Allt som oftast blir matlagningen högst improviserad. Speciellt intensiva arbetsdagar som t ex idag och man slänger något i grytan i all hast – mellan pling och plong. Idag har det varit mycket folk i butiken och fötterna känns ömma och det kurrar i magen. R har varit ute hela dagen och jobbat. Den sista biten från den norska vildsauen vi beställde förra hösten – ska nu förtäras. Nej förresten. Vi har ett stort lammlår kvar i frysen, och om allt klaffar får vi snart levererat ett sprillans nytt lamm som levt hela sitt unga liv en sommar i frihet på norska fjäll. Den här köttbiten fick sällskap av diverse färska kryddor, grönsaker, krossade tomater och en vinskvätt. När vi stänger butiken så blir det att bänka sig och avsmaka anrättningen. Om jag ska tro på doften så blir detta supergott. Önskar er alla en trevlig lördagskväll!

Fjolårets fådda gula vackra och smaskiga kantareller är i ljuvt minne bevarade och faktiskt ett par små burkar finns kvar i frysen. Jag har inte haft tid att besöka stället jag ”fick” förra hösten. Kanske eventuella årssvampar redan har frusit bort. Men jag tänker gå dit och se. Imorgon eller på måndag.

Ett par fantastiskt fina dagar med sommarkänsla ( så länge man inte vänder ryggen mot den svaga vinden) Då känns det att luftvärmen är borta. Idag blir det kort svamptur om husmodern får råda. Kanske kanske några gula kantareller finns att finna.

På alla sociala medier i dessa dagar så verkar folk köra ”plankan”. Själv kör jag ”grävarn”. Passar bättre med sin höstfärg. Och så blir ju husse se hjärtinnerligt ”hev” av att se mig bakom spakarna.

Efter en kall men sanslöst vacker och njutbar kvällsfisketur med Silverfisken kändes det skönt med en het dusch. Man blev som ny. Eller bättre beg. I allafall. En glad/ kär o galen vovve, en mysfilt och en näve nötter i tevesoffan blev pricken över i:et. I bakgrunden en muttrande och perkulerande R som brottas med datorn. Nu har friden lägrat sig. Perkulerandet har övergått i fridfull snarkning och jag har fullständig makt över fjärrkontrollen.

Lektid stundar för öring och röding. Strömmarna är fredade t om 14/10 och jag gläder mig storligen åt vetskapen att det under lekfulla former produceras nya röda och prickiga fiskar. De senaste kvällarnas fisketurer på sjön i båt är outsägligt vackra men fisklösa. Något enstaka kraftigt hugg vittnar om en osynlig närvaro av fina fiskar. Idag lyser solen och det känns för ett ögonblick som vore det högsommar. Men om man hänger av sig fleecetröjan så känner man ganska snabbt svaga men isande kårar på ryggen.

Om man tittar med kikaren uppåt fjället så ser man att flygskolan pågår för fullt bland fjällvråkarna.

Än har vi inte haft någon frostnatt, men det kan nog inträffa när som helst nu. Det är bara att acceptera att hösten är här.