Lilla Gull som fjällkatt

Kollade att motorvärmaren hade slagit igång innan avfärd till jobbet, och ser hela farstubron täckt av kattspår. Små tassavtryck från någon liten kissekatt i grannskapet. Ett stygn i hjärtat av saknad efter Lilla Gull….och jag väntar mig nästan att se henne dyka upp bakom knuten. Kan det finns något samband mellan R:s frånvaro och att en kissekatt vågade sig fram? Ha en bra jobbardag gott folk, nu bär det av till jobbet.

Längtar efter värme och sol, och snabbare än man tror så är vi där. Om bara några månader. Altanbilden från Gauto, vår frukostvy säjer allt.

Inte riktigt samma glättiga tonfall som i december va? Nu är man rätt less på snöstorm, isskrapande och skottning. Att komma hem sent efter en lång dag och börja med snöskottning är väl inte direkt det som toppar listan över önskeaktiviteter en måndagkväll i februari. Sonen har redan skottat hos sin far så han är urlakad, mör och får ledigt en stund. Tur att mor är stor och stark. R håller kurs i Lappstockholm i dagarna två iförd lågskor, fjärran från snöskottning kring hemmets tjäll. Traktorn får vackert vänta på husses hemkomst innan den får rastas. Det känns rätt skönt att tänka sig nästa måndags aktiviteter som kan tänkas vara nudel eller sandskottning i sol och värme. Mmmmm

Vår anslutning hänger bokstavligen på en skör tråd då modemsladden är av. R måste prioritera sitt jobbmateriel så jag är portad från datorn. We`ll meet again dont know where don´t know when….

Snöfall och blåst utanför. Stillheten börjar så sakteliga lugna ned mig i sin famn, och jag har just brottat ned mina ’borde väl ändå fiska-ambitioner’ till en ’vi får se-nivå’. När arbetsveckan för övrigt är rätt inrutad är det nog en smula hälsosamt att följa helgens stilla flow med en lite mer kravlös inställning. I Gauto får nästan inga måsten plats, det är det bästa med denna plats.

Världen rasar nog inte för att man lägger ned planer eller ändrar hastighet intalar jag mig, tänder ett ljus,lägger pläden tillrätta över benen, tar en näve jordnötter och, ole-dole-doffar bokhögen på bordet. Lägger först Demensboken och Hot & våld i vård, omsorg och socialt arbete åt sidan och ambivalerar nu mellan romanerna Luftslottet som sprängdes och Tillsammans är man mindre ensam. Jag tror att Stieg Larsson segrar. Ska bara putsa läsglasen först…

Vid matplatsen ser jag silhuetten av en ’R i motljus’ som febrilt snickrar på utbildningsmaterial för kommande vecka. Hmmm, jag får nog helt enkelt brotta ned honom på soffan och få honom på bättre tankar. Han skulle verkligen behöva varva ned. Om inte annat kanske damstafetten kan vara ett trevligt avbrott. Visserligen med överhängande risk för nya blodtrycksrekord men ändå….

Jag hoppas att även du tar och överraskar dig själv med en gåva i form av vila eller någon trevlig aktivitet du sällan unnar dig. Vi måste vara rädda om oss!!!

Ingen av de tre bockarna Bruse var väntade idag så det var med viss förvåning som jag vaknade av att det verkligen klampade på bron strax efter kl 07 i morse. För en sekund hann jag fundera om våra stuggrannar som anlände i gårkväll hade varit uppe med tuppen och var sugna på en kaffetår. Insåg dock snabbt att det var vår vindflöjel – snöspaden – som sitter på stugväggen utanför, och en vindby som kommit ihop sig och smattrade mot brädväggen. Illavarslande känslor och färska orkanminnen från nyårshelgen då det lät likadant. -9 och dimman ligger idag tung över nejden och vi får se om vindarna tilltar i styrka. I väntan på ett bra fiskarväder får jag väl nöja mig med att beundra mina nyinköpta blinkpirkar som enligt ryktet borde vara förbjudna pga sin effektivitet. Det låter lovande eller hur?? En röd och en grön. Finessen är att de börjar blinka först när de kommer i kontakt med vatten.
Rapport kommer senare idag!

Har med förundran noterat att vissa bloggare här finns i dubbla upplagor, på dubbla orter, alternativt har dubbelgångare/ enäggstvillingar med samma namn i omlopp….och inte nog med det. De skriver samma inägg också, eller är det jag som ser dubbelt?

Under dessa fyra år sedan jag mötte R så har jag fått höra en del otroliga historier berättas från dessa trakter. Om umbäranden i snöstormar kyla och mångmila turer i fjällvärlden. Dagar som igår är det omöjligt att inte fundera över hur folk kunde överleva vintrarna här uppe förr i världen….med sina stora barnkullar.Tänk bara att ständigt hålla elden vid liv, och att hitta något att stoppa i grytan för att mätta alla dessa hungriga magar, med snöstormen vinande utanför.

På andra sidan Gautosjön några hundra meter upp i en liten skogsbacke finns de ihoprasade resterna ev gammal lappkåta. Där levde en ensam liten lappgumman sitt liv fram tills dess hon en dag någon gång gång på 30-talet hittades drunknad i sjön. Hon hade varit i Gauto på juldagen och ätit julmat och spände på sig skidorna för att åka hem till kåtan. När hon skulle över från strandkanten till skogsbacken ramlade hon baklänges och oförmögen att röra sig med fylld ryggsäck och tung kolt drunknade hon däri ovarnevattnet säjer historien.

Kan äntligen lägga undan det materiel jag jobbat med och känna att helgen är här. R powernapar så det durrar i hela huset. Det är dags att laga mat och jag gruvar mig lite, men ska spotta i nävarna och göra ett sista ryck. Därefter blir det kvalificerat myspys framför brasan. I hjärtat känns det lugnt glatt och hoppfullt då det verkade gå vägen på matteprovet för A!!!! Önskar er en mysig kväll allihopa.