Etikett: present

Snyggt jobbat Maria!!!

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi promenerade bort på Nolia efter en salladslunch här hemma. Lagom med folk så det var överskådligt därinne. Jag föll ju för ett par lökar som ska vara så lätthanterliga så även jag, borde kunna lyckas med dom, kommer då att se ut så här:

Foto1884

Kände mig tvungen att fota så jag VET, vad det är som kommer upp 😀 Underblomma heter den på svenska och Mirabilis jalapa på nåt annat språk.

Hittade gödsel som jag köpte och fick läsa lite om citrusplantornas behov, så nu ska mitt citronträd få bättre förutsättningar att klara sig. Hittade också en present till mamma, så var det löst, gäller bara för mig att lägga det någonstans där jag kommer ihåg att jag har det.

Här får ni lite bilder därifrån:

Foto1875 Foto1876 Foto1877 Foto1879 Foto1881 Foto1882 Foto1883002 003

I övrigt gjorde jag inte så mycket, lyckades med det enormt stora konststycket att riva sönder dammsugarröret…av alla delar som kan gå sönder. Dyr dammsugare, bäst i test, slitstark, you name it, men jag knäckte kröken, snyggt jobbat, Maria”snabeldraksdödaren” Hällsten.

Nå, det får bli en tur ut på Teg, på måndag då, och se om reservdels killen kan återuppväcka snabeldraken, annars blir jag ju ledsen i ögat.

Men ska jag se det från den positiva sidan…jag slipper dammsuga i helgen, och jag har något att skylla på 😀

Önskar er alla en toppen lördag!

 

Glassigt värre

Av , , 2 kommentarer 9

Vi snackade lite om glass igår, och det kanske faller sig rätt naturligt, vi går ju inte bara emot sommaren utan även glasstider. Glass är gott, det hjälps inte, men det är lite som med lördags godisets vara eller inte vara, eller var det fredagsmys eller vardagssnask.

Man är uppvuxen med att godiset åt man på lördagarna, och detta efter lördagspengs utdelningen ägt rum. 2 kronor, som sedan höjdes till hela 5 spänn. Ville man ha glass då, så fick man ta av lördagspengen.

Ibland hade mamma glass hemma, och då var det allt som oftast ½ liters paket, ni vet, dom där man skulle dela med 100 procents precision, brorsan skulle ju inte få en millimeter mer, det gick ju inte. Och vid ett tillfälle hade mamma glömt bort att jag fyllde år…jag med, och då brände hon iväg på cykeln och kom hem med en present, sen bjöd hon in grannen och vi fick fika med pinnglassar till. Ja, och jag var nöjd med det 😀

Sen var det alltid kalas då vi åkte upp till Malå och stannade för incheckning hos farmor och farfar, där vi hämtade nyckeln till stugan. Inte alla gånger vid ankomst men mycket ofta och annars, nån av alla andra gånger då vi dök in där, så fick man frågan om det kunde smaka med en glass.

Så försvann hon ner i skattkammaren (källaren) och hämtade ett Big pack tre smakers, och plockade fram rånstrutar och sedan fyllde hon dom, en efter en, och ibland hade hon strössel att avrunda med, det var lyx alá farmor det.

Och jag kommer ihåg att Konsum hade ett 2 liters glass med smakerna päron eller jordgubb (är osäker på jordgubb men jag gissar det) och tvärs över paketet stod det mjukglass, den var jättegod och som gjord för att fylla i egna strutar. Men av någon outgrundlig anledning så försvann den ur sortimentet.

Glass kan man nog prata om i evigheter, hur dom såg ut förut, vad dom hette, priserna, smakerna, jamen alla umebor äldre än 45, måste ju ha käkat världens godaste mjukglass på torget, ni vet, den med blåbärssmak. Nicco sa att det finns idag med, men jag har för mig att just den jag menar, försvann, och dagens är av annan karaktär, men jag ska ha det osagt, det var flera år sedan jag köpte en mjukglass på stan…kanske 20 år sedan…typ.

Men jag tycks minnas, att jag och Åke skulle köpa en mjukglass med blåbärssmak, och då fanns den plötsligt inte längre, utan då fick vi ta vanilj, och strössel till om man ville ha.

Nåja, på nåt sätt känns det ändå som om det var bättre förr, om vi snackar glass, idag finns dom i parti och minut, oftast väldigt dyra och 50% av glassen är egentligen godis. Men godis kan ju vara gott, det med, ibland 😀 Och nu måste jag ju avsluta med bilden jag haft ute förut, picture this: Jag och Tina i Torrevieja, för 11 månader sedan och vi var sugna på en glass med havsutsikt…den var också väldigt god och väldigt stor 😀 Ha det fint allihop!

Foto1654

 

 

 

”Haka upp sig på” fasoner

Av , , 2 kommentarer 14

Vilket jobb jag hade att hitta på presenter till Nicco. Jag köpte ett restauranghäfte, ni vet, ät 2, betala för 1. Sedan plockade jag ut några kuponger jag tänkte att hon kunde vara intresserad av och sedan började jakten på kontanter.

Jag skulle nämligen lägga ner kupongerna i olika kuvert, med den exakta summan pengar som det skulle kosta. Och jag som aldrig brukar ha kontanter, fick plötsligt plocka ut det, och sedan komma ihåg att betala kontant.

3 gånger av 4, kostade det jag köpte 99:-, 199:-, 98:-…jamen tack för det, Televerket!!! Det var ju inte små kronor jag var ute efter, utan tjugor och femtilappar. Nå, till slut så hade jag fixat det, men det var inte tvärgjort. Saknade banken på gamla goda tiden. Då du kunde knalla in och växla bara så där, och nu vet jag knappt vilka banker som ens handhar cash.

Så till mitt lilla ”haka upp sig på” fasoner. I häftet finns följande kupong:

001

Ja vadå, ät 2 betala för 1, ordinarie pris 170:-, men läs närmare där det står att man måste välja från pizzorna som kostar 75:-, men du ska betala 85:-. Fult, om ni frågar mig, vilket ramaskri det skulle bli om Ica gjorde ett liknande erbjudande. Köp två kycklingar betala för en, men vi höjer priset med tio kronor under erbjudandet.

Jag läste sedan på restaurangchansens hemsida, och där står följande text:

Vårt koncept bygger på att:

 Ingen kostnad för restaurangerna att deltaga.

 Ökad kundtillströmning till restauranger.

 Inga ekonomiska åtaganden för skolklasser och föreningar.

 Full returrätt på ej sålda häften.

 Extremt goda försäljningsvillkor. ( 110 kr/sålt häfte ).

 Extremt goda förtjänstmöjligheter för skolklasser och föreningar. Slutcitat

Och med den översta meningen, trodde jag först att restaurangerna inte skulle förlora något på detta, men nu förstår jag att dom menar att det är gratis att vara med i häftet. Men i vilket fall som helst, tycker jag att det är fult att göra så här, har man inte ”råd” att erbjuda det som faktiskt erbjuds i häftet, var inte med då.

Det hade varit en helt annan sak om dom där tio kronorna gått till välgörande ändamål, eller så hade dom kunnat precisera ännu mera, och man fick bara välja mellan 1 eller 2 pizzor, deras billigaste att göra. Näpp, dit kommer jag inte att gå, dessutom fick Nicco en kupong till just det stället och det handlar om pizza buffé. Hon och Gustaf var där för 2 veckor sedan och betalade 99:-/skalle, men kupongen, på den står det att det kostar 109:-, så även där har dom höjt priset.

Nog om detta…idag ska jag hinna göra bort lite saker innan jobbet kallar. Så man kanske skulle börja då…med att göra sig i ordning…typ. Hoppas på en bra dag, för er alla, ute i solen!

 

 

Han hade kul!

Nu ser det ut som det brukar, under sommarhalvåret, tomten full av fordon, där bussen tar upp den största delen. Inget jag vill ha här, egentligen, fast det är väldans smidigt då man ska städa ur den, packa in saker, fylla kylskåp, skafferi, frys och planera sina resor.

Winstone hade kul under hämtningen av bussen, som stod uppe i Norum/Sandåsen, han sprang runt och jagade pinnar:

Foto1698 Foto1700001 002 004

Försökte även hjälpa mig att vika ihop presenningen:

Foto1688

Uppstartning av bussen, nästan så man skulle varit tvungen att ringa brandkåren och förvarna om ett rökmoln:

Foto1693

Och en liten kaffepaus, innan hemfärd:

Foto1695

Jag öppnade paketet som innehöll världens finaste barnbarn, och ett citat på ramen som jag tycker låter bra 🙂

009

Och Nicco kom hem på kvällskvisten, även hon med en morsdags present, nu får jag poppa bäst jag vill:

010

Jag åkte upp till mamma med en blomma, och hon hade en bok som dom gjort om Norum/Sandåsen. Pappas bygge, finns med där:

DSC_3784

Undrar vad han hade sagt om detta, kul att få vara annorlunda eller får stå för ett ovanligare bygge. Däruppe är det en lägenhet med ett stort rum med kök, toalett och ett sovrum, och en mycket fin utsikt, ner till havet, trots att det ligger en bit bort. Holmön kunde man tidigare skymta, idag vet jag inte, skogen har ju vuxit upp en bit.

Full huggning idag, har ett möte på jobbet idag, en timme senare, ett möte till, arbetsrelaterat och sedan ett inbokat möte med läkare…Tina finns också med på listan…och ett är då säkert, med det på agendan kommer dagen att komma och gå i ett svep. Hoppas ni alla får en bra sådan, det tänker jag ha!

En sann eller en ”hitta på person”

Av , , 8 kommentarer 11

Jag hade turen att komma på, bara så där, igår efter lunch, att jag kanske skulle fråga bloggvännen Marja Granqvist, http://blogg.vk.se/marja/  om vi skulle ta en fika ihop och hon nappade med en gång, inte nog med det… jag blev ju bjuden på fikat och kolla här, hon hade till och med, med sig en present som heter duga (det stod nästan Maria på den):

004 006

Och öppna käften kan den också 😀 Tack så mycket för kaffesällskapet och presenten Marja!

Roligt också då man träffar en människa så där, som man knappt pratat med, förutom via bloggens kommentarsfält och att man läst varandras bloggar, så tycks man känna personen bakom orden och berättelserna…ja, det kanske inte funkar så på alla, men med vissa.

Och det är klart, en blogg är ju en del av ens liv, ingen fiction, om man nu inte valt att hitta på en massa konstigheter, och går man på magkänslan så känner man nog rätt så snart, vem som är sann eller bara en ”hitta på person”. Marja är äkta 😀

Åke tog med Winstone på en sparktur igår kväll så han såg lite urlakad ut efteråt, han fick ju springa en del, (nu pratar jag om Winstone, alltså, inte Åke) och att sparka går ju rätt så bra nu, då det regnat och blivit halt.

011

Nu är det kaffedags, sen frukost och jobb, hoppas på en fin dag för er alla!

Förvånad blev jag

Av , , Bli först att kommentera 13

 

Det gick bra igår… jobbigt, visst, men nu finns det ju en plats att gå till och man har fått göra ett avslut. Efteråt for vi på café Victoria, där mamma skulle köpa med sig fikabröd till oss, och jag som nu inte fikar sånt där men hade en belöningsdag i antågande, valde då att ta den igår, och det blev den där citronkladdkakan.
Döm nu om min förvåning då den inte alls var något att stå efter, jag åt upp den, men hade faktiskt, lika gärna ha kunnat vara utan, bra, då vet jag att just den, ska jag inte välja nästa gång 🙂 
Nu ska jag passa på att gratulera en viss person, som jag råkar veta fyller år idag, apropå go´fika och sånt där, utan att avslöja några namn men det börjar på T, slutar på A och mitt emellan dom två kommer det in ett ord på två bostäver som är motsatsen till ut, haha…lös den ni som kan. Hoppas du får en bra dag och en och annan fin present, du ska få en av mig sedan, och jag vet precis vad, men det talar jag ju inte om.
På kvällskvisten dök Brälla och Lena upp, dom var ute på en kvällspromenad med Tova, så dom kom in och pratade ett tag och styrkte sig med något som är lite starkare än kaffe. Dessförinnan hade jag städat ur en byrå vi haft härnere och som Nicco ville ha upp till sig och den byrån innehöll en hög, större än ni kan tänka er, med kort, kort och åter kort.
Ett av dom, är faktiskt tagit härutanför, och vi har fått fundera länge för att få det att stämma, men Åke kunde berätta hur det låg till:
Vi, först var det jag och Theresé, trodde att tegelhuset var vårat hus, men på det finns ju ingen balkong… och det beror på att det inte är vårt hus, utan grannens.
Huset vi bor i skymtar längst ut i vänsterhörnet, med en husvagns bakdel, på den tiden var ju detta ett trähus och då hade inte heller tallarna hunnit växa upp, som idag täcker insynen till grannhuset.
Ett annat kort på Clark Gable som jag gissar är ett typ av samlarkort, låg också i högen:
Och på baksidan har Åkes mamma plitat dit sitt namn och telefonnummer, hm…
Och ett kort, förmodligen på Åkes pappa och farbror, som någon sen har ritat av, ja… det finns som sagt lite av varje i detta hus, och det ser aldrig ut att ta slut heller.
Idag vet jag inte vad det blir, det får dagen och tiden utvisa, önskar er alla en fin sådan.

”aha… jag förstod det” , upplevelse

Av , , 8 kommentarer 10

 

Årets sista måndag… och vi är, varje dag, en dag närmare jul… jojomensan. Och det är inte enbart om man tror på profeter, utan det är dagens sanning det.
Min ”gammboss”, Annika ni vet, skickade ett sms igår då jag var på jobbet och skrev att hon hade en present till mig som jag kunde inhämta om jag var ute och körde, så jag svängde förbi efter jobbet och kolla vad hon hittat till mig som hon tyckte att jag skulle ha nu ikväll:
Ja, sa hon, när jag hittade den där så stod det återigen Maria, skrivet över den… ni vet, jag fick ju det där döskalle halsbandet av henne för nåt år sedan, med samma motivering, och den här väskan matchar ju perfekt, och tillsammans med örhänget från Nicco så måste det bli en fulländad matchning.
Sen vet jag inte om jag ska ta det som en komplimang, att hon förknippar döskallar med mig 🙂
Theresé hittade något som hon tyckte skulle passa vår buss, då vi var på Expo, hon pekade ut den och klart som fasen, då jag såg den så var det ju kört… bara att hala upp plånkan och betala den. Men visst passar den på tävlingarna?
Kanske plockar ur batterierna ur dom översta klockorna, en får ha tiden för förarmötet, och den andra för första start och den sista måste ju visa en rätt tid. Jodå!
Ikväll blir det nyårsfest två hus bort, perfekt avstånd, jag ska nog se om jag kan fixa fördrinkarna härhemma och bara gå över med dom på en bricka… tror ni jag klarar av det konststycket eller kommer det att bli en sån där ”aha… jag förstod det” (men ändå gjorde jag det) upplevelse. Nja, jag kan ju halvfylla glasen och ta det sista då vi kommer dit, så det är nog lugnt (notera ordet nog).
Avslutar med att önska er alla ett riktigt Gott Nytt År och en god fortsättning på det nya året som kommer!
 

