.JPG)
Att reducera fettanhopningar är inte det enklaste. Den här bilden av en saftig brud som står framstupa snettåtabak och sträcker ut benet får väl tjäna som inspiration för den dagliga träningen. Work out – alltså att jobba ute känns som mycket härligare eller hur!
Lämmen – är ordet för dagen – på ren bondska. Det är samma sak som träningsvärk i muskelgrupper man glömt. Det är gårdagens kroppsarbete som ger sig tillkänna i gammkroppen. Ett slags positiv påminnelse om att man faktiskt lever och kan röra på armar och ben. Men när man har ont blir man lättare trött. Så nu går jag och John B isäng. Han kan verkligen göra underverk med trötta och ömma kroppar. Ny dag och nya krafter imorgon.
Skitig svettig arbetstrött och omodern – men glad som en speleman. Livet på en pinne. Blev bara glad när jag såg den här bilden av mig själv . Bjussar på den som en kontrast till alla perfekta retuscherade människobilder som man bjuds på när man surfar runt på internätet.
Sprakande krispigt isblått grönt och orange norrsken gnistrar från en stjärnklar himmel. På håll ser jag Björntoppens mäktiga kontur avteckna sig mot kvällshimlen. Man känner sig liten och andäktig mitt i allt det storslagna här i vykortet denna oktoberkväll. Helt enkelt ett fyrverkeri till dagens alla födelsedagsbarn. Lille Sixten förstås och så mina färgstarka vänner från livet och facebook Ewa Kerstin och Katarina
Idag fyller farmors älskade lilla kille 2 år. Grattis till Sixten och hans fina familj som går i väntans tider för ett litet syskon vilken dag som helst nu! Om man tittar på nedanstående bild på Sixtens pappa och hans lillasyster för länge sedan, så ser man att äpplet inte fallit långt från päronträdet denna gång heller:)
Sitter i väntans tider på ett telefonsamtal som ska komma kl 8.00. Dags att få bekräfta veckans matbeställning. Tyvärr alltid på en måndagmorgon – den veckodag då vi försöker vara liiite lediga, speciellt efterlängtat efter arbetshelgerna då det är full fart från morgon till kväll. En sovmorgon skulle inte ha varit helt fel, men men, nu är man uppe duschad och laddad med kaffetåren så det är lika bra att jobba på. Ska även ägna mig åt att försöka begripa mig på nydatorn idag. Har inte hunnit med det ännu. Den är hittills seg som smör och för varje ny ikon jag provtrycker poppar det upp en massa olika alternativ om program som jag ska välja bland och ladda hem. Helt obegripligt för mig som inte vet vilka som är bäst och nödvändiga. Kan saker och ting inte bara funka helt enkelt.?!
.JPG)
Båda matte och hund njuter av en stunds fisketur i båten.
.JPG)
En härligt frisk höstdag i fjällen.
I helgen är det marknad i Arjeplog. Martnen – som vi sa hemma i Vindelgransele. Det innebär att det är mycket trafik och förhoppningsvis mer kunder än en vanlig helg. De flesta norrmännen kommer in på returen. Själv är vi hemmavid och roar oss med lite olika arbetsuppgifter. Fönsterputsning, en kort fisketur med Leo i båten och kameran i högsta hugg. (bIlder kommer) R har jätteont i ett knä och jobbar med papperhögar idag. Nu har jag sytt nya köksgardiner med gråa rosor och väntar otåligt på att det sista lackade varvet på fönsterkarmen ska torka så jag får hänga upp dem.
Ett knappt dygn av semester, en minisemester de luxe på bortaplan, är till ända. Jag lever länge på minnet av den bästa oxfilé jag ätit. Laponias hotellakan och en smarrig hotellfrulle var klart njutbara. Leo uppskattade dock inte hotellivet och får bära hundhuvudet för mattes och husses dåliga nattsömn. Metropolen Arvidsjaur bjöd på idel spöregn och husses knä kajkade oförklarligt ihop men vi hade det mysigt ändå. Mammografin är avklarad såhär på kanelbullens dag, Dollarstore länsat och släpvagnen besiktigad. Man är tacksam att få leva i ett land där möjligheten till mammografi ges, även om man får åka 44 mil för den goda sakens skull.
Dimmorna lättar och blottar den spegelblanka sjön. Några sista sjöfåglar äter upp sig inför färden söderut. Enstaka försiktiga rödingvak gör små prickar på den släta vattenytan. På några dagar har en stor del av höstlöven fallit och färgprakten har dämpats något. Luften är hög klar, osynlig och frisk. Jag tar ett djupt andetag och känner hur lätt det går att andas. Själen och kroppens allra tunnaste blodkärl syresätts. Jag är lyckligt lottad och tacksam därför. Talgoxarna flyger pardans och verkar ystra. Kan det vara de nya talgbollarna och den laddade fröautomaten som gläder dem? Ute pågår höststädning av byggskrot, bräder och plåt. Det är mycket ännu som ska hinnas med innan snön lägger sig. Jag hoppas att det dröjer ännu några veckor.
Välkommen hit!
Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen".
Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.
Jag är: Västerbottning i exil, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Egenföretagare/Föreläsare. LyckosmedjanAB, Demenssjuksköterska .
Bloggar mest om: Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Fjällvärlden, Äldreomsorgen och demensvården
Vill bjuda dig på: En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.
Värdesätter: Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar
Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare"
Planerar att skriva en bok
Gör helst: Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.
Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.
Skriv gärna till: [email protected]
De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!
Välkommen åter!
Senaste kommentarerna