Vad händer om Facebook dör eller även om den går i konkurs eller förbjuds. Ja det är mycket som då inte jag tänkt så mycket på. Då är det inte att de försvinner men vad händer med all information som finns lagrade i dess servrar. Det här finns att läsa i en krönika i Dagens Arena men det framgår inte vem som skrivit den. Så här ser den ut och stället många tänkvärda frågor

KRÖNIKA Förslagen om reglering av globala internetjättar som Facebook, Amazon och Google handlar om att de inte ska få växa sig stora eller mäktiga. Märkligt nog har debatten helt förbisett vad som kan hända om de går omkull, lägger ner eller avyttrar vissa tjänster. Det är frågor med närmast existentiella dimensioner.
Vad händer år 2098

Förhoppningsvis fyller jag 122 år.

Kanske spelas fotbolls-VM i ett klimatförvandlat och tropiskt varmt Sverige.

Men framför allt är det året då Facebook kan ha fler medlemskonton som tillhör avlidna än levande människor. Det beräknas hända ungefär då, även om osäkerheten är stor och det mycket väl kan inträffa både tidigare och senare.
Om inte Facebook dör först, vill säga.
Vad händer då? Eller, för att uttrycka det i företagsekonomiska termer: vad händer om en tech-jätte går i konkurs?
Och vad händer om en global digital plattform blir så stor och existerar så länge att hundratals miljoner eller till och med miljarder konton tillhör avlidna personer?

Vad försvinner om de sociala plattformarna försvinner?

De här frågorna ställer sig forskare vid Oxford Internet Institute (bland annat Uppsalautbildade Carl Öhman) i en nypublicerad artikel, där de går igenom olika scenarier för en snabb eller successiv nedsläckning av Facebook eller viktiga delar av bolagets tjänster. Oavsett hur det skulle gå till står det klart att följdverkningarna vore närmast oöverblickbara, såväl för befintliga användare som för avlidna och även för våra efterlevande (Facebook är kanske det största arkivet över mänskliga liv och relationer som någonsin skapats). Artikelförfattarna använder till och med ordet ”katastrofala” för att beskriva konsekvenserna.

Det här öppnar upp den vanliga diskussionen om vad tech-jättarna ska ha rätt och skyldighet att göra medan vi (och de) lever till vad som ska gälla när vi (eller de) dör. Ingen vet vad som då skulle ske med vår individuella och gemensamma information. Våra minnen, tankar och relationer, viktiga spår av våra liv. Konsekvenserna skulle också bli oerhörda för de företag och organisationer som bygger viktiga delar av sin verksamhet på Facebook.

Enligt forskarna är våra regelverk inte utformade för att hantera de juridiska och etiska riskerna som kan uppstå när gigantiska tech-bolag går i konkurs, eller för hantera data från ett stort och växande antal avlidna personer.
Tech-bolagen har helt enkelt blivit så stora att frågor om hur de kan och bör regleras har börjat få etiska och existentiella dimensioner som vida överskrider individnivån och dessutom sträcker sig långt bortom vår egen livstid. Microsoft, Apple, Amazon, Alphabet (Google) och Facebook är i den ordningen världens högst värderade bolag (efter det statliga saudiarabiska oljebolaget). De följs av de kinesiska internetjättarna Alibaba och Tencent, som också är djupt problematiska (men av skäl som tarvar en delvis annorlunda diskussion).

Hittills har fokus för debatten och regleringen varit att bolagen inte ska växa sig så stora och mäktiga att demokratin hotas, individers integritet kränks eller konkurrensen sätts ur spel. Men motsatsen – att bolagen dramatiskt tappar marknadsandelar eller går omkull – har inte fått samma uppmärksamhet vare sig i den akademiska världen eller i samhällsdebatten, menar forskarna i studien.

Våra regelverk är inte utformade för att hantera de juridiska och etiska riskerna som kan uppstå när gigantiska tech-bolag går i konkurs.
*
För att råda bot på det föreslår de ett nytt begrepp: “systemically important technological institutions” (SITI:s), ungefär systemviktiga teknologiska institutioner. Det kan jämföras med det etablerade begreppet ”systemically important financial institutions” (SIFI:s), som används om exempelvis stora banker och försäkringsbolag. En sådan klassificering skulle kunna tjäna som en inspirationskälla för mer ändamålsenliga (läs långtgående) regelverk, eftersom SITI-bolag då vore att betrakta som systemviktig infrastruktur.

Uttrycket too big to fail, som populariserades efter finanskraschen 2008, skulle få en närmast existentiell och etisk dimension.

