Etikett: telefon

Upp på hästryggen igen!!!

Av , , Bli först att kommentera 11

5 år…det har gått fort, känns det som. Fast då man tänker tillbaka, på tiden strax före och efter, pappas olycka som ledde till hans död, så kändes det då…som om dagarna masade sig fram. Det var väldigt stökigt, många frågetecken, hur skulle man göra, vad gjorde man, och varför…

Men i efterhand måste jag ändå säga att det man brukar säga, ni vet, tiden som läker alla sår, det stämmer. Han är borta, och han är fortfarande saknad, men livet är uthärdligt, man går vidare, oavsett och man får acceptera att det är som det är.

22730481_10155743235746585_307429086212816224_nSen är väl människan förunderlig, man har en tendens att förtränga eller ”glömma” bort, lägga åt sidan, sånt som känns tungt, som gör ont, eller bara är smärtsamt. Och det är väl tur, att det funkar så. Annars skulle man väl aldrig ge sig ut på nya äventyr, ni vet…upp på hästryggen igen!!!

Precis som med våra tallar…man glömmer bort, varje år, hur j-vla mycket barr dom innehåller, och hur tungt det är att kratta upp dom, Men då det är gjort, så är det gjort, och sedan glömmer man bort det, tills man står där, nästa år igen 😀

22555147_10155743153481585_6988268530934883353_nHade ett lunch förslag till Nicco härom dagen…en höstsallad, lite barr, några kottar, ja ni fattar, sånt man kan hitta härute, förstå vad gott! Och framför, billigt!!! 😀

Jag har tillbringat morgonen i telefon, är inte riktigt klar än, sjukvård, tider som ska ändras och dubbelcheckas, jag väntar på bord och stolar, som DHL ska köra ut, men med tanke på vår roliga adress, så kände jag mig nödbedd att ringa och förvarna. Som ni vet, så heter vår brevlåda och adress, nåt helt annat än vad den egentligen skulle heta.

Infart från Timotejvägen och inte Blomstervägen 43 som brevlådan heter, fast den står inte på Blomstervägen, och 49 är siffran på huset…fruktansvärt förvirrande. Dessutom funkar det INTE att slå in Timotejvägen 49  på nån GPS, den adressen finns ju inte…fast vi bor där, hahaa… Nä, Ettan hade varit lättast, faktiskt!

21768081_10155675224416585_1034651519683049996_n 22042371_10155670392926585_8938670085644766550_oJaja, jag får väl se om dom dyker upp, eller dyker in, innan 11 ska det då vara levererat, hoppas jag.

Lite snö föll igår, men den var väldigt tillfällig. Gick ut med Winstone jätte tidigt i morse, bara för att kunna sitta hemma och vakta på leveransen. Kul att se att här, var det bara en blötfläck kvar av nedfallet, men hundra meter bort låg frosten kvar på grusstigen och det var lätt halkigt. Detta borde innebära att där vi bor, på Ettan, har vi lite varmare än övriga Västerslätt…men så trevligt 😀

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Intensivt en stund där…

Av , , 2 kommentarer 10

Det blev lite intensivt där, ett tag igår. Jag fotade Amazonen och sen gick vi in och la upp en annons på Blocket, om säljes:

21543906_10155625957281585_7595138586004221843_oÅke går ut på gården och jag börjar fixa lite inför kvällen. Plötsligt försvinner strömmen, i hela huset. Jag tänker att det är Åke som kör nån maskin som utlöst huvudsäkringen men nej…uppenbarligen ett större fel än så, då Rödäng och delar av Västerslätt är strömlöst.

I den vevan börjar folk ringa på annonsen, en bil kör in på gården med 2 killar i, Åke kommer in och säger att bilen är såld, mobilen ringer stup i ett och smsen haglar in. Ta bort annonsen!!! Ja, skitenkelt då man inte har nån uppkoppling!

Strömmen kommer tillbaka under 10 minuter, vår hemtelefon ringer, jisses! Sen försvinner den lika snabbt, precis då jag fått igång datorn. Efter 2 timmar kommer jag äntligen ut på nätet och kan radera annonsen och svara alla dom som mejlat…galet, ja uppenbarligen var det då ett lättsålt fordon 😀 En av dom som mejlade skrev: Fin Amazon, är Camaron till salu…haha, jag svarade: Hej! Åkes fru här, det är min bil och nej, den är inte till salu 😀

Sen var det lite små spännande då jag skulle bjuda på ugnsrostad salami, och ugnsbakade nachochips, och smörstekt formfranska kryddad med ranchdipmix…dom grejerna var jag som tvungen att använda både en ugn och en platta på spisen. Nå, strömmen kom tillbaka med en timme tillgodo…puh!

