica handlare, tvärs över vägen. Supergod fredags middag, värdig ett kungapar 😀

Åke försökte sig på att låta som en mat gourmet och frågade om det kändes bra i munhålan…njae, både jag och Nicco dömde ut hans chanser att bli något inom den genren, annars brukar man väl snacka om smaker som gifter sig och som rullar i munnen, aromer, sötma och kryddiga smaker, typ.

Jag förstår inte vad Winstone ville då han kom in i tv rummet där vid nio snåret, kan han ha menat att han ville hoppa i hundbädden, eller?

Sen snodde Eloise nattmössan och deklarerade kontoret stängt för kvällen, fast det var bara för att vi skulle tro det, hon höll igång nån timme till eller två, innan hon kvällade på riktigt.

Jag undrar om jag ska trava bort till julmarknaden på Forslunda idag, dom har öppet mellan 11-16, hm, ska fundera på den, jag har aldrig varit dit på nån marknad förut. Bara testat Gammlia och det var nästan lite för mycket folk den gången så jag har aldrig gått dit igen. Nå, som sagt, vi får se vad jag gör.

Önskar er alla en fin lördag!

Gräv en grop!

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 december 2017 kl 09:32, 2 kommentarer

Ibland blir det inte som man planerat, och mitt skryt om att göra Lucia choklad igår, gick i stöpet. Inte för att något hände, men jag blev bara lat, och sedan var det försent 😀

Vissa omständigheter gjorde också att det inte blev nåt firande hos ”gammbossen” heller, inte på den tid vi sagt, däremot efter mitt arbetspass, så det blev kvälls tårta, jojomensan. Hon har en jättefin lägenhet och jag sa till henne, att det syntes på lång väg att hon satt ribban för övriga boende, då hon har en liten kristallkrona, hängandes på balkongen…ja, och en annnan i sovrummet, ska det vara så ska det vara. Fin lampa i köket med:

Det var flera som var hos Annika och firade henne och det pratades, bland annat om träd, där fanns en trädkramare och en som var lagd åt andra hållet, ja inte trädhatare kanske, men som kanske inte gillade alla träd på, eller i jorden 😀

Jag påmindes återigen om träden på förskolan Klumpen, där Nicco gick. Och det fanns ju som en lämplig kulle att åka skrana från. tyvärr, rätt ner mot en del träd. Runt trädstammarna lindade ”fröknarna” skranor för att dämpa smällarna då barnen kom in på fel väg och landade mot träden.

Det blev önskvärt att få kapa ner, åtminstone ett eller två av träden, som verkligen var i åkriktningen. Det skrevs eller ringdes till Kommunen, med förhoppning om att det var nåt som kunde göras. Svaret dom fick från Umeå Kommun, var egentligen inte ett svar, utan en fråga: Vet ni hur lång tid det tar för ett träd att växa upp?

Jag kommer inte ihåg riktigt, vem som gjorde vad, men jag tror att jag skrev/mejlade till kommunen och ställde en annan fråga, om dom visste hur snabbt ett barn skulle kunna bryta ett ben eller arm, om dom krockade med trädet. Men den frågan fick förbli, obesvarad…hm, dom kanske tyckte att den lät sarkastisk.

Tipset dom fick från kommunen, som åtgärd, var att gräva en grop framför träden, så skulle dom inte kunna åka in i dom, alternativt, förbjuda barnen att åka skrana…oj, vad smart, varför hade ingen annan tänkt på det…*suck* Vad jag vet så fick dom fortsätta försöka linda saker runt stammarna för att undvika större olyckor. Ännu större *suck*

Tina ringde igår, då jag höll på göra mig klar för prommis med Winstone. Vad gör du, frågar hon, jo jag står och försöker sätta på mascaran, svarade jag och vi fortsatte prata, medan jag gjorde mina ögon, jag vandrade runt, vi pratade mer och sen kunde jag banne mig inte, hitta mascaran, borsten höll jag i, men vart tusan hade jag ställt själva kletet??? Jag letade, och jag lyfte på saker, jag kollade på golvet, jag var så säker på att jag faktiskt ställde ifrån mig den i badrummet…och ja, jag hade rätt, till slut återfanns den, här. Uppe på uttaget, bredvid badrumsspegeln.

Varför gör man så där, ställer saker där man aldrig annars brukar göra det, bara för att man är distraherad av annat??? Så ologiskt och osmart, men jag vet, for a fact, att jag inte är ensam om detta fenomen 😀

Ikväll ska jag på glöggafton, på arbetstid, hur många får göra det 😀 Ska bli trevligt, kul med variationer och sen gör jag helg…igen. Önskar er alla en trevlig torsdag!

Etikett: telefon

Detta är er kapten som talar!!!

Skrattade så jag började må illa…for real!

5-7-0-5, But there’s no reply!

Ja eller nej, det är frågan?

Får en tacka eller var det lamm?

Tummen sitter kvar jusepass!!!

Jag blev som tvärarg!!!

Vågade vägra men det sket sig…

Njae, han platsar inte som det!

Gräv en grop!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten