There´s no business like showbusiness….Superdupernostalgi!!!

I min memorylane från musiklinjen i Härnösandstiden 1975-77 är vi nu ett gäng som hittat varandra och är på jakt efter fler klasskompisar i förskingringen. En av mina bästa vänner vid den tiden var en umeåkille – Anders Sohlman som redan då visade att han var ett stort ämne till en operasångare. Vi förlorade senare kontakten men jag vet att han varit framgångsrik inom sin nisch. Det känns hemskt länge sedan Anders och jag underhöll på hans pappas 50-årsfest i Täfteå. När jag hittade denna musikallänk från youtube och ser Pernilla W och Anders Sohlman göra de musikallåtar som jag och Anders då övade på våra gemensamma sånglektioner blir jag sprittande glad i hjärtat och liksom förflyttad i tiden till Musikgymnasiet och ser vår manhaftiga pianolärarinna Kerstin Åberg liksom i andanom ta för sig vid pianot