Ett pyttelitet telefonsamtal

Somliga dagar känns de nära och kära extra långt borta, när det finns både en och två anledningar till att man skulle vilja krama om, pyssla om och klia på ryggen. Som plåster på såren fick jag prata lite med Oliver i telefon, han skrattade högt åt mormors försök att småprata. Han kan redan vända sig från rygg till mage den lilla rackarungen. Tänk – det är ungefär vad mormor kan också!

Etiketter: , ,

2 kommentarer

  1. Gunnel Forsberg

    Svar till Kin@ (2010-02-03 07:07)
    Ja men skypen förutsätter en webcam vilket jag saknar, men kanske hittar en i gömmorna. Jag vill ju följa hur han växer och han kanske vill följa hur mormor krymper:)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.