De här problemen gäller förstås inte bara Facebook, utan även andra internetjättar och sociala nätverk vars affärsmodeller bygger på insamling och bearbetning av stora mänger data från enskilda människor. Tänk efter, var har du själv lämnat spår? På vilka plattformar har du konton där fragment av ditt liv finns inkapslade i digitala data? Whatsapp, Linkedin, Twitter, Instagram, Spotify, Youtube, Snapchat, AirBnB, Pinterest, Tumblr, Amazon, Netflix …

Vad försvinner om de försvinner?

De här riskerna är inte bara hypotetiska. Nya tjänster kan på kort tid konkurrera ut befintliga och människors attityder och beteenden kan snabbt göra populära tjänster oattraktiva. Det har hänt förr, somliga av oss minns MySpace, Google+ och Friendster.

Men det främsta hotet mot tech-jättarna i dagsläget är antagligen de rättsliga och politiska processer som nu drivs mot bolagen i både USA och Europa.

Förslag om att bryta upp tech-bolagen i mindre företag fick stor uppmärksamhet i demokraternas primärval och har stort stöd i den amerikanska befolkningen. För bara en vecka sedan stämde FTC, USA:s motsvarighet till Konkurrensverket, Facebook för olaglig monopolisering och konkurrensbrott, bland annat har bolaget köpt upp konkurrenter som Whatsapp. I oktober stämde det amerikanska justitiedepartementet Google för att bolaget missbrukat sin dominanta position på sökmarknaden på bekostnad av konkurrenter.

Utredningar pågår även mot Amazon, Apple och Facebook.
Även i EU står bolagen under stor press. Förra året bötfälldes Google med nästan 16 miljarder kronor av EU-kommissionen för konkurrensbrott gällande sökordsannonsering, vilket följde på två tidigare EU-domar mot bolaget på omkring 70 miljarder kronor för att bland annat ha gynnat det egna mobiloperativsystemet Android. Google och Amazon har också blivit bötfällda för integritetsbrott på i sammanhanget mindre belopp (hundratals miljoner kronor) av Frankrikes dataskyddsmyndighet CNIL. Även Amazon och Apple utreds av EU för olika typer av konkurrensbrott.

Och häromdagen lanserade EU-kommissionen ett potentiellt historiskt lagpaket som sätter ytterligare press på tech-bolagen. Lagarna, Digital Services Act (DSA) och Digital Services Act (DMA), omfattar sociala plattformar med minst 45 miljoner användare (omkring tio procent av EU:s befolkning) och skulle kunna ge bötesbelopp på upp till 6 procent av bolagens omsättning. Det rör sig alltså om astronomiska belopp.

Det intressanta är att EU kommissionen i lagtexterna använder begreppet systemrisker (”systemic risks”), som ligger nära Oxfordstudiens förslag: “systemically important technological institutions”. I Storbritannien planerar regeringen nu också att skapa den särskilda benämningen strategisk marknadsstatus (“strategic market status”) för vissa tech-bolag och inrätta en ny myndighet som ska övervaka dessa.

En viktig poäng är dock att all reglering på området enbart fokuserar på riskerna med kraftigt växande digitala plattformar, medan forskarna i studien tvärtom fokuserar på riskerna med snabbt krympande eller konkursdrabbade plattformar.

Det råder inga tvivel om att de pågående försöken att ekonomiskt och juridiskt reglera tech-jättarna är nödvändiga och brådskande. Men de är förmodligen otillräckliga för att hantera en framtid där allt fler av Facebooks konton hör till avlidna användare som inte kan föra sin egen talan – eller där det är Facebook självt som dör.

Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning. Slut citat Dagen Arena

Det här med benådningar som sker i USA och nu av Trump kan aldrig vara förenligt med en rättsstat. När man tillåter att man benådar en person som är dömd för livstids fängelse för mord. Det här visar på vilken människa Trump egentligen är. Det är mycket märkligt att inte folk i USA reagerar hårt mot detta. Text TV har tagit upp detta idag vilket jag tycker är jättebra att man tar sig tid så att vi får se vilken djäkla typ han är. Däremot kan man känna att det är som om han nu erkänt att han förlorat valet.

Så här skriver Text TV. Trump benådar flera sympatisörer. Den avgående amerikanske presidenten
Donald Trump firar in julen med att benåda 15 personer.

En av dem som benådas är George
Papadopoulos, som var utrikespolitisk rådgivare för Trumps kampanj 2016. 2017 erkände han att han hade ljugit för federala tjänstemän i samband med Rysslandsutredningen.

På listan finns även fyra tidigare
militära vakter på säkerhetsföretaget
Black Water, som 2007 dödade minst 14 irakiska civila. En av dem, Nicholas
Slatten, är dömd till livstids fängelse.

Det ser ut som om att detta virus covid har en bra förmåga att ändra sig. Vi har just hört detta om det som händer i Storbritannien som gjort att gränser stängts. Det ska vara liknande covid och vaccin lär ska hjälpa mot det. Nu har man även hittat ett nytt i Danmark och det är ett lurigare virus. Det Danska viruset verkar vara eljest och bry sig mindre om vaccin. Ja det är en djäkla tid vi lever i som hjärtar över hela jorden och ställer till det ordentligt.

Så här skriver Omni om det som händer i Danmark
Ännu en mutation av coronaviruset, kallad N439K, har upptäckts i minst 1 624 prover i Danmark, rapporterar danska medier.

Den nya varianten oroar experterna vid smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut eftersom den verkar vara mindre känslig för vaccin.
– Därför är det relevant att hålla ett öga på hur utbredd smittan med denna variant är och om den sprider sig bland särskilt utsatta grupper, säger avdelningschef Tyra Grove Krause i ett uttalande.

N439K har upptäckts i flera andra europeiska länder, enligt en analys från Statens Serum Institut. Varianten har ingen koppling till den smitta som påvisats hos minkar i Danmark eller den mer smittsamma mutation som nyligen påvisats i Storbritannien. Slut citat

God Jul på er alla som läser min blogg tänk på att hålla avstånden och nu börjar dessutom sjukvården att levera sprutor med vaccin som vi ska ta

Det är helt klart att det är något fel när man kan tjäna sådana enorma summor på friskolor som man gjort på Engelska skolan. Det måste helt enkelt vara någon fördelning av resurser som är helt galet. Det är omöjligt att man skulle kunna vara så mycket effektivare än den kommunala skolan. Jag har även svårt att tro att lärarna och annan personal är så mycket billigare möjligen kan det ha varit färre lärare.

De kan även ha fått för mycket betalt av de kommuner där de bedrivit skolor. Det går inte heller få fram några bevis på detta från kommunerna som är de som betalar. Nu tillhör inte jag de som tycker att man ska förbjuda friskolor men kan inte tycka det är rätt när de kan göra sådana enorma vinster som det stod i text TV som jag citerar ordagrant nedan

Tjänade miljarder på Engelska skolan

När Engelska skolan köptes ut från
börsen i december var det en av de
största affärerna med svenska
friskolor hittills.

F.d. ägaren, amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates, har enligt SVT:s beräkningar tjänat drygt en miljard på sitt ägande i skolan. Grundaren, Barbara Bergström tjänade själv över 500 miljoner kronor.

Hon invänder mot beskrivningen från Skolverket att vissa friskolor som
Engelska skolan bidrar till
segregation, genom att främst locka akademikerbarn med drivna föräldrar.

Det är inte ovanligt att borgliga partier pratar om att de vill sänka arbetsgivareavgifterna. De pratar felaktigt om dem som en skatt på företag men för att vara ärlig är det inget annat än en ren och skär lögn. Det parti som varit aggressivast mot det tror jag är centerpartiet.

Arbetsgivareavgiften har löntagarna avstått i löneförhandlingarna och när den har sänkts har man stulit löntagarnas lön då man inte kompenserat löntagarna med högre lön. Det här vet jag eftersom jag själv suttit i Byggnadsarbetareförbundets förhandlingsgruppen för VVS avtalet.

Jag tycker att man ska kräva kompensation för de nedskärningar som gjorts och det är högre lön eller avsättningar till tjänstepensionen. Arbetsgivareavgiften är välfärden och sänker man den då sänker man finansieringen av välfärden. Vi ska kunna vara ännu mera konkreta och säga att de slaktar välfärden. Det behöver rustas upp ordentligt inte minst för oss pensionärer. Pensionerna för flertalet måste höjas ganska ordentligt då då höjer man pensionsavgiften

Vad är då arbetsgivaravgifterna. Den består av 7 delar och används till följande och är så här mycket på utgående bruttolön
Ålderspensionsavgift 10,21%
Efterlevandepensionsavgift 1,17%
Sjukförsäkringsavgift 4,35%
Föräldraförsäkringsavgift 2,60%
Arbetsskadeavgift 0,30%
Arbetsmarknadsavgift 2,64%
Allmän löneavgift 10,15%
Summa 31,42%

Jag tycker bilden av medierna har förändrats ganska mycket de senaste åren. Förut har man haft en etik att inte vara politiska på nyhetsplatser. Jag ville en hel del gånger bjuda på ett fika men det var ingen som nappade. Däremot blev det ibland en kopp kaffe vid presskonferenser. Nu tycker jag att många av nyhetsjournalisterna är de klart tagit ställning för ett visst parti och mot ett annat då till och med i SVTs aktuellt men även i TV4.Varför är då inte media objektiv på nyhetssidor och sändningar. Jag hoppas att vi får reda på detta. Jag vet att moderaterna har öppnat ett eget media när man tycker att andra media inte längre är objektiva.