Imorgon är det frufridagen. Dagen då vi kvinnor som ännu inte tagit oss bort från köksträsket ska få bli servade ,ompysslade och trakterade efter samma konstens regler som karlar blir mest för jämnan. Nåväl – jag kanske är gammaldags och blir utbuad som hopplöst antik av mina mer moderna medsystrar som redan har kvoterade diskmaskinsurplockningar och varannan damernas vid middagslagningen. Rackarns tur för R att vi inte är gifta. På så sätt har han en hypotetisk chans att klara sig från hushållsnära arbete imorgon eftersom jag inte är hans "fru". Fast med min övertygande svada, övertalningsförmåga och argumentationsteknik, och med tanke på att han haft det oförskämt väl förspänt på köksfronten ligger han ändå pyrt till – i jämlikhetens namn.
Pudelns kärna
Nyckeln till lycka är förnöjsamhet, att glädjas åt det man har – här och nu. Hur ofta suckar och spanar vi inte efter något bättre i tillvaron istället för att faktiskt stanna upp, se oss omkring och glädjas över det vi har. Ännu en fråga om attityd, om inställning till livet, jobbet och kärleken.
Balsam för själen
En kort fisketur hanns med i eftermiddag. Att få stå där lite på distans från livet, bara inandas frisk fjälluft och vänta på hugget med stort H, det är livet på en pinne. Man hamnar nästan som i ett tranceliknande tillstånd och det är SÅ vilsamt. Tyvärr har det börjat komma "ovarnevatten" nu och det är lite tunggått på isen. Hoppas på några svinkalla dagar så det fryser till ordentligt. Nyfångad röding och mandelpotatis på tunnbrödsmacka till lättmiddag, var precis så gott som det låter. Nu stundar en ganska behaglig sändagskväll efter en hektisk helg. Endast en del beställningsjobb återstår.
Gapande hyllor
Dags igen att gå igenom och göra beställningar, det vanliga söndagsgörat. Förmiddagen är lugn. Det brukar dra igång efter kl 12. då kunderna börjar komma. Helgerna är oerhört intensiva och ändå har inte säsongen dragit igång ännu. Söndag är hemresedag och många norrmän återvänder hem efter helgfirande i sina hytter och husvagnar i närområdet. Våra svenska vänner packar också ihop och åker hem till jobb och vardagsliv. Kvar blir vi två här i vykortet. Måndag brukar vara en fin och skön dag. Då kan vi passa på att vara lite lediga.
Horisontalläge
Horisontalläge – ett trist ord för en skön sak. Nu väntar sängen, efter en lång och innehållsrik dag med ny kunskap, bilkörning och avslutningsvis en kväll i glada vänners lag. Ögonlocken känns tunga. Gonatt små kamrater..
lördagsrusch i Arjeplog city
Halvlek. Lunch och lördagsshopping avklarat! Ett telefonmeddelande från lille Sixten värmer gott i hjärttrakten.
Gryningslandet
Ska strax bege mig de 12 milen mot A-plog. Det är alltid lite spännande att köra i grynings och skymningsljus. Man får se upp för älgar och annat vilt. Laddar med kaffe inför dagens korvstoppning med jägarkunskap. R får klara lördagsruschen själv. Tur att han är en fena på det! Nattens blås och snöoväder har dragit förbi, svag vind – 5 och uppklarnande österifrån lovar gott.
Tack och Bock
Läser om vildsvinens parningssäsonger, råbockars tandstatus och försöker nöta in skillnader mellan kronvilt och högvilt samtidigt som jag ser på poängjakten i let´s dance ackompanjerad av Robbans snarkningar. I morgon bitti bär det iväg till A-plog för den första av två kursdagar. Så småningom kanske jag lyckas komma till skott och få min jägarexamen. Vädret är lite instabilt här och jag hoppas att det inte snöar i morgonbitti. Hagelstormar/svärmar kan jag också vara utan!
Lever du verkligen gubben min
Foto: Roger Sandgren
Lever du verkligen gubben min…Det uttrycket hörde jag genom hela min barndom mamma säja, varje dag när pappa kom hem från skogen. Nu börjar min gubbe repa sig efter storsmällen i julas. Än är han lite blek och krokig, men lika envis som vanlig. Hä ä mina taga,sa han som inge taga hadd – är ett annat uttryck som jag minns hemifrån. Det känns bra att han snart är i form igen. Jag ser fram emot de två dagar på året när han ska servera mig. Utomhuskocken kan sin sak!
Spårsnö
Senaste kommentarerna