21427324_10155627064366585_8028149955619262256_oOch vid sju snåret kom gänget traskande. Jag/vi fick en cyklamen av Ingegerd och Jan A, kul att jag stått och kikat på just den färgen, då jag och Nicco var på plantagen, jag tyckte dom var så fina.

21430454_10155628183746585_6199210775668322177_nOch av Kerstin och Jan B, en flarra champagne, samma märke vi drack till midsommar, Kerstin tyckte att vi kunde ta den till Nyår:

21457981_10155628187311585_6246791686411045509_oNu fick dom smaka på rabarberchampagnen/vinet, och den fick godkänt, dock tyckte Jan A att det smakade lätt av jäst…mm, kan nog vara så. Jan B, sa att det där vinet en varm sommarkväll, det hade varit grejer, så ja, det tror jag med. Nästa sväng ska jag dock använda röda stjälkar, och ställa dunken lite varmare, det kan nog sätta lite mer fart på jäsningen.

En trevlig kväll…ja, jag vet då än inte om vi nån gång haft nån otrevlig kväll med gammgrannarna…näpp, det har vi inte 😀 Mycket surr, om ditten och datten, hur det såg ut förr, vilket hus som stod vart, vad den bilhandlaren hette och vad dennes granne pysslade med, jamen radiohandlar Jonsson, ni vet, som var gift med syrran till bagar Berta…typ! 😀

Önskar er alla en bra söndag…och kom ihåg vi är inte gjorda av socker och det är väl en jäkla tur, med tanke på vädret!
21427474_10155628195411585_415408689575956664_o

Frivilligt eller ofrivilligt…

Av , , Bli först att kommentera 15

Dom visade nu på morgonen, en dokumentär om ABBA, och det hjälps ju inte. Dom kan spela, snudd på, vilken låt som helst, och man kan den utantill…åtminstone i huvudet 😀

Man stod och showade med en låtsas mick och hade satt på sig den där röda fällen, som alla moppeåkare hade på 80 talet…jisses! Vilka avtryck dom satt…

Ja ni som läser min blogg och har gjort det en längre tid, vet ju att det var såpass att jag och min bästis Annica, trodde att det var ABBA som startade upp ABBAs konserver, typ tonfisk eller inlagd sill. Och det bar sig inte bättre än att jag blev jätte sugen på att prata med antingen Agneta eller Anne-Frid så jag tog sonika telefonen och ringde det nummer som stod på en ABBA burk.

inlagd_1HÄR finns den bilden

Jag undrar om killen som svarade, än idag, kommer ihåg det telefonsamtalet. Jag frågade om Agneta var där…öhh…han lät frågande, så då ville jag veta om kanske Anne-Frid var i faggorna…lika tyst i luren som innan. Han kanske letade febrilt i minnet om dom hade nån där, på kontoret, som hette så 😀

abbaGirls_2511399bHär hittade jag bilden

Vi, jag och Winstone, gick längst Tvärån igår och där bland allt oklippt gräs och blomhav, fanns den här träbänken.

20882818_10155566833146585_2791506477990503283_nKnäppte ett kort på Winstone som vilar lite:

20934717_10155564192616585_8873739275840290434_oNicco trodde inte att han hoppat upp frivilligt…meh, han ser väl cool ut…eller…

20881874_10155566824596585_5690478511639459607_nHoppas på en fin lördag för er alla!

20900744_10155566833856585_1711734080270026575_o

Då blir det röksignaler!

Av , , 6 kommentarer 12

Nu har min mobil fått spatt ordentligt. Kontakterna försvinner var och varannan timme, den enda som finns kvar är 1 favorit…som jag ringt 1 gång. Sen kommer dom plötsligt tillbaka, lite random. Ibland en och en, ibland har dom dubblerats och nu, finns det 3 av varje kontakt.

Samtal bryts, folk ringer upp igen men det blir ingen ringsignal, när man äntligen får tag i varandra igen, så har min mobil bara sagt att jag inte är anträffbar, nä, tror f-n det, den verkar ju bestämma över mitt liv numer så…

Nå, då tog jag och Nicco Jeepen, och brände iväg till Elgiganten Phonehouse, på Avion, och beställde en ny, den får jag på tisdag, och jädrar om även den, är ett måndags exemplar, då ger jag upp. Då får det bli röksignaler, hädanefter!

Jag hann få ett sms och ett samtal från vår bonus son, som var på väg hem till oss, så vi gasade på lite (Nicco gasade, jag följde med), kommer Skolgatan ner mot Västerslätt och plötsligt, uppenbarar sig ett stort hål, mitt i vägen. Hon får väja för att inte köra ner i det.

När vi kommer hem, sätter hon igång att ringa Umeå kommun, i tron om att dom ska svara och kunna koppla henne till rätt ställe, den där gropen måste ju markeras. Dom svarar inte…har dom gått hem?

Mja, vem vet, det är ju fredag. Jag hade tidigare på dagen, försökt få tag i 2 olika personer, på samma ställe, men en hade gått hem och den andre hade bara telefonsvarare på. Jojo! Fast i det här fallet sa dom att det var många som ringde, kan ju ha varit om hålet 😀

ScreenShot004-5-vkwp-694Fotograf Abebe Asres

Nå, jag kom på den utomordentligt braiga ideén att vi skulle ringa Åke och säga att han skulle köra sin utdömda Mazda, till hålet…ja, ni kan räkna ut själva va, scenariot 😀
Fast, sa jag sen, det kanske inte var en sån bra idé ändå. Dels får vi tänka på Åke, han kan ju inte komma i 40 och ner i ett hål där det blir tvärstopp, det kan sluta illa, nä, då måste han gasa fram till hålet, tvärnita och sedan rulla lite lätt, ner i det, och tänk alla vittnen 😀

Sen kommer dom och värderar bilen och säger att det bara är skrotvärde, så, nopp, det bidde inget av den planen 😀

Vi tar i alla fall Jeepen och åker dit för att kolla om dom gjort markering för hålet, och det har dom, om det kan ni förövrigt läsa här: Slukhål i centrala Umeå

Och då, mitt i alltihop, så dör Jeepen, startar igen, men vet inte att bete sig som en normal bil ska göra. *SUCK*

På kvällen säger jag åt Nicco att hon får tusen kronor om hon lokaliserar felet på bilen, och se, efter googlande, lyft på huven, rycka i sladdar så hittar hon felet och åtgärdar det. Jag tusen kronor fattigare, men…jag är glad ändå, hade jag fått ta den till en verkstad hade det inte varit billigare än minst…4000, dessutom hade jag varit utan bil en eller två dagar, så jag är nöjd, säkert Nicco också 😀

Att det som plåster på såren, var ett underbart väder igår, förutom blåsten, det behöver jag ju inte ens nämna, för det vet ni ju redan 😀

18237783_10155226084576585_3357819428479875995_oÖnskar er alla en trevlig lördag!
18342076_10155227014906585_127206598516408525_n

Vissa lever längre än andra

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag läste om Emma Morano, som var världens äldsta kvinna och blev 117 år gammal. Hon föddes 29 november 1899 i Piedmonte och var den sista kända person som var född på 1800-talet.

Tänk vilket långt liv,och allt hon kunde berätta, tänk att få uppleva alla ”nymodigheter”, och kanske på slutet, inte förunnas längre, utan så här galet kan det vara, bara för att…

Att gå på månen, måste ju ha låtit som en saga, att kunna flyga, eller plocka upp en lur och prata med någon på andra sidan jorden. Det är ju riktigt stort, idag tycker jag mest att gamla saker förbättras, men det är sällan något ”nytt”.

Emma Morano, trodde själv att det var hennes specialitet som förlängde hennes liv, hon åt minst 3 ägg/dag, varav 2, skulle vara rå, och tydligen struntade hon totalt i frukt och grönt. Och vid en ålder av 116, så slutade hon med kött, hon blev nämligen lur på, att det kunde orsaka tumörer…jojo. Jag tror nog hon hade kunnat käka kött till hon blev 117, också 😀

Sista rådet hon hade var att leva singel, och ja, det kanske kan stämma. Är man 2, så sliter man på varandra, ofta måste man jämka, oroas, ta hänsyn till varandra, och så vidare. Det har ni säkert också sett, att ofta (inte alltid, men ändå) när en av ett par, dör, så dröjer det inte länge innan den andre också går vidare. Som om dom inte kan leva utan varandra.

Kvinnor har haft en tendens att leva längre än män, dessutom, men det kan ha sina orsaker eller vad tror ni? 😀

Nu har jag ett 13 timmars pass framför mig, ska testa en ny frukost…kall gröt, som jag gjorde i ordning innan läggdags igår, kryddad med kanel och kardemumma, hm…jaja, vi får vi se vad jag tycker om den. Önskar er alla en fin och trevlig valborgsmässoafton…det blev då i alla fall snö, som utlovat.
IMG_3546 IMG_3550

Sjukt irriterande!

Av , , Bli först att kommentera 12

Finns det nåt värre (jo…förmodligen, men…) då våra tekniska prylar lever sitt eget liv och bestämmer själva vad dom vill göra.

Precis vad som hände nu då jag steg upp för 1 timme sedan, slår igång datorn och den bestämmer att det är dags att uppdatera. Att senarelägga detta, finns inte som alternativ. Nu har den avhandlat 21% av allt den ska göra…1 timme…det är ju sjukt irriterande.

långsam-datorBild hittad HÄR

Är det så här på stora företag också? Du slår igång datorn då du kommer på jobbet och sedan får du rulla tummarna i 2 timmar.

Kommer osökt ihåg då jag jobbade på ett mindre kontor, vi var två stycken där, min boss, och jag 😀 En period så innebar arbetsuppgifterna att lägga in beställningar som kunder ville ha. Och plötsligt en dag, så var bilden på skärmen, upp och ner. Och vi fick inte till det! Oj, vilken pärs, det gick ju att skriva men du fick sitta och vrida på skallen för att få till det.

Jo, vi vet ju att det handlade om en inställning någon hade kommit åt, men att få tillbaka det som det skulle vara, var inte så lätt.

Igår ringde Åke och frågade om jag haft på vår tv under dagen. Nej, det hade jag inte, men varför undrade han det? Ljudet…det fanns inget ljud i tv:n. Men då jag kom hem, så fungerade det, någon hade tydligen kommit åt nån knapp som stängde av ljudet, och samma sak där, kan ju vara lite bök att hitta felet och åtgärda.

Teknikens under, kallas det väl! I det fallet var det lite enklare förut. Fel på tv:n, åtgärdades med en ordentlig dask. Telefonen funkade alltid, men skulle helst vila under åska och blixtar.

tv_highOch hittade jag HÄR

Och datorer…mja, dom var ju aningens uråldriga om man jämför med dagens, och dom användes inte riktigt på det sätt vi gör, idag. Men då stämmer ändå det jag skrev, att det var enklare förut. Om det inte fanns, var det inga problem heller 😀

Nu väntar jobb så jag önskar er alla en trevlig lördag!

unspecifiedZ0N0VEV1

En dramatisk dag…med skratt!

Av , , 4 kommentarer 13

Det blev en dramatisk dag, igår…fast nu sa ju Nicco nåt i stil med: Mamma, nu kan du ju göra som flertalet skulle ha gjort. Lägga ut det på FB och börja med…ja, det här skulle jag ju egentligen inte skriva om, men…

Jaja, jag går väl inte in på just det, nåt närmare, men jag agerade i alla fall som jag tror att dom flesta skulle ha gjort, och jag satt med en person, i väntan på ambulans, och ingav denne någon, hopp om liv, hjälp kommer, det är lugnt, jag erbjöd min jacka, ställde frågor och fick svar. Jag gick därifrån, efter 45 minuter, med en en hälsning och önskan om att han skulle ha det så bra, och alla runt om kring tackade så mycket…och det kändes helt ok.

Så steg jag ut därifrån, och in i nästa drama…där Nicco sitter knäböjd vid björken. Hon hade tålmodigt stått utanför, där scenen utspelades, och väntat på ambulans för att kunna vinka in dom på rätt ställe. Dessutom tog hon hand om Winstone, som jag hade varit ute med. Och nu fick hon då se en stackars fågel, bli attackerad och slutligen ihjäl hackad av en skata.

