Morgonens livesändning:

Yttrandefriheten ska väga tyngre än rätten att vara kränkt.

Problemet är inte de allmänna sammankomsterna. Problemet är upploppen.

Friheter sätts kontinuerligt mot varandra, både positiva och negativa friheter. Samhället får exempelvis inte frihetsberöva någon. Så länge som någon inte begår brott.  Ifall någon begår brott, har samhället rätt att sätta människor i fängelse.

Avvägningar görs även mellan medborgarnas rättigheter och skyldigheter löpande när man ser över lagstiftning.

En allmän sammankomst har i regel ett provokativt budskap. Målsättningen med budskapets utformning är att väcka tanke – likväl som uppmärksamhet.

Detta måste vägas mot andra friheter. Bland annat rätten för människor att känna sig kränkta.
Det finns de sammankomster och demonstrationer som är mer kontroversiella förstås.

Jag är ingen jurist… Men!
Jag är ingen jurist. Kan finnas ny gällande rätt. Men samtidigt så sympatiserar jag med principerna bakom det jag hunnit gräva upp imorse.

Ett par kommentarer har inkommit som menar att man bör anse Paludans budskap som förargelseväckande beteende där förarbetet (SOU 1975:75 sid 189) säger följande kring gränsdragningen om förargelseväckande beteende:

“fråga om förargelseväckande beteende bör enligt utredningens mening understrykas att denna straffbestämmelse inte får fungera som en yttrandefrihetsinskränkning. Bestämmelsen medger visserligen ej högre straff än 500 kronors böter och kan därför synas föga betydelsefull. Men man bör här ha i minnet polisens allmänna uppgift och befogenhet att ingripa för att förhindra brott (t. ex. ta hand om flygblad eller demonstrationsplakat som har brottsligt innehåll).”

Därtill understryker man att kontrollen över tillämpningen bör vara effektiv och ske i först hand genom JO. JO hänvisande i sitt avgörande 3049:2005 till Europadomstolens avgörande i målet Handyside mot Förenade Konungariket och en rad senare domar, där man uttrycker saken på följande sätt:

 ”Det är alltså, kort uttryckt, så att den demokratiska rättsstaten har en plikt att värna medborgarnas rätt att föra fram även sådana åsikter och ståndpunkter som kan väcka förargelse. Plikten gäller, noga taget, alldeles särskilt sådana kontroversiella budskap, eftersom mera ”ofarliga” sådana vanligen inte har samma behov av skydd.” /…/

“Reglerna om skydd för mötes- och demonstrationsfriheterna har i enlighet härmed utformats på ett sådant sätt att skyddet gäller oavsett vem som anordnar ett möte eller en demonstration och oavsett vilka åsikter som därvid förs fram.”

Utifrån detta är tesen (Som Socialdemokratiska justitieministern Morgan Johansson framför) att Paludan eller vad han nu heter skulle vara ligist, visar på bristande förståelse för demokrati och yttrandefrihet.

Om något så synliggör dessa allmänna sammankomster ett problem som jag är övertygad om att många inte insett omfattningen utav.

Sveriges nya yttrandefrihet.

Frågan är ju huruvida Morgan Johansson(S) skulle mena att ligisten var ateisten som brände en bibel, eller antinationalisten som stampade på en svensk flagga – ifall den handlingen skulle utlösa liknande upplopp ifrån andra grupper.

Man bör bära med sig att samtliga övriga partier också fortsatt la medel på mer mångkultur i Region Västerbottens tilläggsbudget så sent som i februari i år.