Jag kanske drar till påskön

Av , , Bli först att kommentera 15

 Nu ska vi se om det blir ändring till veckan, på väskbärandet. På tisdag ska jag få träffa 2 experter vid omläggningen så får vi höra vad dom kan göra åt detta. Kirurgen som la om igår, sa att operationen som gjordes i fredags, kan räknas som misslyckad, och i och med det, tyckte han att nu skulle det göras allt man kan, för att detta ska bli bra.

Jag hämtade upp mamma på eftermiddagen, hennes nya glasögon var färdiga och jag hade ju tid för min syn undersökning. Bågar har jag redan valt, det gjorde jag då mamma undersöktes, förra veckan. Och det jag upplevt, att min syn inte är vad den varit, speciellt i mörker, verkade stämma rätt bra.

Då jag såg som allra bäst, la hon på nåt och frågade om det blev skillnad, oja, mycket sämre, ja, sa hon, så där ser du i dina gamla glasögon, så du hade rätt, din syn har förändrats. Sen undrade hon om jag inte skulle ha läsglasögon, men med det lilla jag läser, 5 minuter innan jag slocknar, så klarar jag mig galant. Skillnaden där, vid läsning, är marginell, med eller utan glasögon.

Vi hann också med ett besök inne på Ecco, och där köpte jag ett par, förhoppningsvis, halkfria skor. Pratade med hon som jobbade där, och hon sa att egentligen, är det jättesvårt, för att det ska vara något sånär, halkfritt, ska sulan innehålla gummi, men inte för mycket, det ska vara en lagom blandning.

Bäst var om man känner under, och handen nästan fastnar då man drar den över sulan, och jag hittade ett sånt par. Nu håller jag tummen för att dom går igenom nästa halktest, annars flyttar jag till…Påskön.

20151114_094453

In och handla på Maxi, skjutsa hem mamma och sedan var den dagen över. Kom hem i värsta regnet, och Nicco fick en försmak på hur det nu kan låta, med plåttak, kontra tegelpannor 😀

Jag avrundar med denna bild som Zazzle lagt ut på FB, jag tänker inte skriva något om det, då andra är så duktiga på att göra det. Men jag gissar att dom allra flesta, blir påverkad av det, på ett eller annat sätt. Önskar er alla en bra lördag, trots allt som händer runt omkring oss.

(We’re standing in silence with ‪#‎Paris‬ today.
(Image: Corbis)

12243492_10153747354254920_4078858814598622929_n

 

Svårt att förklara

Av , , 2 kommentarer 12

Många frågar hur det går, och här får man fråga själv om dom menar den första operationen, den andra eller tredje 😀

Den första, gastic bypass, som föranledde allt som blev efteråt, funkar precis som den ska. Inga problem, jag äter inga konstigheter, har idag gått ner 17 kilo förutom det jag gick ner innan.

Det är lite hur man äter och givetvis vad. Jag kan inte svälja sånt som jag inte kan tugga sönder. Färska räkor är en sån sak, och degiga bröd, skal och annat, men det där lär man sig ganska snabbt.

Jag sa till Nicco, då vi pratade om detta, för ett tag sedan, att det är svårt att förklara hur man egentligen tänker och fungerar. Att mycket sitter i huvudet, det har man ju förstått. Jag känner ingen glädje över att äta, det är mest nåt man nu gör, bara för att det är meningen.

Jag kan vara sugen på vissa saker, men då man sedan börjar tugga, och tugga, och tugga igen, så blir det till slut vämjeligt, nä, det var inte så gott som man trodde. Mycket har åkt i soporna.

Att äta är ju också ett av alla sätt att umgås. Man träffas, äter, dricker och har trevligt. Jo, jag kan ju göra det idag också, fast om jag tänker på något som jag skulle vilja ha, så låter det ungefär så här: Åh vad gott med en STOR entrecote och bea till.

Men vadå stor, en halv deciliter kött, det är inte speciellt stort, och hela grejen att äta, blir så annorlunda. Fast även om det kan låta negativt, så är det inte så. Detta är väl själva poängen med hela operationen.

Det vore hemskt om man inte kunde ändra sitt tänk, utan fortsatte i sin gamla hjulspår, för då skulle man nog må jättedåligt.

En av alla saker jag vet man kan äta, som mellanmål, är en hårdbröd macka, med pålägg och till det, 1 dl med något drickbart. Det var precis vad jag tog, en kväll för ett tag sedan. Och jag drack upp det sista, alldeles för fort, och det var ingen trevlig upplevelse. Det gjorde ont som tusan, och jag fick må dåligt under tio minuter, tur att det släpper 😀

Det där ska jag aldrig mer göra om, sa jag till Åke. Och en vecka senare, gör jag precis så där, igen. Ja, det gäller att lära känna igen, mättnadskänslorna, fast jag har som inga. Jag är inte hungrig heller, så lättats hade det ju varit om man sluppit äta.

Om ni går till er själv, ni äter något gott, blir mätta, men kan ändå ta, lite till, bara för den goda sakens skull. Det kan inte jag göra, utan ibland så har jag fått slänga den där sista matskeden, för jag vet, att den inte kommer att gå ner. Eller bara hejda mig från att dricka, jag måste vänta tills maten sjunkit undan.

Nå, det är ett världsligt ting, jag ska inte skriva problem, för det tycker jag ju inte att det är. Utan det tar bara lite tid att lära sig. Och som läkaren sa i Lycksele, jag hade ju oturen att få denna infektion, så jag ligger lite efter, med alltihop, men varje dag, är man ett steg närmare det som kommer att bli ”normalt”.

Igår fick jag inviga den nyservade symaskinen och ett par byxor och en tröja, kunde jag sy in, sånt där, är roligt 😀 Två påsar med kläder har hamnat i bingen vid centrum, Myrorna är det som man skänker till där. Och annat, sånt som inte varit helt ok, har man fått kasta. Tur att man har ett lager i garderoben 😀

Idag är det omläggning och sedan, på eftermiddagen, synundersökning, jag har redan lagt undan bågarna jag ska ha. Min syn har blivit sämre, och det känner jag mest av då man måste köra bil i skymning eller mörker, så det är nog dags att kolla upp.

Önskar er alla en fin fredag! 

2015-01-09-2159_54b0412d9606ee26499b4e7c

Osandat, sandat, grusade planer…

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag hann med allt jag skulle igår, om än det blev lite stress, på slutet, det är till och med inbokat besiktning och det var ju sån tur att det finns tider rätt så sent. 17.50, för att vara exakt, och skulle det då falla sig så att jag är på lasarettet just då, eller av annan anledning inte kan åka dit, så får Åke ta den istället. Detta kallas planering, eller plan A, jag åker, plan B, Åke åker 😀

Jag hann också med att vara ute och halka på, inte bara med Winstone, jag gjorde mig en sväng till Jan A och Ingegerd som bjöd på kaffe, och tipsade om vad vi kunde göra med ett objektiv, som Nicco funderade på.

Jag kan ju inte låta bli att undra vad dom tänker på då dom sandar. På cykelvägen här utanför, är det en mittsträng, med sand…bra, men vad händer då man får möte? Jo, man måste ut i periferin, där det är osandat och halt…jättebra, not!

Den lilla vägen mellan Näckrosvägen och centrum, var inte halk bekämpad, överhuvudtaget, utan där gick jag på gräset.

20151111_135405

Inne på Näckrosvägen hade nog vaktis varit ute och slängt några stenar, närmast buskarna, dom hjälpte föga. Och är det inte så här, varje år, den här årstiden.

20151111_135710

Folk är som tagna på sängen, halka, vart kom den ifrån, kanske man skulle ut och sanda, eller, jo, jag kan ta lite här, och sedan tar vi lite där…eller ska vi sanda?

Det ser då lite bättre ut idag, hann tvärslänga några ord med grannfrun, som var ute med Frasse (lill hunden), och hon tyckte det var mindre halt idag. Fast hon undrade också, varför det sandas mitt i, och inte ute på sidorna.

Fru Andersson, som förövrigt kom förbi med en bukett rosor för att hälsa mig välkommen hem, och dessförinnan kom hon med en liten låda hallon, som hon plockat, så goda och fina. Inte dumt med snälla grannar 😀

Hoppas på en fin dag, för er alla. Själv har jag en tid att passa, och det är en trevligare tid, än lasaretts besök, tandläkare eller andra instanser, jag ska kaffedejta Anna, det var ett tag sedan sist.

043

Hur är det med logistiken?

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag tyckte det var konstigt att traktorn var utanför kyrkan och såg ut att sanda, i morse då jag klev upp, men jag förstod ju senare att den säkert gjorde rätt för sig. Det var ju halkigt på sina ställen, så sandingen var nog berättigad.

Jag hade tid 7.50 på tandakuten och jag önskade ju att alla behandlingar/lagningar skulle gå så där smidigt. Jag åker alltid till tandläkaren med värsta scenariot uppmålat i huvudet. Att tanden bara är av marsipan konsistens och det är bara att ta bort dom. Men nä, grunden eller innehållet i mina tänder verkar vara diamant, fast utsidan är av sämre skick 😀

Det där var klart på 20 minuter, om ens det, och nu ser det snyggt ut, och känns lent och fint, kontra med hur det rev och skar under tungan igår.

Nu har jag en tid för mammografi, klockan 11, så det blir att åka tillbaka igen, om ett tag.

grow-boobs-1_54504898

Och jag skulle också ha bokat in en besiktningstid för Jeepen, men jag har dragit ut på det, jag vet ju aldrig hur nästa dag ser ut.

Sen, har jag dessutom en telefontid 11.50, så jag hoppas jag har hunnit hem. Jag fick nämligen en kallelse till den där fasansfulla gastroskopin, som ska göras. Jag frågade kirurgen igår, om det inte skulle vara möjligt att göra gastroskopin, under min narkos då dom ska sy ihop hålet, och det hördes ju inte vara några egentliga problem, handlade mer om deras logistik. Så jag hade tänkt höra om dom kan lägga in önskemålet någonstans, eller prata ihop sig med kirurgen. Det vore ju kanon!

Ingen trissvinst på våra 6 lotter igår…det borde ju betyda att det blir storkovan, nästa sväng 😀

Avslutar med ett klipp från youtube, apropå logistik, att få saker att gå ihop, utan att krocka. Ha det gott, allihop!

Det var inte bara ett…

Av , , 2 kommentarer 15

Jag tycker någonstans att jag har allt det jag gör, utan att behöva få mer saker som ska göras…det är liksom fullt. Men det var bara ett önsketänkande, jag vet, jag är så van nu, så det kanske inte spelar någon roll, längre.

Nu börjar jag kika på försäkringar, ja, det är ju ett tag jag varit sjukskriven, och jag har en försäkring via Folksam och facket, som kan träda in. Så Folksam ska jag ringa, facket pratade jag med igår.

Åke ringde igår, då jag var ute med Winstone, Ume.net skulle komma inom 30 minuter, så vi vände hemåt, efter 55 minuter kom killen. Bytte fiberkonvertern i källaren, och kollade på vår router som han sa var trasig, den med.

In på El-giganten där jag köpte en ny router, vidare till Netonnet, där jag visade upp min mobil med sprickan på displayen, jag får en ny mobil, uppdaterad sådan, så det kallar jag service, tyvärr, blir jag dock utan, i nästan 3 veckor, tur i oturen att jag då har min reserv mobil, Samsungen, som man inte kan prata i, utan handsfree. Men den får duga.

Kommer hem, kopplar in routern, ingenting händer, hemtelefon funkar i alla fall. Ringer kirurgen, hon ska ringa upp, gör det då jag är ute med Winstone, och har förberett handsfree och hela köret, men trycker bort henne då jag plockar upp mobilen…så typiskt. Nå, hon har talat in ett meddelande och hon ringer upp igen.

Jag får komma på kirurgen idag, för omläggning, om jag inte tycker det är akut, då får jag gå via akuten. Det ser nämligen inte ut som det ska,, omläggningen efter operationen. Ja, men hur ska jag bedöma om det är akut, frågar jag. Mm, jag får hålla koll på om jag får feber eller blir illamående, ok…jaja, vi ser då, vart det barkar, säger jag och hoppas på det bästa.

Mitt i allt vill Nicco ha hämtning, om möjligt, det störtregnar ute, in i bilen och tjopp så föll baksidan på en tand, loss, jättekul. Jag ringer tandakuten, får en tid imorgon, onsdag. Alltså tala om det!

16.30 är jag less på det inte fungerande internet, så jag ringer ume.net, hon vill att jag går ner i källaren för att bryta strömmen, jag gör det och då bryts ju givetvis samtalet, hemtelefon går ju via den saken i källaren också.

Jag ringer upp igen och får prata med någon annan, hon hittar felet…killen som var hit på förmiddagen glömde att rapportera att konvertern var bytt, så ett klick från henne och det funkar som det ska, ojoj, inte underligt att man kan känna sig snurrig ibland.

Mina händer ömmar efter alla stick jag fått, inte konstigt att dom ser ut som dom gör, eller vad tycker ni?

002 004

Nu ska jag strax med Winstone till veterinären, jo det var ju det jag sa, det är inte bara ett…

Ikväll är det ”hemma hos” Marianne, med triss. Kolla in här, vilka talanger jag besitter, inte alla gånger dock, som jag skrapar enbart 3 rutor och får fram en vinst summa 😀

20151031_163658

Ha det gott, allihop!

Man behöver inte göra så mycket

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag försov mig lite i morse, hade ställt klockan på 6.55, vaknade 7.15 av att väckarklockan lät precis som pumpen kan låta…enligt Åke, som en kaffebryggare 😀 Nå, då var det kanske inte så konstigt att jag inte fattade att det var larmet. Klockan håller nog på att ha gjort sitt.

Igår gjorde vi inte så mycket, tände ljus på gravarna, dagen till ära, och Nicco hade pysslat ihop en Ahlgrens bilar pannacotta:

010

Mm, jag åt dock inte upp hela, kändes lite övermäktigt. Och med kaffe samt Allt för Sverige i tv rutan så blev kvällen fulländad.

Eloise fläkte ut sig på mattan, vad man inte kan se är att hennes bakben, ligger vridna åt andra hållet, hon demonstrerar sin vighet:

014 015 020 022 023 024 027 029

Himlen demonstrerade också, vackert rosa då jag steg upp:

037 040

Och tio minuter senare, detta:

043

Det går snabbt då det vänder, jag hoppas att vi slipper regn, blir så blött då man ska ut med vovven.

Hoppas ni får ha en bra måndag! På återstörande.

En speciell dag

Av , , Bli först att kommentera 11

Dagen till ära…fars dag, så tänker jag naturligtvis på min pappa, som inte finns här längre. Det är lite drygt 3 år sedan, nu. Förlusten, känslorna då, vad skulle hända, och hur skulle livet bli, utan en pappa, och en mamma som ändå bär den största förlusten, hennes livskamrat, som inte längre finns vid hennes sida.

Det var jätte tungt i början, men hur konstigt det än låter, så blir det lättare med åren. Man minns med glädje hur det var, dom bra sakerna, skratt och tokigheter.

Min pappa var rätt så bekymmerslös, aldrig långt från ett leende. Han ville gärna lära ut saker och det han inte visste, tog han nog rätt på, om intresset fanns där.

När en nära går bort, så försvinner dom ändå inte, det är ju genom våra minnen, bilder och historier dom får leva kvar, och för mig är pappa högst närvarande, varje dag. Så jag säger Grattis på fars dag, fast egentligen kanske man skulle gratta sig själv, för turen att vi fick ha just dig, som pappa.

016 226 60305_148774895158066_5622287_n 10408638_10152628338147060_5854742157855383060_nÖversta bilden har Theresé Hällsten knäppt, den andra, mammas kusins man, Bertil, dom sista…ingen aning 😀

Minion-Quotes-When-you-love-someone

Överraskad…

Av , , Bli först att kommentera 14

Det var min svägerska Eva-Britt som fyllde 50 år igår, och uppvaktningen skulle ske i hemlighet. Vi som skulle fira henne samlades en halvtimme innan hon kom, i Yttertavles byastuga. Hon fraktades dit med ögonbindel och när den åkte av så blev det ”skönsång”, a´la Ha den äran, och hon blev riktigt överraskad.

m

Hon hade ingen aning om vart hon var, jag tyckte till och med att ingen skulle tala om det för henne, och ögonbindel kunde hon ha på hemvägen också så skulle hon aldrig få veta vart hon varit på sin 50 årsdag, hehee…ja jag vet, lite taskigt hade det ju varit 😀

Storebror stod för matlagningen, och varför inte Sivert, starta en catering eller nåt liknade, du är ett proffs på matlagning, gott var det och snyggt upplagt.

Vi var dom första att bryta upp, vi har ju Winstone och det känns inte helt ok att lämna honom hur länge som helst, ensam…med katterna.

005

Även om man egentligen vet att han förmodligen sover och inte har han någon tidsuppfattning heller. Går du utanför dörren och kommer in efter 2 minuter är han lika glad som om man lämnat honom 2 timmar.

044

Jag hittade ett inlägg på FB om stålfarfar, kommer ni ihåg honom?

12208594_1045413278816144_37983579891043532_n

Vet inte vem som tagit bilden men en Axel Roslund, skrev följande i inlägget: Efter en cykeltävling 1951 blev Stålfarfar rikskändis så åren efter for han på turne och besökte bland annat Adak. Han var för gammal för tävlingen som gick mellan Haparanda – Ystad. Han startade utom tävlan och kom fram 24 timmar före vinnaren.

Ja då förstår man varför han hade det smeknamnet 😀

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Lördagsblandning

Av , , 2 kommentarer 18

God morgon, alla mina vänner! Jag kan börja med att meddela att min väska är kvar, jag som kanske hade en dröm om att det bara skulle vara en liten portmonnä, men inte 😀

Däremot har dom ju sytt i botten, och sedan får vi då se, när dom ska testa igen. Anledningen till deras försiktighet är, att alla lager måste sys ihop, och fett, som är ett lager, är jättesvårt att sy i. Dessutom är det ett brett hål och då kommer stygnen att slita och dra, med risk att det kan explodera, som kirurgen sa i tisdags, och då kan det sluta med att jag har ett större hål än i början, och det lät väl inte så kul.

Bättre då att dom tar det dom kan, och inte stressar. Eventuellt ska dom försöka sig på detta i slutet av nästa vecka, igen.

Det som kändes mest var att få dit droppslangen. Dom stack mig 9 gånger, kärlen brast hela tiden och nu sitter jag med en jätte öm arm, känns som om kanylen sitter kvar i armvecket, och blå uppe på händerna. Vilket otacksamt jobb dom har, sköterskorna, dom kan ju inte hjälpa att kärlen har ett eget liv.

Sedan kändes det otroligt skönt att man somnar så snabbt och lika fort väcks man igen. Fast det tog 1½-2 timmar. Den här gången vet jag att dom frågade hur jag mådde, och jag svarade att jag var redo för resa till Bahamas, sen tittade jag upp och tjopp så var jag på uppvaket…knepisch! 😀

Idag är det lördag, för er som inte visste, och jag hittade en kul bild på FB, då det gäller lördagsgodiset:

12191554_776808825761091_988666818075241173_nFöljande text stod under bilden:Susanna Almström som är hälsopedagogen gjorde det hela så illustrativt

Jag visade Åke och sa att han skulle kolla in 70 tals påsen, inte var det konstigt att man kunde fylla en påse med lördagspengen. Jag kommer ju ihåg då vi fick påökning från 2 kronor till 5, och jag köpte godis för hela slanten och inte kunde stänga den…jo det var tider det.

På det viset var det ju faktiskt bättre förr, idag köps det godis i parti och minut, men det smakar inte lika bra som då man hade sitt egna, och fick sitta och välja bland godbitarna. Påsarna är ju snart i kasch storlek, huvva!

Annars är allt bara fint, förutom vädret då, men det kan vi inte rå över. Ha en bra lördag, allihop!

 

Vilket sjabbel…

Av , , Bli först att kommentera 11

Hade besök av Eva-Marie igår, och hon hade med sig frisörs väskan, och klippte mig, bara så där. Jag är helnöjd, det blev hur bra som helst, tack Eva-Marie!

Kollade lite i fotoalbumet, från förr, hon fanns med på några bilder där. Vad kul det hade varit att få glutta i andras album, nog gissar jag att man fastande på några kort i alla fall 😀 Men det var inte alla som sprang runt med en kamera, som man gör idag, då man har de i mobilen.

Hämtade in LG på Netonnet igår kväll. Läste på inlämningskvittot där dom skrivit att min LG var kantstött, satt och retade mig på detta och tänkte att det kanske är nåt dom skriver, för komma undan om det händer nåt. Jag kunde inte tänka mig att den var kantstött.

Och det är klart, man skulle ju ha läst innan man skrev under, men jag trodde bara att jag skrev under på att jag lämnat in den. Den har 2 små små märken i kanten, så ok, det köper jag, den kanske var kantstött då.

Nå, det slutar inte här, utan när jag kom hem packade jag upp mobilen, läste rapporten och se, där står det plötsligt att det ä en spricka i displayen…mm, och det är det, då jag tittar på den, men jag kan garantera att den sprickan fanns inte där då jag lämnade in den, och uppenbarligen så såg ju inte heller killen bakom disken det, för i så fall skulle det stått på inlämningskvittot.

Så fult…den har väl förmodligen fått sprickan under frakt söderut, men det tänker inte jag stå för.

Fast idag har jag inte tid att bråka, får bli till veckan. Nu ska jag göra mig klar för avfärd till NUS, återkommer då jag är fit for fight, igen 😀 Hoppas på en bra dag för er alla!

Maria Lundmark Hällsten