Hon kunde inget göra då hon hade Winstone att hålla rätt på , samt, att hon var rädd för att missa ambulansen om hon lämnade stället där hon stod. När dom äntligen kom, ambulansen, så gick hon hem med Winstone, men då var det redan försent att rädda fågeln. Dock så hade hon handskar  sig och plockade upp den för att sedan bära hem den till oss och begrava den på gården…den blev ingen skatmat, i alla fall, fast den fick offra sitt liv.

2016-10-12 15.06.42Efter allt detta, tyckte jag att vi förtjänade en nykokt kopp kaffe, och en halva blåbärsmuffins, till densamma. Så ringer min mobil…och det råkar vara en försäljare. Jag vill inte prata med honom, är totalt ointresserad, och tycker att han ska höra det, på min röst. Jag överväger att bara lägga på, Nicco överhör honom också.

Han vill sälja en brandvarnare som inte bara tjuter, utan även larmar brandkåren…om man nu inte skulle vara hemma då det börjar brinna. Det hela urartar lite då jag till slut, med väldigt trött röst, säger nåt i stil med att jag typ…skiter i, om  huset brinner ner, jag vill INTE ha nåt sånt där larm som säkert larmar om man rostar en macka för hårt (vilket jag oftast gör), och då jag säger såna saker så går ju han igång, och tyvärr alltså, man skulle kunna tolka hans uttalande som underförstådda hot, då han säger att han i alla fall inte önskar, att vårt hus börjar brinna…ehhh.

Jaha, så ponera att jag skulle vilja sälja in mig som personlig livvakt, ska jag då ringa runt till folk och när dom inte vill ha mina tjänster så ska jag säga till dom att jag absolut inte vill att dom ska bli påhoppade, utsatta för mordförsök och dylikt, men underförstått så kan ju det hända om dom inte lejer mig…eller?

Nå, nu till en liten tvist, för mitt i detta, då våra röster höjs, så börjar Nicco sjunga…the roof is on fire…typ, ni kan lyssna på låten här, (hon tycker inte att jag ska skriva vilken mening hon egentligen började med) det slutade i alla fall med hysteriskt skratt och jag stängde ner samtalet, over and out 😀

Dom har, förresten detta nummer: 0731256308 och säger att dom ringer från FöreBygg. Dom går dock inte att hitta på nätet, så…

Ha en fin torsdag, det tänker jag ha!

2016-10-12 14.12.04

Fortsätt le…och se glad ut :D

Av , , 8 kommentarer 13

Började gårdagen med ett tandläkarbesök, ja, inte så att han kom hit på besök, men jag gick dit 😀 Nu sitter det en lagning på min rotfyllda kindtand, härligt! Inga garantier dock, han tyckte nog att jag skulle gjort en betydligt dyrare investering men jag kontrade med att om alla skulle resonera som han så fick dom ju inga kunder…dom lagar och allt håller i eveigheter. Jag är en av alla dom som håller tandläkarna sysselsatta, jodå. Borde få lite cred för det 😀

Jag och Tina fastnade i telefonen i över en och en halvtimme, vi har så mycket att avhandla så man önskar ju att vi hade bott närmare, så hade vi kunnat prata lite mer, öga mot öga. Kan ju sakna våra kaffedejter och utflykter. Men men, livet ser ju ut som det gör, och vissa saker är svårare att styra över, än andra.

2015-02-20-2041_54e78dcf9606ee3ab848c8de

Sedan hade jag och Helena en liten kaffe och lunchdejt på Brobergs. Vi testade deras räksallad och den var jättegod. Pratade om allt mellan himmel och jord, bland annat våra vigselringar. Jag med min, som jag fick indirekt, fick av min svärfar då han gav mig min svärmors smyckeskrin, då hon hade gått bort.

Vi vet inte vem som haft denna ring, men den är graverad med datum, 24/6-1812. Ganska coolt, kan jag tycka, en sån gammal ring och den hänger med än. Det enda jag gjorde med den var att dom fick lägga ny gravyr på utsidan, då den som satt där, höll på nötas bort. Så jag passade på, medan man ännu kunde ana hur den skulle sett ut, för 200 år sedan.

IMG_2027Nu ska jag berätta om 2 kockorötter (ursäkta uttrycket, men det är lite mildare än att säga idioter), som jag mötte i förrgår. Jag kom körandes på Vallmovägen, i riktning mot Preem. En äldre kvinna går där på Preem sidan, och plötsligt, kommer en bil, ner körandes från Vännäsvägen.

Till er som inte vet, så är denna lilla vägstump, enkelriktad och man får bara köra upp på Vännäsvägen inte ner. Kvinnan ser förvirrad ut, hon vet förmodligen att inga bilar får komma ner där, och hon vet inte vart hon nu ska gå, bilen kör inte ens ut i rätt vägbana, utan kommer rätt emot mig och svänger sedan in på Preem, där det är enkelriktat, från den sidan. Snyggt jobbat…NOT!

Inte nog med detta, efter den bilen, kommer en till, och den här kommer ju så nära min nos, att hade jag halkat till på gaspedalen, hade vi kört in i varandra, och han gör samma sak, men den här gången blir han ju tvingad att köra över vägen till rätta sidan, och förlåt, jag vet, det är omoget, men mitt finger kunde inte hållas tillbaka…ni vet, det där lååånga fingret!

Dessa 2 bilar har med andra ord, kört i fel riktning, 3 gånger under loppet av några sekunder. Först körde dom över vägen på Vännäsvägen och där är det dessutom mitträcke, sedan nerför den där vägstumpen och sedan sista överträdelsen, när dom svänger in på Preem, mot trafiken, alla 3 gångerna. Tur för dom att dom inte fick fler möten, kunde ha slutat illa!

Idag är det enligt FB, World Smile Day! Så dom uppmanar att säga saker med ett leende! Att sprida lite glädje och göra någon extra glad, idag. Hm…ja jag vet inte, ibland är det en hårsmån, mellan skratt och gråt, som när vi nu fick detta från Transportstyrelsen.

IMG_2025 IMG_2026

Vi har skrivit oss på en släpvagn, och dom som har en hum om vad en släpvagn är för något, torde nog kunna ana att det inte sitter någon motor på en sådan tingest. Och kan därför inte gå under motorfordon. Nej, vi behöver inte försäkra släpvagnen. Men man kan göra det om man vill ha ryggen fri, vid eventuell brand eller stöld. Lite kul, att Transportstyrelsen inte har koll på detta. Eller att dom åtminstone borde veta att detta rör sig om en släpvagn. Där hade dom kunnat spara in  på portot.

Önskar er alla en rolig, skrattfylld fredag!
0301-1024x768 11220112_10153071297123666_3128261902652541794_n 14031174_1123394647749389_2036654931_n127

Det är aldrig, bara ett…

Av , , Bli först att kommentera 13

Mycket trevlig kaffedejt med Eva-Marie igår, Café Victoria är ett mysigt ställe att sitta på. Vi har redan planer på en annan träff, men då blir det Vaniljdrömmen uppe på Marieberg 😀

Sen höll dagen på köra ihop sig, jag var nere på Café Station, klockan 18, och jag med mitt igenkännande av människor, såg ingen jag kände, utan jag ställde mig i dörren, skrev på FB att jag stod där, men visste inte om nån annan hade kommit.

Nå, det dröjde inte länge förrän en ur gänget dök upp och sedan satt en annan därinne vid bordet. Tyvärr så kom inga fler, och det är väl problemet med såna här träffar, att hitta en kväll som passar alla. Och då är det ju ändå bättre att sätta en tid och dag, och dom som kan, dom kommer.

Vi bytte bord, till ett mindre och satte oss precis vid ingången, med ett fönster ut mot gatan. Mycket prat och funderingar, hur olika vi upplevt saker och andra grejer känner man igen. Så plötsligt blir det ett stort tumult utanför fönstret, ett slagsmål är igång.

Ungdomar i stort slagsmål

En kille slänger in en annan i rutan, sedan slängs det marschallhållare med tänd marschall i, på någon person, och en annan får en stor asfaltsklump i bakhuvudet och stupar utför vägen. Killen vid vårt bord, ringer polisen, medan jag rycker upp min mobil och tänker att jag fotar detta, men jag hinner inte.

