Vid gårdagens fisketur var det flytoveraller och storstövlar som gällde. Erik passade perfekt i Robbans flytoverall och jag ställde även påpassligt fram ett par stövlar till honom för att han skulle slippa gå och hämta sina egna i stugan. Först när vi tog det sista graciösa klivet från strand till båt insåg jag att stövlarna var jättetrasiga. Erik tog ett djupt andetag och jag kan bara föreställa mig känslan av att få isvatten i skorna, men han vidhöll att det var onödigt att vända hem för att byta strumpor och skor. Frågan  är nu om vi är på "god fot med varandra eller om vi har en kylslagen relation;) Av den trivsamma stämningen här så tror jag att jag kan känna mig ganska lugn.

Erik spikar lister och gör ett jättefint jobb i butiken Vi är så glada och tacksamma för all hjälp, men försöker också uppmana honom att ta det lugnt. Vädret har tyvärr  inte varit optimalt för utflykter och fiske, och eftermiddagens utflykt snöade helt enkelt in, men vi hoppas att få se honom som gäst vid fler tillfällen och att då naturen och vädergudarna visar Sandviken från sin allra bästa sida.

Idag fick vi även se husugglan på nära håll och kom överens om att det troligen är en hökuggla. Vid fågelbordet är tillströmningen stor och vi följer det livliga skådespelet med stort intresse.

Det är riktigt spännande att följa det rafflande naturlivet kring fågelbordet där både nöss och fåglar samsas om godsakerna. Fåglarna är välkomna gäster medans sorkarna är mindre välkomna. Idag har vi ett par nya gäster nämligen grönfinken – enligt fågelexperten Erik. På gräsmattan sitter en övergödd koltrast. I träden sitter ugglor och lurar och ibland sveper ett gäng stora havsfåglar på avvägar förbi vårt fönster. Aldrig hade jag väl trott att det skulle kunna vara så spännande att titta ut på den allra närmaste naturen. Vad ska då den stora naturen en bit ifrån inte ha i beredskap?!

En bild från vår söndagsutflykt till Bodö. Vi tog en tur via Saltströmmen på hemvägen. Ett hastigt kallt och blåsigt stopp innan vi skyndade vidare hem igen. Här en något frusen Erik.

Ingenting slår känslan att krypa ned mellan rena sköna lakan. Visserligen verkar vintertäckena vara på avvägar någonstans i packningen, men de dyker säkert upp någonstans endera  dagen så man får komplettera med en extra filt så länge. En god bok fulländar den goda känslan, och så snart jag avverkat Hundraåringen så är det dags för Rapsbaggarna, en bok som kära syster Ellen rekommenderade.

Här ute yr snön och det blåser isande nordanvindar ikväll. R kom hem nöjd och glad efter ett viktigt möte i A-plog, dit han och Erik åkte  idag. En trevlig öringmiddag med vännen Erik och intressanta diskussioner om pippifåglar och andra djur avslutade en bra dag. Erik hade köpt en fin liten fågelbok till oss på Silvermuseét idag. Den passar perfekt i fickan eller ryggsäcken när man är ute i naturen och stöter på små bevingade främlingar. Tack Erik!

Måndagslugnet har infunnit sig efter ännu en intensiv helg. Det är verkligen välbehövligt och jag tänker nu ägna en timme åt att göra absolut ingenting mer än att sitta här, emellanåt tiltta på bilden av Sixten som jag skrivit ut och satt på skafferidörren, och dricka en kaffetår. Herrarna har begivit sig till Arjeplog och det är just nu bara jag och talgoxarna här på udden. De har fullt upp med att dissekera talgbollarna och jag funderar på vart jag ska hitta ett fint och bra fågelbord. Har du en bra ritning, tips på ett bra inköpsställe eller rent av tillverkar egna, så hör gärna av dig via kommentarsfältet eller via mejl.

Det tar på krafterna att vara både farmor och mormor. Ikväll känner jag mig som nudd på 100 bast. Lite värk i kroppen, stel och trött. En god natts sömn och en lugn måndag gör nog susen.