Det var en isbrytare

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Vi for och luftade släpvagnen igår, för visst måste det vara så det kallas då man kör från Västerslätt till returbutiken på strömpilen, och åker därifrån utan last, fortsätter upp på K-Rauta, uppe på klockarbäcken, i andra änden av stan och där köper vi faktiskt två saker, men bägge två ryms i bilen, hm… det kan vi kalla för lufta det.
Vi… eller för att vara noga så var det inte vi, utan jag, kom på den eminenta idén att vi skulle köpa en STOR grill, vi har en liten skit, lagom till oss tre, men ingen annan, och med tanke på att det är valborg imorgon så kunde det ju vara trevligt att ha något att elda i och kanske få grilla en korvstackare, eller två.
Nu hade jag ju sett returbutikens jättegrillar, som dom gör själva, och tyckte att dom inte var så pjåkiga, och enligt hemsidan hade dom 18 stycken hemma, men det var nog dåligt med uppdateringen där, för dom hade inte en enda på stället. Därför drog vi upp på Klockarbäcken istället.
Där fanns det grillar och inte bara det, jag hittade en 2 års present till Sally som nu står ute i garaget och väntar på henne. En ledtråd till föräldrarna i Järlåsa, det är ingen gunga, men den gungar, man ligger inte i den men man kan, och ja, det blir nog vi som får ta ned den till Järlåsa med bussen 🙂
Jag krattade lite ute på gården igår också, innan regnet satte igång, jag hade noterat nåt skräp borta vid staketet och trodde att det var  isolering från nåt bygge, Rockwool eller nåt sånt, gick fram och sparkade i det, nä, inte var det isolering… hann tänka att det kanske var dunet från en dödad fågel, men inte, sen såg det ut som en svampliknande dun grej… ja, jag visste då inte vad det var.
Talade om det för Åke då han kom hem, han däremot, visste vad det var, haha… fröna från kaveldunet vi haft stående ute, dom där cigarrväxterna, dom kan ju explodera då fröna ska iväg. Kanske det växer upp en cigarr i gräsmattan, det vore nåt det.
Jag bjöd Åke på en sväng i Camaron innan roliga klippen började på tv.  Där visade dom filmsnuttar där folk lurade andra att dom nös på dom, samtidigt som dom skvätte vatten bakom skallen på dom, och givetvis, nog kom jag på en sak som handlade om att ”låtsas” nysa.
Jag jobbade på leksaksaffären, det var då dom nyöppnat ute på teg och dom hade anställt en tjej som skulle sköta butiken. Det var på den tiden då slime, var inne, ni vet, den där färgade smeten som såg ut som ni vet vad. Vi hade en öppnad burk inne i fikarummet, med illgrön färg och när Anna (som hon hette) gick på toan så passade jag på att rigga för ett litet spratt.
Jag tömde burken i mina händer, geggade runt lite och när hon öppnade dörren så låtsades jag nysa och höll upp händerna mot ansiktet, ni skulle sett hennes min, den gick inte av för hackor. Hon berättade sedan hur förskräckt hon blivit och hon visste inte vart hon skulle vända sig, men frågade ju om hon skulle hämta papper.
Nå, det blev en liten isbrytare i alla fall för efter det så skojade vi runt med allt möjligt och omöjligt. Nu önskar jag er en trevlig söndag, ser ju ut som att vi kommer att hänga ute på gården idag… solen lyser ju för tusan och det kommer säkert att kännas varmt, härligt!
ps. Skickar också ett Grattis till Britt på 26:an, hon fyller ju år idag, Grattis och hoppas dagen blir som du önskat ds.
 
 

Den resan hade kunnat bli kort

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Jag (och Nicco) fick en present av Theresé och Sally, då dom kom hit i påsk, ja, inte bara dom orangea tärningarna som ska sitta i Camaron utan också världens förkylning. Ont i halsen så det jag koncentrerar mig mest på, är att andas och att svälja, vilket inte är så lätt. Huvudet känns just nu som en betongklump, men det kan ju också bero på att jag vaknat med en timmes mellanrum, hela natten.
Jag köpte en tablett på apoteket som skulle bedöva det onda i halsen, perfekt tänkte jag, en sån tar man ju då man går och lägger sig, men på mig funkade den då inte. Jag kan känna en viss bedövning längst in i gommen men thats it, och det är inte där jag har ont.
En av gångerna då jag vaknade, så hörde jag ett knäppande ljud, tänkte först att det var katterna som provade på ett utbrytningsförsök, men då jag klev upp så hörde jag att ljudet kom från matrummet, och vet ni vad jag tänkte… tänk om det är någon som försöker ta sig in via balkongen.
Jag gick in där och lokaliserade ljudet till takdropp som studsade mot rutan, ingen inbrottstjuv. Det mest knepiga var ju nu, då jag läste på vk.se om inbrottstjuven på Grisbacka, inte alltför långt härifrån, som försökt ta sig in via altandörren, jojo.
Åke har ju sin transporttidning och den brukar jag läsa ibland, i nummer 4 stod det om den farliga järnvägen, när dom i början på 1800 talet, resonerade kring frågan om järnvägens vara eller inte vara. En läkare klargjorde i medicinska termer att människan inte skulle överleva i det lufttryck som uppstår då ett tåg rör sig med en hastighet av 30km/timmen.
I Sverige diskuterades tåg mellan Stockholm och Uppsala men hur skulle det kunna bära sig när det räcker med två hästdilligenser för att klara hela passagerartrafiken, fnyste skeptikerna. Ja där ser man, jag undrar vad dom skulle ha sagt om dom levat idag, och fått se vad som hänt med utvecklingen.
Min första tågupplevelse var vid 12 årsåldern och jag och min klasskompis Annica, skulle åka tåg till Gällivare, för att sitta barnvakt till mina två ohängda kusiner, som bara var några år gamla. Ja, inte enbart för att vara barnvakt, utan även för äventyrets skull.
Den resan kunde ha blivit jättekort. Tåget stannade i Vännäsby och då trodde ju vi att det var Vännäs, där vi skulle hoppa av och byta tåg, vi greppade våra resväskor och var på väg mot dörrarna då tåget startade igen med ett ryck. Vi stod där med långa näsor och visste inte riktigt vad vi skulle göra. Men vi fann oss i våra öden och tänkte att vi får se vart vi hamnar, och det blev ju rätt i alla fall. Vilken tur att vi inte hann hoppa av, för då hade vi fått vänta i evigheter på tåget till Gällivare 🙂
Önskar er alla en fin onsdag, för min del blir det nog till att kurera sig… ordentligt.