Sedan försvinner dom som i ett slag, polisen kommer och vi får lämna uppgifter, och efter en påtår och lite mer prat så tackar vi för oss. Jag hinner hem till Kerstin så ringer polisen upp och vill hålla ett förhör, via telefon…och det tog sin lilla tid. Hinner skrapa trissen, Kerstin drog in 90 kronor till oss, och sedan är ”hemmahoskvällen” över. Ja, Kerstin visade deras nya projekt, lägga pussel, och det här, trodde hon skulle bli klart till midsommar, men det gick fortare 😀

2016-04-14 21.14.19Jag kommer ut till bilen så ringer polisen igen, och vill läsa upp mina uppgifter som jag lämnat. Och jag var tvungen att brista ut i skratt, det var nämligen så att jag fick frågan, tidigare,vad dom hette, dom som jag satt med. Men i allt som hänt, så kom jag inte ihåg det. Jag svarade att det var en grupp på FB som träffats, och vi hade bara setts en gång tidigare.

Så läser han: Maria får frågan om vad dom i sällskapet hette, men det vet hon inte. Hahaa…ja sa jag, det låter väl jätteknäppt, att jag inte vet vilka jag suttit och fikat med…mja, säger han, men det gör man ju som man vill.

Alltså hallå, jag undrar vad han tänkte…:D Nåja, namnen kommer jag nu ihåg, Josef heter killen och Christina, tjejen som jag satt med. Se…jag är inte helt tappad bakom en vagn 😀

Ha en fin dag, allihop!

Vilket buller det skulle bli

Ibland saknar man verkligen en helt vanlig, ordinär telefon, kopplad till väggen, med sin spiral sladd och nummerskiva. Det var inte så mycket som kunde bli fel, då. Möjlligtvis om man fastnade med fingret i nummerskivan och vred en gång för mycket 😀


Jag tror ju, och detta är en alldeles egen teori, att teknikens under, gått så mycket framåt att den inte hunnit med själv. Ibland gör våra (kanske speciellt mina) mobiler egna saker, bara så där, för att dom kan. Eller för att alla nya saker, behöver en viss tid av testning för att ta bort eventuella små egenheter som grejerna kan besitta.

För någon dag sedan bestämde den att jag bara kunde göra villkorligt samtal…typ, och då var det tur att den jag pratade med, lade på luren då vi var klar, jag kunde nämligen inte göra det. Sedan har vi den där ordlistan…jo, den är bra, ibland, då den skriver in ord, man själv använt mycket av.

Men ta nu den gången, Jan undrade vad ölen hette, som jag bjudit på. Jag skrev Bumble Bee, skickade smset och det stod: Bombnedslag. Jaja, och detta var ju inte enda gången, kan jag tala om. Det gäller att vara med, läsa innan man skickar, annars kan det se hur galet ut som helst.

Oboy översatte den till obotlig, kaffe till café, och det här, som jag skickade till Nicco, där det skulle stå, we are going to fika nu, och den skrev: We åre goding till fika nu. Japp, klura på den du!

Nä, satt man där på telefonbänken, så satt man där, och samtalen blev aldrig så där jättelånga, om man nu inte fått lov att ringa riks, till kusin Anna, och vi babblade på i en halvtimme innan föräldrarna började knorra om att det var dags att lägga på. Man hörde hur det knäppte i luren varje gång man påbörjade en ny minut, eller vad det nu var för tider.

Och kommer ni ihåg ljudet? Man hörde direkt om det kom in ett riks samtal, ännu mer om personen i fråga var utomlands. Lite som att prata i en hoprullad tidning 😀
Jaja, man kanske ska vara tacksam ändå, att man har en telefon och kan bli nådd, fast det beror lite på, av vem. Mobilen ringde nyss, ett 08 nummer, och nej, jag brukar inte svara då, eller så svarar jag, låter dom börja prata, och man hör direkt om det är från ett callcenter, då lägger jag bara luren på bordet, så får dom lägga på. Dom brukar sluta ringa då, efter några gånger.

Ska också berätta att jag på skoj, vägde symaskinen igår, den väger 14,5 kilo, fattar ni, och katten flyttar på den…sjukt! Och igår morse då jag öppnade dörren, så var symaskinen flyttad, 5 centimeter, vilket buller om den maskinen åker nerför trappan.

2016-03-02 22.48.10Nu ska jag käka frukost och se reprisen från gårdagens Farmen innan det blir morgonpromenad. Ha en fin fredag, allihop!

Maria Lundmark Hällsten