Eurozonen och dess medlemsländer närmar sig införandet av en så kallad finansskatt/bankskatt – dvs. en skatt på finansiella transaktioner. De elva EU länder med Tyskland, Frankrike och Belgien i spetsen som 2013 tog initiativet till en transaktionsskatt på finansiella transaktioner har förvisso blivit 10 i och med att Estland lämnar samarbetet – Dock har de kommit oerhört långt i förberedelsearbetet och processen runt hur skatten ska utformas.

Skatten är tänkt att gälla alla transaktioner som omfattar handel med finansiella instrument och gäller alla banker samt övriga finansinstitut. Den kommer att gälla fullt ut så fort minst ett av instituten är etablerat i EU.

Den enda motståndaren mot ett införande av detta är Storbritannien vilket är naturligt då de anser sig vara ett finansiellt centrum och är rädda för att en skatt på finansiella transaktioner ska medföra förlorade arbetstillfällen.

Hursomhelst hoppas de inblandade parterna enligt EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici inom kort vara klara med beredningen så att beslut om ett införande kan fattas innan sommaren. Som jag ser det är chanserna till ett JA i denna fråga stora då de flesta av EU:s tunga och stora ekonomier ingår i gruppen av de 10 som vill införa skatten.

Utöver införandet av en skatt på finansiella transaktioner diskuterar EU:s finansministrar även bolagsbeskattning och tillväxt till bankunionen samt möjligheter till flexibilitet i stabilitetspakten.

Införandet av en skatt på finansiella transaktioner är en företeelse även Sverige bör ansluta till och använda på samma sätt och på samma nivå som eurozonens länder.

Ett införande av skatt på finansiella transaktioner är en av reaktionerna på att företag idag skatteplanerar mer än någonsin tidigare och en skatteintäkt som behövs för att finansiera delar av välfärden.

Att man även diskuterar bolagsbeskattning är bra och ett tecken på att införandet av en produktionsskatt sannolikt ligger relativt nära i tiden i hela EU. Precis som Sverige har övriga EU länder förlorat skatteintäkter när företag flyttar jobb till låglöneländer och samtidigt ersätter mänsklig arbetskraft med maskiner och robotar – Förlorade skatteintäkter som man nu behöver kompensera för om man ska klara framtidens välfärd.

De allra flesta europeiska länder lider dessutom av en snedvriden demografisk åldersfördelning som innebär att det blir färre och färre arbetande på varje pensionär. Förutom detta så lever vi allt längre vilket gör att skatteintäkterna måste öka om vi även fortsättningsvis ska klara av att leva på dagens nivåer.

Den modell som används för bolagsbeskattning idag är gammal och har sitt ursprung från den tiden när industrin var personalintensiv. I dag när industrin är mindre personalintensiv behövs nya skattemodeller och skattesystem vilket de flesta EU länder insett.

Tiden när företagsägarna kan stoppa hela vinsten av automatiseringar i egen ficka i form av ökade vinster är snart förbi – In kommer tiden när företagen precis som förut ska vara motorn i samhället i det sammanhanget att de bidrar med väsentliga skatteintäkter för de länder de är verksamma i.

Den nyliberala = kapitalistiska politik som präglat de sista 30 åren och gjort de redan rika rikare på övrigas bekostnad går mot sitt slut och kommer oavsett vad nyliberalismens förespråkare tycker att ersättas av en mer solidarisk politik som omfördelar samhällets inkomster och resurser på ett mer rättvist sätt.

Införandet av en skatt på finansiella transaktioner eller en ”bankskatt” är således bara början på en era av höjda skatter för företag och kapitalägare och en reaktion på storföretagens hänsynslösa och GIRIGA skatteplanerande.

Även om reaktioner och åtgärder kommer först i 11-timmen så är jag glad att även de mest inbitna marknadsliberalerna insett att en förändring är oundviklig och nödvändig om ett världskrig ska undvikas.

Heja EU – Kör hårt och se till att omställningen går snabbt och smidigt utan kryphål för de som vill fuska.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”