Etikett: Malå

Metropolen Malå – Hormonernas högborg

Av , , 2 kommentarer 75

 En tidig augustimorgon 1972, stod jag i vardagsrummet hemma och tittade "västet". Ivrigt spanade jag efter den gula skolbussen, denna allra första skoldag i 7:an. Äntligen dök bussen upp där borta vid Önnerlövs och jag sprang upp till vägen. Vid Domeijs lanthandel anslöt skoltaxin från Bjurås och Skoträsk – de små byarna i det luddiga ingenmanslandet mellan Sorsele och Lycksele kommuner.


Målet för vår resa låg i en tredje kommun,  nämligen Malå. Färden gick via Björksele, Säter och Kristineberg. Det blev ca11 mil om dagen på hårda galonsäten under tre års tid. Spänningen var på topp och man hade länge haft fjärilar i magen inför denna stora dag. Att börja i högstadiet!


Veckan innan hade jag och mamma varit i Lycksele och ekiperat mig. Jag hade fått köpa två par byxor – ett par ljusgrå lågt skurna gabardinbyxor i stl 160cl. De var mycket tajta upptill, mycket utsvängda nertill, och med dubbel lusränna i sidsömmarna. De nådde exakt ned till marken och dolde mina första lite platåiga skor. Därtill ett par röda "alla stjärtars byxa" (ja utom min lilla smala förstås) som var rakvida ända från stjärten och ned. En knallgul lurvig eldfängd tröja med ett stort hjärta framtill fulländade lyckan. Jag kände mej så fin och var mållös över alla kläderna jag fick den dagen. Plus en läcker portfölj med två utanpåfickor.

Man var preparerad med Date rollon, och myskparfym och för säkerhets skull även med en droppe liljekonvaljparfym bakom örsnibben. Rustad för stora världen och för kanske för kärleken. Hjärtat bultade hårt. Mina kära storasystrar julklappade sin fåfänga lillasyster med  dyrgripar i skönhetsbranschen som Appel Blossom och Fenjal. 

Gömd för mamma hade jag även en gammal ärvd kakmascara – ni vet den man skulle spotta i, samt en turkos ögonskugga någonstans ifrån. Som rouge fick Nivea och brun kladdkrita duga. Man tager vad man haver. Vid det här laget hade syndakatalogen krympt ytterligare och nästan som över en natt blev det legalt både med utslaget hår och kortkort. Till och med ofärgat nagellack kunde passera. Jag gick en spännande tonårstid till mötes.

Jag minns pirret i magen när vi körde in i Malå första dagen. Vad stort det kändes, med trafikbrus, neonskyltar och affärer. På skolbussparkeringen anlände flera andra bussar från byar i alla väderstreck. På framrutornas skyltar stod exotiska byamn som Kokträsk, Hundberg och Grundtjärn. Tur att vi var flera som kände varandra sedan tidigare. Lilian som skulle börja 9:an och så Ulla – min vapendragare som liksom jag var lite smågalen. 

Centralskolan var enorm från mitt perspektiv sett. Långa korridorer, massor av ungdomar och fullt med snygga killar som tuppade sig. Nästan med ens såg jag honom med stort H. En blond lite blyg kille med rutiga byxor som gick i 9A. Våra blickar möttes nästan omedelbart…Min tonårskärlek Rolf. Jag glömmer aldrig luciavakan på ungdomsgården. Mycket orange i belysning och möblemang, andfådda pussar i halvmörker och så Popcorn – landsplågan som strömmade ur skivspelaren.

Ett alldeles speciellt mode växte fram. En märklig blandflora från syslöjden, Nystedts kläder, hemsytt och postorder. Typisk mundering var låånga gabardinbyxor som baktill var nerstoppade i skoterskoskaften eller i seglarstövlarna. Blank amerikatäckjacka och på toppen en hög Ingmar Stenmarkmössa med renar och därtill en lätt hasande gång. Jag minns dock en skönlockig  "tidig" Åke Svahn som hade en häftig orange täckjacka som han var ensam om. Han satt ofta längst ner i korridoren under vaktmästaren Mandors lucka och hade utmärkt spanläge.

Högstadiet var tre speciella år, känslomässig berg och dalbana, uråldriga lärare (antagligen mellan 30-40) och världens i särklass bästa kiosk Druvan alldeles om hörnet. 5 eller 10 öre för alla godisbitarna. Underbart! Dungers konditori med sin jukebox och sina goda bakverk. Någon gång slog man till på en luffarmacka på torggrillen.

Minns åren med en liten nostalgisk känsla. Kärleken var evig, det vara bara föremålen som växlade. Tack Ulla för att jag fick haka på dig när vi hade orientering på gympan. Kompassen lyckades jag nämligen aldrig lära mig. Utan dig hade jag nog kommit på vibredda och hamnat i Lainejaur Rentjärn eller någon annan centralort.

