Lamslagen

Lamslagen av en bedövande kraftlöshet denna måndag går jag här mellan tusen projekt och får just ingenting gjort. Antar att det är efterbörden till den sega förkylningen som hänger kvar. Kan ibland sakna förmiddagsfikat på en arbetsplats bland andra kvinnor. Där man dryftar saker på ett alldeles speciellt sätt, avbördar sig, delar med sig av klokheter och hämtar kraft och skratt. Säja vad man vill om R och L men något kvinnligt sällskap är de inte. För att bringa ordning i mina ostrukturerade matta tankar och måsten så får jag nog boka ett samtal med den där bleka kvinnan i spegeln. Emellanåt har hon faktiskt något klokt att säj?….Eller så skriva en att-göra-lista och rangordna den i angelägenhetsgrader, bocka av vartefter och se om tillfredskänslan infinner sig. Kanske börja med att städa en låda. Det brukar göra susen och vara som ett startskott för ökad energi.