Ojojoj…

Av , , 4 kommentarer 6

 

Det är riktigt illa när Maria måste sitta i skuggan…och vilken tur att vi hade ett set med extra trädgårdsmöbler, så dom fick komma fram igår och ställas i skuggan under en av våra tallar, härligt.
 
Tord, en av våra grannar, två hus längre ner efter Timotejvägen, kom förbi och undrade om han skulle kunna få låna släpen, och det gick ju bra. Själv tog vi Jeepen och åkte iväg till Blå Eld för att ännu en gång få kolla in draken, som jag tyckte är så häftig, men som Åke brukar säga och som han sa om Robertsfors resan då vi köpte Buicken, inte åker man så långt och kommer hem tomhänt, det gjorde vi inte igår heller…kom hem tomhänt alltså.
 
Kolla vad som nu flyttat in i vår trädgård:
En liten järngroda som håller koll på fågelbadet, och:
Den coola draken/sjöodjuret…förstås 🙂
 
Här ska ni få länken till hemsidan som Blå Eld har: www.blaeldgarden.se/
ni kan även hitta den på min länklista, här till höger. Absolut värt ett besök, och faktiskt, så står det till och med på en av deras lappar att man gärna få ta med sig sin fika korg och sitta längst ute på deras brygga och njuta av vattenglittret och solen, om man har tur och det är fint väder alltså.
 
Vi påtade på lite här, jag skurade farstutrappen, vattnade blommorna osv., vi tog en sväng med Buicken och sedan placerade vi oss i trädgården. Fru Öhman kom förbi och tvärpratade, hon berättade att hon stått och målat nere i deras källare, hon hade öppen garagedörren och hade målat golvet, hon får plötsligt telefon och blir distraherad av samtalet så hon hör inte ett par smygande steg utan hon blir istället vittne till när deras katt kommer ner i källaren, sladdar runt i målarfärgen och speedar givetvis upp farten då de blir rädd, gör en tjurrusning uppför trappen och Marita hinner be till någon däruppe att dörren, upp till huset ska vara stängd, och det är den. Så kat(t)astrofen och kaoset håller sig i dom undre regionerna. Och ännu mer tur har hon att färgen är vattenbaserad så hon kan tvätta bort det. Vilket miss- öde 🙂
 
Sen, kommer Tord gående och säger att det ska bjudas på jordgubbar och glass, så vi dressar om och knallar dit, där blir vi sedan kvar till säkert halvtolv, ett par andra grannar kikar också förbi så det blir mycket prat och skratt. Lite whiskey, cider och annat gott, kommer också fram på bordet, detta var nu för lånet av släpen sååå…Tord och Camilla, kom gärna förbi och låna den igen…feel free 🙂
 
Nu till dagen, kan det vara min dag idag? Kolla vad min käre make Åke köpt till mig:
 
Och jag som trodde att draken i trädgården var min present, jag råkar ju nämligen bli ett år äldre (klokare) idag. I år igen, och jag som trodde att man skulle få fortsätta vara 43 i några år till, vad man kan misstaga sig. Nå, vad gör väl det om hundra år? Min snälla chef har också ordnat en present till mig:
 
Även det ett jättefint halsband, så nu får jag väl byta och ha olika halsband på mig vare dag, jag fick också en blomma som nu har intagit sin plats i en av tallarna, där passar den bra. Tack så mycket för det!
 
Nu önskar jag er alla en fin dag, jag hoppas att regnet håller sig undan så man kan sitta ute om det skulle råka komma förbi någon på kaffe, eller nåt sånt.
 
Maria Lundmark Hällsten