En Långfredag för länge sedan

Av , , Bli först att kommentera 37

 Här kommer en repris av ett gammalt långfredagsminne från mitten av 60-talet. Ja egentligen kan man säga att det är en liten sammanfattning av min barndoms långfredagsminnen. 



Påsken var efterlängtad – då kom syskonen hem – eller åtminstone några av dem. Att få träffas, äta gott och umgås var något jag såg fram emot ända från när juletiden var över. På Långfredagen var det alltid stor ungdomsdag på Forum i Malå och jag iakttog längtansfullt mina äldre syskons förberedelser, och hörde deras uppsluppna kvittranden inför den stora dagen. Själv fick jag vackert stanna hemma i något år till. Jag minns hur jag satt och suckade bakom piedestalen i hallen och såg mina systrars speglande. De var såå fina.



Det satt diverse hattar, mössor och baskrar uppträdda på enkilos kaffeburkar för att få rätt form, medan systrarna gjorde sig i ordning. Man fuktade dem kvällen innan och det var en väldans procedur för att få till den rätta formen. "Slicka på långfingret" och ordna ögonbrynen samt möjligen en dutt Nivea på läpparna var skönhetstricken som gällde. Tuperingskammen var tydligen rumsren för den användes flitigt och svinryggarna överträffade varandra i storlek och stil, om man inte föredrog svansar eller flätor förstås. Lugg och kort hår var inte att tänka på.



Vid den här tiden hade killarnas frisyrer börjat dra iväg en aning och det var modernt med lite längre hår. Min skönlockige bror hade dock blivit i skönlockigaste laget och kommenderades iväg till Lundgren, byfrisören, inför Långfredagens event. För en enhetlig taxa på 2 kr tog Lundgren rubbet – lika för alla. Aldrig ska jag väl glömma brorsans olyckliga uppsyn – för att inte säja förtvivlan när han efter hemkomst tittade sig i hallspegeln som grymt avslöjade hans näst intill skalade skult. Hans fagra lockar hade fallit för den obarmhärtiga skördetröskan Stackars Sixten! 



Själv fick jag vackert stanna hemma i den dystra och suckande långfredagsstämningen. Vilken kontrast till syskonens uppsluppna avfärd! Inte förrän sent på kvällen kom de hem, och hade då ibland bjudit med en billast med ungdomar från någon annan by – företrädesvis några snyggingar från Sorsele. Pappa satt glad i hågen uppe och övervakade samkvämet. Det var ett hårt arbete att ha fem döttrar och en son…..Själv satt jag under bordet och bidade min tid. Det skulle ännu dröja några år – men vänta bara. Snart skulle det vara min tur!

Färganalys

Av , , 2 kommentarer 8

Jag glömmer aldrig den där hemska men roliga dagen när mina väninnor inför min 30-årsdag kidnappade mig mitt i storstädningen. Svettig och ofräsch fick jag mundera mig i en outfit från Myrorna, en insvettad guldgrön ohyggligt tjock och stickig lamèklänning, grova strumpor, skor och en hemsk hatt därtill. Jag är inte den som luktar svett i första taget, men denna dag gick till historien. Så bar det iväg raka spåret till en "färganalys" som var så populärt på den tiden. Lite kul, men ganska hemskt att sitta där utstyrd på detta sätt. Jag blev i allafall en "sommar" utifrån den vetenskapen vilket innebar att jag fick en färgkarta med små tyglappar i rekommenderade färger. Provkartan är försvunnen men någonstans i bakhuvudet har jag ändå denna bild av mig själv – att jag är en "sommar" fortfarande. Rätt eller fel?? Ingen vet.

Idag står jag inför en klurigare färgvetenskap. Sonen har skrapat altan, balkong och broräcken och nu ska undertecknad bege sig till färgaffären och försöka hitta rätt sorts färg. Problemet är att jag inte har en aning om vilken typ av färg det målats med förut, om jag måste ta samma sort eller om det går bra med något annat. Jag tror att jag helt enkelt tar med mig en färgflaga till butiken. Ha en fin och solig semesterdag!

Klassträff

Av , , Bli först att kommentera 29

Fick idag en inbjudan till en klassträff med högstadiegänget från Malå centralskola. Tänk att det är 35 år sedan det begav sig. Då tjavade vi omkring i korridorerna iförda våra bruna gabardinbyxor sydda på slöjden eller något nytt läckert från Nystedts kläder, skoterskor och Stenmarkmössa med renar på, och tyckte att världens epicentrum låg någonstans mellan Torggrillen, Dungers och Druvan. När man inte fiskade på Vindelälven förstås…Det var tider det…..