Juninatten

Fick i min mailbox idag en hälsning från en trogen bloggläsare. Den här dikten av Harry Martinsson hade jag aldrig läst förut , men den träffade mig rakt i hjärtat och jag blev mycket rörd när jag läste den. Den skildrar verkligen juninatten. Tack snälla Kerstin Lundström för att du delar med dig.

Juninatten
Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.
 
Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor.
 
Juninatt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav.